TF-Bladet_1-19

6 TF-BLADET NR 1/2019 AMALGAMSANERING/TANDVÅRD Värken, orkeslösheten Många nationella initiativ Min kropp skrek. Jag blev bara tröttare och tröttare i kroppen. Mjölksyran kom i benen efter bara fem minu- ters promenad. Jag orkade inte bära någonting en längre sträcka. Kroppen ville bara inte. Jagvar svullen. Fingrar, armar, benoch ögonlockenvar plufsiga.Vad skulle jag göra? Av läkaren fick jag höra att jag skulle röramigmer och ätamindre. Det var som ett slag i ansiktet. Till slut lät jag kroppen vara. Jag brydde mig inte om den för det fanns inget att göra. Jag tänkte att det är väl bara att acceptera. Alla prover som togs på vårdcen- tralen var bra. Ändå kände jag ju att det var något som var fel. Det är ju jag som bor i kroppen och jag borde känna rätt. Kvicksilver i kroppen Jag stötte på en terapeut som arbetade med SCIO biofeedback, ett datorba- serat instrument som analyserar och balanserar. Jag gick på flera behand- lingar. Nästan varje gång fick jag höra attmina grundproblemlåg i att jaghade kvicksilver i kroppen. Mina amalgam- fyllningar störde mig alltså. Något år senare sökte jag på nätet och hittade Tf, Tandvårdsskadeför- bundet. Jag blev medlem och såg att det skulle bli ett möte i Göteborg där man skulle kunna få göra en kvicksil- vermätning i munnen. Jag kände att jag bara måste åka dit. Vi som var där fick ställa oss i kö och när det var min tur visade det på mycket höga kvicksilvervärden. Jag fick göra om mätningen ifall det var något ”vajsing”på apparaten, men jag hade faktiskt mycket höga halter av kvicksilver i min mun. -De som arbetar i miljöer där det är höga halter får bara vistas där under sin arbetstid, åtta timmar fem dagar i veckan, men du har den halten dygnet runt, fick jag höra. Blev snabbt bättre Jag tog kontakt med en tandläkare som jag kunde lita på, efter försök mednågra andra tandläkare. Jagminns starkt första gången jag kom till mot- tagningen. Den ligger två trappor upp. Jag gick upp för trapporna och var helt slut i benen av mjölksyra. När jag var där nu senast, efter fem år, så gick jag upp för trapporna och kände ingenting i benen. Men jag minns hur det var, när jag tagit bort första fyllningen. Jag kän- de en stor lättnad i kroppen. Fysiskt kändes det bättre och bättre för varje gång. Det är fantastiskt, tänk att det går att läka kroppen! Jag har endast en amalgamfyllning kvar. Den får vänta ett tag till för kroppen måste få hinna med förändringen. Dragit ut tänder Jag har dragit ut tre tänder som var skadade eller hade sprickor på grund av amalgamet. Dessa tre har jag inte ersatt med någonting. Det går hur bra som helst att tugga utan dem. Det är bara att tugga flera gånger och det är dessutom bra för matsmältningen. Förr fick jag ofta lock för ena örat och såkomdet ett sus ochbrus, tinnitus. Jag hade då kvar visdomstanden på Just nu händer det mycket inom tandvårdens område på nationell nivå. Socialstyrelsens utredning om tandvårds- förordningen är publicerad (se Socialstyrelsens eller Tf:s hemsida). Av utredningen framgår att förordningen fungerar dåligt och är svår att hantera för regionerna. Utredarna föreslår inga förändringar i förordningen eller att Socialstyrelsen ska ge ut rådoch anvisningar utan anser att den ska göras om helt för att bli tydlig och bättre definiera de grupper av patienter som omfattas. Utredningen gav SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) i uppdrag att se över avgränsningen av de olika åtgärderna som omfattas av förordningen. Slut- satsen blev att det ”inte finns evidens” för att göra sådana avgränsningar. Det utredningen inte tagit upp är att evidens saknas för nästan allt inomtandvården. En tidigare SBU-rapport konstate- rade att högst 10 procent av de åtgärder som vidtas i tandvården är evidensba- serade. Det internationella och fristå- ende Cochrane-institutet kommer till liknande slutsatser i sina utvärderingar. Bygger inte på evidens Det är alltså väl känt att tandvårdens behandlingsmetoder inte bygger på evidens. Det betyder inte att behand- lingsmetoderna är dåliga utan bara att vi inte vet om de är bra eller dåliga eller om det finns andra som är bättre. Allvarligt är om avsaknad av evi- dens används som skäl att ta bort vis- sa grupper ur tandvårdsförordningen, till exempel tandvårdsskadade. Därför