TF-Bladet_1-20

13 TF-BLADET NR 1/2020 TACKAR FÖR SIG Sedan 1992 har Ulrika Åberg drivit en egen läkarpraktik där huvuddelen av patienterna haft problem med amalgam och/eller elektromagnetiska fält. Själv påverkad av amalgam Det var under tiden som småbarnsmamma intresset för amalgamfrågan startade. Hon var själv utbränd samtidigt som hon var mamma till en dotter med ständiga infektioner, uttalad trötthet och svårigheter att somna. Senare förstod hon att de båda hade hög kvicksilverbelastning som de mådde dåligt av. En viktig anledning var att hon ammade dottern och samtidigt lade om kosten. Allt detta orsakade en snabb viktnedgång varvid mängder av lagrade gifter frigjordes och påverkade både hennes och dotterns hälsa. Ulrika Åberg tog kontakt med Tandvårdsskadeförbundet och tog därefter bort sina amalgamfyllningar för att minska belastningen av gifter. Detta förbättrade hälsan och var också början till ett långvarigt engagemang i Tandvårdsskadeförbundets styrelse. Många elöverkänsliga patienter Den egna mottagningen i villan i Skultorp har Ulrika Åberg drivit ända till slutet av 2019, vilket totalt blir 28 år. Hon är en av ytterst få läkare som tagit hand om elöverkänsliga patienter. I början hade hon flera kollegor, men har med tiden blivit alltmer ensam i sin roll. Det hänger sannolikt ihop med Socialstyrelsens negativa inställning till elöverkänslighet. Inga psykiska problem Ulrika Åberg för mycket utförliga journaler med omfattande anamnes (sjukdomshistoria). Ett första besök tar i regel flera timmar i anspråk då frågor ställs om hälsan från barndomen och uppåt, utbildning, arbetsliv och om patientens känslomässiga situation genom livet. Dessutom ställer hon frågor om tandlagningar, fyllningsmaterial och eventuella infektioner i tänder eller tandkött. - Den som tror att elöverkänsliga är en speciell sorts personer med många psykiska problem har fel, säger Ulrika Åberg. Det senare borde hon som psykiater veta. Ett unikt patientmaterial Socialstyrelsen borde egentligen ta vara på Ulrika Åbergs kunskaper i stället för att nonchalera och till och med motarbeta hennes banbrytande arbete. Journaler på patienter med elöverkänslighet finns i hennes arkiv för analys och uppföljning. En del patienter har genomgått omfattande provtagningar, vilket också finns dokumenterat liksom förskrivning av läkemedel och kosttillskott. Många patienter återkommer och därför finns också dokumenterad uppföljning. En nyfiken forskare kan hitta mycket intressant i detta patientmaterial där bland annat B12-brist är en viktig faktor. Framtidsvision Ulrika Åberg är alltså inte legitimerad läkare längre och har stängt sin mottagning. Hon fortsätter tills vidare att vara vice ordförande i Tandvårdsskadeförbundet och hur framtiden ska se ut blir en senare fråga. - Gamla patienter som ringer pratar jag givetvis med, men jag kan inte längre vara deras läkare. Jag behöver inte heller skriva några journaler och hålla reda på vad jag inte får göra, säger hon och låter ändå rätt nöjd. I början av tiden som läkare för tandvårdsskadade och elöverkänsliga skrev Ulrika Åberg en hel del artiklar och uttalade sig i media. - Men under senare år har klimatet hårdnat och jag har inte velat framträda på det sättet, säger hon. Kämpat i motvind Ulrika Åberg är en av få läkare som vågar stå upp för sina patienter och också lyssnat på dem. Det handlar i allra högsta grad om patientnära vård. Hela tiden har hon dock fått kämpa i motvind och inte alltid blivit väl behandlad av kollegor. Ann-Marie Lidmark, förbundsordförande Läkaren Ulrika Åberg. Foto: Ulf Åberg läkare efter 28 år

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=