11 TF-BLADET NR 1/2021 ZIRKONIA millimeter av implantatet sticka upp över tandköttkanten och preparerade för kronan så att nedre delen kom att omfatta den övre delen av implantatet. Därefter har jag aldrig varit med om någon fraktur av implantat och då har jag ändå arbetat dagligen i drygt 20 år med sätta in implantat av zirkonia. Zirkonia visade sig vara oerhört hårt och vanlig borr var för vek. Diamantborr gick att använda, men den slets ut fort. Det var alltså både dyra implantat och en kostsam bearbetning men metallfri. Rökfria patienter De flesta implantat sätts in på grund av att patienten extraherat en rotfylld tand eller tappat en tand på grund av grav parodontit, en infektion i tandköttet som sedan sprider sig till käkbenet. Benet är därför ofta inflammerat och gör att implantatet kan släppa och inte växer fast ordentligt. Min erfarenhet är därför att läkningsprocessen måste vara klar, vilket tar minst åtta månader, för att implantatet ska kunna integreras i benet. Patienten får inte vara rökare och måste ha tillräcklig motivation och tålamod för att fullfölja processen. Provisoriska lösningar Ett annat dilemma var de provisoriska lösningar över implantatet som behövdes under läkningen. Provisoriet måste sitta fast, inte trycka på implantatet, vara hållbart och se ut som en tand. Det krävdes både fantasi och mod för att klara av det. En del gånger har jag byggt upp en tand i komposit hängande i ett glasfiberband mellan två angränsande tänder. Jag har även prövat protesliknande avtagbara provisorier med klamrar runt granntänderna. Numer finns eleganta lösningar i PEEK-plast som kan användas även där granntändernas kronor är av keramik och på vilka man inte kan etsa fast en så kallad Marylandbro. En annan lösning är en genomskinlig skena som täcker alla tänder i vilken man sätter in en tand i komposit ovanför implantatet. Nya designer Senare kom jag i kontakt med tandläkare Ulrich Volz vid Bodensjön som hade en ny design på zirkoniaimplantat. Vid den här tiden ansågs keramiska implantat inte särskilt intressanta och Ulrich Volz fick inte alls den uppmärksamhet han förtjänade. Han var dock en duktig marknadsförare och presenterade implantatets egenskaper med flotta bilder och entusiasm. Jag började använda Volz Z-Lock implantat. På det fanns en krage där distansen började och mot vilken kronan skulle vila helt mot käkbenet. Det var inte alltid lätt då benet många gånger var ojämnt, snett eller lutade. Urich Volz ville inte att benet skulle bli nedskräpat av metallrester från borr och gängtappar och därför var alla borr- och gängtappar i zirkonia. Han lät även tillverka en metallfri skalpell och pincett. Volz bildade en klinisk grupp av tandläkare som använde hans implantat och utbytte erfarenheter. De flesta var tyska eller schweiziska tandläkare, jag var den enda från Sverige. Nytt implantat Ännu ett nytt implantat dök så småningom upp och det var Peter Brehms White-Sky zirkoniaimplantat. För detta implantat spelade det mindre roll hur käkbenets yta såg ut. Den del av implantatet som var kvar ovanför tandköttskanten var extremt slät och oerhört motståndskraftig mot plackbildning. Få ville samarbeta När jag som första tandläkare i Sverige satte in implantat av zirkonia bodde jag och var verksam som tandläkare i Italien. I Sverige fick jag låna lokaler av kollegor. Till vänster Sami Sandhaus Incermed och till höger Ulrich Voltz Z-Lock 3. Foto: Bobbie Beckman Tandläkarnas tankar gick till vad som händer med en kaffekopp om man tappar den. De förstod inte att zirkonia är en mycket hållbar keram. Foto: Pixabay.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=