TF-Bladet_1-21

12 TF-BLADET NR 1/2021 Elöverkänsligas Riksförbund www.eloverkanslig.org Huvudvärk? Sömnproblem? Koncentrationssvårigheter? Trådlös teknik är en vanlig orsak. Använd trådbundet och undvik all trådlös teknik, speciellt där du sover! Bli medlem idag och skaffa dig kunskap. Första året betalar du endast 120 kr och får bl.a. medlemstidningen Ljusglimten 4 ggr/år. Efterföljande år 220 kr/år. Välkommen! Tel. 08-712 90 65 Bli medlem: ring eller anmäl via hemsidan eller swisha 120 kr till 123 337 56 72 En del av Funktionsrätt Sverige Annons Under 1990-talet och i början av 2000-talet var jag den enda som satte in zirkoniaimplantat i Sverige. Jag var i Sverige under korta perioder för att sätta in implantaten. Det protetiska arbetet sköttes av stockholmskollegorna Anders Engström och Noran de Basso. Andra kollegor nobbade oftast att ta över. Hållfastheten bevisad Jag tror att tandläkarnas tankar om keramiska implantat gick till vad som händer när man tappar en kaffekopp i golvet. De trodde på fullt allvar att keramen zirkonia var en form av porslin som inte var långsiktigt hållbar. Tyvärr finns nog den villfarelsen fortfarande kvar bland svenska tandläkare. Detta trots att forskning visar god hållfasthet. Vinner sakta mark Min entusiasm för zirkonia som implantat är fortsatt stor och jag ser allt fler fördelar. De flesta svenska tandläkarna var inledningsvis mycket skeptiska till zirkonia. Nu ökar användningen av zirkoniaimplantat men många tandläkare är fortfarande negativt inställda. NIOM (specialister på hållfasthet hos dentala material) som i vanliga fall har goda kunskaper om material inom tandvården var länge skeptiska till zirkonia. Den enda gång Tandläkartidningen nämnde zirkonia hade doktor Carlsson från NIOM fått allt om bakfoten och påstod att zirkonia är en metall och därmed inte en bra lösning för metallöverkänsliga. Villfarelsen kvar Carlsson har rätt i att zirkonium är en metall, men när zirkoniumdioxid upphettas till mycket hög temperatur skapas ett keramiskt material som är mycket hållbart. Professor Björn Klinge som var aktiv i debatten redan för 20 år sedan påstod att han rådfrågat experter vid universiteten i Sverige.Alla hade avrått från att använda zirkonia på grund av otillräcklig forskning. Den villfarelsen finns fortfarande kvar bland svenska tandläkare trots att forskningen gått framåt. Jag har vid tre tillfällen skickat material, främst kliniska bilder av zirkoniaimplantat, till Tandläkartidningen. Vid samtliga tillfällen har de refuserats. Första gången för åtta år sedan var anledningen att tidningens vetenskapliga råd (vari Björn Klinge ingick) avrådde. Inte för titan När Per-Ingvar Brånemark presenterade sina titanimplantat i Tandläkartidningen var det inte prövat och den vetenskapliga dokumentationen var trådsmal. Ingen annan hade erfarenhet av titanimplantat. Trots detta blev Brånemarks implantat en odontologisk och ekonomisk världssuccé. Tilläggas kan att redan vid sekelskiftet fanns både klinisk erfarenhet av zirkonia samt forskning. Men man måste förstå engelska, franska, tyska och portugisiska för att kunna ta del av rapporterna. Och 1994 publicerade två forskare vid universitetet i Lissabon en gedigen klinisk forskning om zirkoniaimplantat, som är praktisk inriktad och lättbegriplig men artikeln är fortfarande inte översatt. Klinisk erfarenhet Den som har erfarenhet av kirurgi av titanimplantat kan märka en tydlig skillnad jämfört med zirkonia. Om allt förarbete gjorts perfekt glider titanimplantatet in som en skruv i en mutter. Zirkoniaimplantatet suger sig fast i ”väggen”. Det ger en känsla av stark kontakt mellan materialet och ben/blodytan. Denna person har haft titanimplantat i hela gommen. Fyra är ersatta med zirkonia och de har läkt in fint dock krävdes ordentlig rengöring av implantatbädden. Kvarvarande titanimplantat är påverkade av periimplantit och på bildens vänstra sida ser man tydligt hur tandköttet dragit sig tillbaka runt implantatet. Foto: Bobbie Beckman. ZIRKONIA Här en man som fått ett implantat i zirkonia. Det läkte in fint och på röntgenbilden syns hur kronan vilar mot ”kragen” och därmed får bra stöd. Foto: Bobbie Beckman

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=