14 TF-BLADET NR 1/2021 Blir du deprimerad vissa årstider? - då kan du testa D-vitamin Under årens lopp har brist på D-vitamin diskuterats i samband med väldigt många olika typer av sjukdomar. Men det som från början väckte mitt intresse 2005 var frågan om D-vitamin kan spela en roll vid behandling av depressioner. Jag är psykiater och hade då länge arbetat kliniskt med att försöka behandla svårbehandlade depressionstillstånd. Och även försökt forska kring olika metoder att förbättra behandlingen. En grundprincip var att diagnosen ”egentlig depression” inte alls var något enhetligt begrepp, snarare en väldigt heterogen åkomma. Till exempel kunde man se två patienter som hade helt olika symptom men som ändå bägge passade in på definitionen av egentlig depression. Svårt särskilja olika typer Man utgick från att patienter med så olika symptombilder också kunde ha olika orsaker till sin sjukdom och följdriktigt borde kunna behandlas med olika metoder, till exempel psykoterapi för vissa och läkemedel för andra. Problemet var bara att man inte hade kommit på något fungerande sätt att skilja grupperna från varandra och det har man fortfarande inte lyckats med. Vid den tiden hade man dock fått upp ögonen för att vissa patienter med depressioner hade en tendens att få återkommande depressiva perioder med en viss regelbundenhet, ungefär vid samma tid på året. Årstidsbunden depression Vanligen inföll dessa under vintern, när det är som mörkast under året, men inte sällan kunde de infalla under våren eller ibland hösten. Sommardepressioner är dock extremt sällsynta på våra breddgrader. För varje enskild patient måste dock depressionen regelbundet återkomma samma årstid, år efter år. Tillståndet kallas årstidsbunden återkommande depression och den vanligaste var således vinterdepression. Hormonet melatonin Teorin om att det var själva vintermörkret som orsakade dessa depressioner ledde till idén att de kunde botas med ljusbehandling. Forskningsområdet kom att domineras av en teori om tallkottkörteln och hur den styr vår dygnsrytm, bland annat med hjälp av hormonet melatonin. För att påverka melatoninet behövs starkt synligt ljus (så kallat vitt ljus) in i ögonen vid lämplig tid på dygnet. En sådan behandling ger ingen ökning av D-vitamin eftersom man brukar filtrera bort det osynliga ultravioletta ljuset (UV-ljuset skulle ju kunna skada ögonen) och låta patienterna vara påklädda. UV-ljus direkt på huden Vill man däremot bilda D-vitamin behövs inte det synliga ljuset; det räcker med UV-ljus, men det ska nå så stor avklädd kroppsyta som möjligt samtidigt som ögonen bör skyddas. Det Jean-Étienne D. Esquirol (1772-1840) beskrev redan 1838 ”Des Maladies Mentales” hur han behandlat depression genom att ordinera en resa till solen i södra Italien. Solen är vår största D-vitaminkälla. Sommar Sommar Höst Vinter Vår 25 50 75 100 A. Får vinterdepressioner B. Får vårdepressioner C. Mår bra trots lågt D-vitamin 25-OH-D-vitamin Humble 2010 Olika reaktioner på sänkt D-vitaminnivå Mats Humbles presenterade hypotes: Mätningen gäller 25-0H D. Grupp A betecknar den grupp som snabbt hamnar under gränsvärdet och får vinterdepressioner. B är den grupp som klarar en måttlig sänkning av D-vitaminet. Men mot slutet av vintern, då D-vitaminnivån sänkts än mer, drabbas de av vårdepressioner. C betecknar den grupp som klarar sänkt D-vitaminnivå utan att få besvär. Sannolikt tillhör de flesta svenskar den gruppen. D-VITAMINER / DEPRESSIONER
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=