15 TF-BLADET NR 1/2021 D-VITAMINER / DEPRESSIONER blev en kamp om att få rätt mellan de två olika typerna av ljusbehandling. Tallkottkörtelforskare i USA genomförde flera komplicerade studier för att stödja sin linje, men trots att vi i efterhand kan konstatera att dessa studier inte alls motbevisade en roll för D-vitamin, så avgick de med segern. I och med det kom den form av ljusbehandling i grupp som anammades i Sverige i slutet av 1990-talet - att använda sig av vitt ljus till påklädda patienter, som således inte fick någon ökad D-vitaminbildning. Många patienter verkade trivas med denna gruppterapi, men samtidigt ställdes frågan om de som förbättrades hade dragit nytta av själva ljuset eller av andra inslag i behandlingen. 2004 gjorde SBU (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) en utredning i frågan. De kom fram till att det inte fanns tillräckligt stöd för att ljusbehandling i sig var effektivt mot årstidsberoende depression. D-vitamin hade bättre effekt I rapporten hänvisades bland annat till en studie där man jämfört ljusbehandling med en rejäl dos D-vitamin. De som fick D-vitamin förbättrades klart mer. Rapporten ledde till att man slutade använda ljusbehandling inom svensk psykiatri, men däremot inte till någon rekommendation av D-vitamin. Studien om D-vitaminbehandling av vinterdepressioner var alldeles för liten för att räcka som underlag. Det var här mitt intresse för D-vitamin startade. Kunde ett vitamin med betydligt mindre biverkningar än antidepressiva medel ändå vara till nytta i depressionsbehandling? Sedan dess har det publicerats flera hundra artiklar och studier i detta ämne, men det finns faktiskt fortfarande idag ingen enighet om D-vitaminets roll i detta sammanhang. Så frågan kvarstår: kan D-vitamin hjälpa mot depression? I min kliniska erfarenhet har jag sett patienter som verkar få tydlig antidepressiv effekt av D-vitamin. Men jag har också sett fall där D-vitaminet inte verkar ha någon effekt alls. Depression är ett tillstånd som kan ha väldigt många bidragande orsaker och alla människor är unika individer. Det är därför inte orimligt att anta att vissa personer behöver en viss nivå på D-vitamin för att må bra. Medan andra inte påverkas ens av betydligt lägre nivåer. Min hypotes Denna hypotes publicerade jag för ett drygt decennium sedan, se figuren. Omfattande arbete krävs för att testa den vetenskapligt, vilket hitintills inte gjorts. De studier som har gjorts på området har alla sina problem. Det kan vara värt att lägga till D-vitamin till vanliga antidepressiva medel om dessa inte gett tillräcklig effekt om du känner igen dig i följande: • du har depressioner under vinterhalvåret • du brukar bli bättre av att resa till soliga länder under den mörka årstiden • förbättringen håller i sig flera veckor efter hemkomsten • du blir inte deprimerad under sommaren En lämplig dosering är 100 µg (4000 IE) per dag i 1-2 månader som sedan kan halveras. I maj kan man sluta och tillgodogöra sig solen i stället och sedan återuppta D-vitaminet i september/ oktober. Mats Humble, psykiater, med dr, Örebro universitet. Många välkomnar ljuset men vissa personer blir deprimerade när vårljuset gör sin entré. Foto: Daiga Elleby/Unsplash
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=