11 TF-BLADET NR 1/2022 KONTRASTMEDEL Kontrastmedel kan ge biverkningar Inom medicinen använder man metoder för att avbilda kroppsorgan vid olika sjukdomstillstånd, till exempel magnetkameraundersökning (MRT)* och datortomografi. Vid bägge metoderna använder man sig av kontrastmedel som förbättrar bildkvaliteten. Mindre bra är att kontrastmedlen kan orsaka biverkningar och även sjukdomar. Vid datortomografi (DT), som är en röntgenmetod, använder man sig av kontrastmedel som innehåller jodföreningar1. Jod är ett grundämne som tillhör gruppen halogener. Kontrastmedlet injiceras intravenöst (i venerna) eller så får du dricka det. Varierande biverkningar Jodhaltiga kontrastmedel orsakar oftast inte biverkningar2. Biverkningar förekommer dock och kan variera i svårighetsgrad från milda till svåra1,2. Milda symtom kan vara trötthet och klåda2. Till de milda fallen (mindre än tre procent av fallen) hör även: hudutslag, hudrodnad, illamående, kortvariga kräkningar, svettning, hosta och yrsel1. Till de måttliga och svåra symtomen (mindre än 0,04 procent av fallen) hör ihållande kräkningar, nässelfeber, huvudvärk, ansiktsödem, andnöd, hjärtklappning, högt eller lågt blodtryck, livshotande hjärtarytmier, hjärtsvikt, medvetslöshet, lungödem, svimningsanfall1. Dödligheten är mindre än en per 100 000 patienter1. Fördröjda biverkningar De flesta biverkningarna av jodhaltiga kontrastmedel uppkommer i anslutning till injiceringen eller intagandet av kontrastmedlet. Det förekommer emellertid även fördröjda biverkningar, vanligtvis hudbesvär som ibland kan vara kopplade till illamående, kräkningar och yrsel1. Dessa fördröjda biverkningar kan uppträda en timme till en vecka (vanligtvis 6-12 timmar) efter att kontrastmedlet getts1,3. ESUR gör riktlinjerna Det finns en europeisk samarbetsorganisation ESUR (European Society of Urogenital Radiology) som sammanställer riktlinjer för hur datortomografi och magnetkameraundersökningar ska genomföras när det gäller kontrastmedel3. Detta gäller även den medicinska behandlingen av biverkningar orsakade av kontrastmedel. Störd sköldkörtelfunktion Jod är viktigt för sköldkörtelns funktion eftersom jod ingår i sköldkörtelhormonerna T4 och T3. Efter injicering/drickande av jodhaltiga kontrastmedel förblir jodhalten förhöjd under 4-8 veckor hos patienter med fungerande sköldkörtlar4. Jodhaltiga kontrastmedel innehåller främst bundet jod men det ingår även fritt jod som därför kan påverka sköldkörtelns funktion1. Jodtillförseln kan orsaka såväl underfunktion som överfunktion av sköldkörteln4. Uppkomsten av överfunktion kan inträffa flera veckor efter att patienten genomgått datortomografi4. De som löper störst risk för biverkningar/sjukdom är patienter som har en bakomliggande sköldkörtelsjukdom1,4. Njurskador förekommer Förekomsten av njurskador på grund av jodhaltiga kontrastmedel vid datortomografi har varit omdiskuterad. Enligt de senast rönen så förekommer sådana njurskador men de är färre än vad man tidigare trott5. Riskfaktorer för att patienterna skulle kunna få njurskador är att patienterna har en dålig njurfunktion eller att de har en bakomliggande njursjukdom5. Det finns vissa läkemedel som kan ha en skadlig inverkan på njurarna1. Detta gäller till exempel för inflammationsdämpande läkemedel (NSAID) och vissa antibiotika1,5. Om patienterna har en dålig njurfunktion eller en njurskada så bör läkarna om möjligt göra ett avbrott med sådan medicinering en kortare tid före och efter undersökningen med datortomografi5. Gert Brodén, docent i fysik *(se Tf-bladet nr 3 / 2021) Referenser: 1. Andreucci M. m.fl.,”Side effects of radiographic contrast media: pathogenesis, risk factors, and prevention”, Bio Med Research International , Volume 2014, article ID741018, 20 pages, http://dx.doi. org/10.1155/2014/741018 2. “Contrast Dye - Side Effects and What You Should Know”, https://theradiologic technologist. com/contrast-dye-side-effectsyou-should-know 3. ESUR Guidelines on Contrast Agents, www. esur. org/ fileadmin/content/2019/ ESUR_Guidelines_10.0 4. Sun Y. Lee m.fl.,“A review: radiographic iodinated contrast media - Induced thyroid dysfunction”, J, Clin Endocrinol Metab, 2015; 100(2):376-383. 5. Davenport M.S. m.fl.,”Use of intravenous iodinated contrast media in patients with kidney disease: consensus statements from the American College of Radiology and the National Kidney Foundation”, Radiology, 2020; 294:660-668. David Mark Pixabay
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=