TF-Bladet_1-22

15 TF-BLADET NR 1/2022 INSÄNDARE Tvång på fluorsköljning I mitt barnbarns skola var det dags för fluorsköljning. Föräldrarna vill inte att deras dotter ska använda fluortandkräm och ännu mindre skölja med fluor i skolan. Men de förvarnades inte om när det skulle ske. Och det kom även som en överraskning för mitt tioåriga barnbarn. Försökte säga nej Hon sa att hon kände sig tveksam inför att delta i fluorsköljningen, men fick inget som helst gehör för det. Inte heller brydde sig någon i skolan om när hon mer bestämt sa att hon ville tacka nej. Sedan bad hon om att få kontakta föräldrarna eller att skolan skulle göra det, men även detta nekades hon. Slutligen kände hon sig tvungen att delta i fluorsköljningen. Jag undrar om vi lever i en diktatur när barnen tvingas till saker som varken de eller deras föräldrar vill gå med på? Orolig farmor från Högsby Kommun i Kalmar län Vill du ha gratis tidningar? Efter många år som medlem i Tf har jag samlat på mig Tf-blad från 1993-2021. Många bra artiklar finns i dessa tidningar för nya och äldre medlemmar. Jag har även ett antal exemplar av Näringsmedicinsk tidskrift från 1997 till 2012 som också innehåller många intressanta artiklar. Kom gärna och hämta tidningarna. Ring mig på telefon 08-628 40 20 Ingrid Birke, Täby norr om Stockholm Silikonpluggar i tårkanalerna gjorde starroperation möjlig Jag har haft mycket besvär med ögonen och jag tillskriver det alla kvicksilverångor som jag utsattes för under min amalgamsanering. Den gjordes för många år sedan utan skydd för ögon och näsa. Diagnosen grå starr fick jag 2018 och jag behövde bli opererad för att sätta in en ny lins. Den blev dock inte av eftersom det pupillvidgande medlet som behövdes rann ner i näsan, munnen och svalget och orsakade svullnader i ansiktet, sveda och bestående heshet. Ögonläkaren påstod att det var en ovanlig reaktion och kunde inte göra något för mig och operationen sköts därför upp. Därefter fick jag remiss till en hudklinik för att testa ett tiotal olika droppar med pupillvidgande verkan. Jag avböjde eftersom det skulle utsätta mig för ämnet i fråga och sannolikt ge allvarliga reaktioner. Sjuksköterskan på ögonkliniken ville inte förstå varför jag sköt upp testerna. Hon ifrågasatte min reaktion, bland annat med kommentaren: ”Är du inte skapt som andra människor?” Min syn försämrades och slutligen kunde jag inte läsa, se på TV eller gå ut själv. Det var mycket deprimerande så jag funderade på hur jag skulle kunna stoppa den pupillvidgande vätskan från att rinna vidare in i kroppen. Jag kontaktade en optiker med specialistkompetens. Hen berättade att det finns silikonpluggar, som man kan sätta i tårkanalerna för att hindra att vätskan rinner vidare. Detta kändes verkligen som ett bra alternativ. Nytt för ögonkliniken Ögonkliniken kände inte till detta med silikonpluggar, men efter kontakt med verksamhetschefen ordnades snabbt en tid för undersökning. Först kontrollerades ögonen med den så kallade Punktum-pluggen insatt i tårkanalen, vilket gick bra. Därefter fick jag tid för operation. Tyvärr tog operationen ovanligt lång tid då pupillen inte vidgades tillräckligt mycket av dropparna. Men till slut fanns en ny lins där. Jag är förstås enormt glad och tacksam att jag återigen kan se, läsa och skriva. Dock är det märkligt att sjukvården saknade kunskap om de små silikonpluggarna. För mig innebar det tre och ett halvt års lidande helt i onödan. Ann-Mari Pååg, Norberg Foto: Paul Diaconu/Pixabay

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=