TF-Bladet_2-16

4 TF-BLADET NR 2/2016 LEDAREN Jag inser att det blir svårt att ersätta Margaretha Molius som i många nU SHUVRQLÀHUDW 7DQGYnUGVVNDGHI|U - bundet. Jag kan också se att bytet på ordförandeposten sker vid en rätt naturligt tidpunkt då förbundet står inför ett skifte i perspektiv. Vi kommer nu att sakta passera ut ur den tidigare amalgameran och in i nytillkomna problemområden. Förbundets fokus på amalgam har engagerat alla medlemmar när det gäller hälsorisker och kampen för att åstadkomma ett förbud mot kvicksilver i dentala material. Den NDPSHQ KDU IRUWJnWW L ÁHUD nUWLRQGHQ Resultatet har kommit i form av förbud, anvisningar omhantering av patienter ochen tandvårdsförordning som ger möjlighet att få bidrag till fyllningsbyte. Amalgamfrågan är inte död Amalgamfrågan är långt ifrån död och fortfarande ringer eller mailar många människor för att fråga om symtom relaterade till amalgamfyll- ningar. Faktum är att hälften av den svenska befolkningen fortfarande har kvicksilver i tänderna – vilket både är en fara för miljön och hälsan. Personer som är äldre än 65 år har ofta mer än tio gram kvicksilver i tänderna och en del blir förstås sjuka. Många vill ta bort sitt amalgam och det gäller även personer sominte är svårt sjuka. En del läser på hem- sidan om vad som gäller och ibland ringer ellermailar de och frågar vilka skydd som behövs vid sanering och vilka tandläkare förbundet rekom- menderar. Skillnaden jag upplever mot tidi- gare år är attmånga somkontaktar oss nu inte alls är svårt sjuka utan kanske har lite småkrämpor och tänker att det är bra att för säkerhets skull bli av med kvicksilvret i tänderna. Den senare kategorin rekommenderar vi en långsam sanering, med kanske en eller två fyllningar per år. 6HGDQÀQQV GHW IRUWIDUDQGHPlQQ - iskor som varit sjuka i många år, kanske ända sedan tonåren, men som först nu kommit på att lidandet kan ha med giftigt kvicksilver från deras amalgam att göra. Rotfyllningar och implantat Andra frågor som blir allt vanligare är rotfyllningar och implantat. Nu ÀQQV P\FNHW LQIRUPDWLRQ Sn QlWHW om just rotfyllningar – som faktiskt aldrig kan bli helt bakteriefria. Alla rotfyllningar innehåller bakterier och många av dessa är starkt sjukdoms- alstrande. Flera patientfall visar att kroniska sjukdomar kan bero på bakterier från dessa rotfyllningar då patienten tillfrisknar efter bort- tagning av tanden. Bekymrenmed titanimplantat har ännu inte exploderat, men redan nu InU YL DOOWÁHU VDPWDO IUnQ SHUVRQHU som tycks vara känsliga för sina titanimplantat. En del är stela i le- GHU RFK OLGHU DY ÀEURP\DOJLOLNQDQGH symtom och utslag medan andra kla- gar på psykiska symtom. En av våra PHGOHPPDU ÀFN WLOOEDND VLQ HODOOHUJL då titanimplantat sattes in och blev av med elallergin då implantaten togs bort några veckor senare. Metaller tycks vara det som de DOOUD ÁHVWD lU NlQVOLJD I|U 'HQ VRP inte tål kvicksilver har oftast problem även med andra metaller och tyvärr tycks metallerna fungera som anten- ner ochkroppen tar därmed emotmer strålning än normalt. En viktig patientorganisation Helt klart behövs Tandvårdsskade- förbundet även i fortsättningen som När jag skriver det här sjunger fåglarna i varenda buske och det är vår med mängder av vitsippor i skogen. Jag har nyss blivit vald till ordförande i förbundet och det är med viss bävan jag tar mig an uppgiften. Vi ska bli bättre som patientförening patientorganisation. Förbundet är den enda organisationen som tar patienternas parti och som ställer krav på tandvården och ersättning till dem som skadats. Endel hör av sig för att få veta hur man klagar på en försumlig tandläkare, andra för att få duk- tiga tandläkare som de kan lita på och en del söker hjälp då de har allvarliga sjukdomssymtom. De senare kan ha problem med allergier eller annanöverkänslig- het, med näringsobalanser eller med gifter som påverkar krop- pens biokemi . Vi får också återkopplingar när folk förbättrats eller blivit helt friska efter borttagning av dentala material de inte tål, el- ler när de dragit ut rotfyllda eller infekterade tänder. Många av de råd förbundet ger borde vara självklara inom hälso- och sjukvården,men så är det inte än. Avstamp för fortsatt arbete Tandvårdsskadeförbundet be- hövs även i fortsättningen för att hjälpa demsomblivit sjuka på grund av problemmed tänderna. Informationsspridning till folk i allmänhet, patienter i sjukvården och till politiker är ytterst ange- lägna uppgifter. Detsamma gäl- ler att lyfta framnya brametoder och material som gör mindre skada än de gamla. Även före- byggande arbete behövs liksom information om hur kosten kan läka ut mindre kariesangrepp. Jag är som ny ordförande beredd att axla detta ansvar och med hjälp av styrelsen och med- lemmarna ska Tandvårdsskade- förbundet bli en alltmer kraftfull patientorganisation. Amalgam- stoppet 2009 betyder inte slutet för förbundet utan snarare kan det betraktas som en avstamp mot ytterligare angelägna land- vinningar. Ann-Marie Lidmark ny förbundsordförande Ann-Marie Lidmark