TF_2-18.pdf

20 TF-BLADET NR 2/2018 Blev Sigrid Hjertén kvicksilverförgiftad? +XU NRP GHW VLJ DWW ÁHUD NlQGD NRQVWQlUHU ÀFN GLDJ - nosen schizofreni vid förra sekelskiftet och i början av 1900-talet? Två av dem var modernisten Sigrid Hjertén och göte- ERUJVNRORULVWHQ ,QJH 6FKL|OHU VRP EnGD ÀFN GLDJQRVHQ L början av 1930-talet. Just nu och fram till den 26 augusti pågår en utställning om Sigrid Hjertén på Waldemarsuddde i Stockholm. , EUHY RFK VMXNMRXUQDOHU ÀQQV NRQVW - närernas egna beskrivningar av häl- soproblemen som föregick ”samman- brotten” och decenniers vistelser på sjukhem. När jag läser dem slås jag av att deras symtom är fullt samstäm- miga med de fysiska och psykiska skador som amalgam, giftiga färger och lösningsmedel kan ge. Jag har själv svåra skador av kvicksilver och lösningsmedel och känner igen mig i beskrivningarna, men vid denna tid fanns inga kunskaper om detta. Schizofreni behandlades enklast på sinnessjukhus, till exempel på Beck- omberga, som stod nybyggt 1932 med plats för 1600 patienter. Behandlingen bestod av en mängd mediciner som förmodligenökadekaoset i hjärnanoch kroppen. Därtill förekom inlåsning, bältesläggning och lobotomi, som ett sista försök till bot. Mycket kvicksilverläckage 6LJULG +MHUWpQ RFK ,QJH 6FKL|OHU ÀFN nya plomber somavgavmycket kvick- silver. Tidsmässigt stämmer det med de efterkommande psykiska symto- men som båda anger. Kombinationen av giftiga målarfärger (innehållande kvicksilver, kadmium med mera) och lösningsmedel kan orsaka kroniska skador på centrala nervsystemet. Till det kommer Sigrids rotinfektioner, eventuella näringsbrister hos båda och genetiska faktorer, som jag tror blev upptakten till sjukdomsutvecklingen. Kanske förtjänade de inte epitetet ”oro- liga konstnärssjälar”? Sigrid Hjertén föddes i Sundsvall 1885.Modern hadeTBCoch avled när Sigrid var två och ett halvt år. Fadern gifte senare om sig. Tidigt visade hon konstnärliga anlag och utbildade sig inom textilkonsten i Stockholm. 1910 for hon till Paris och studerade måleri på Académie Matisse, där hon ansågs vara en speciell begåvning. Sin man IsaacGrünewaldhade hon redan träffat och sonen Ivan föddes 1911. Sombarn var Sigrid ofta sjuk i övre OXIWYlJVLQIHNWLRQHU +RQ ÀFN lYHQ GLI - teri och en hörselnedsättning i 10-års- åldern. Sigrid led även av reumatisk värk, ryggont, underlivssmärtor och blödningar. Dessutom varbildningar i tänder, som opererades bort. Av nya plomber blev hon sjukare. Hon kunde ibland inte gå. Hennes hälsoproblem fortsatte i vuxenålder ochhonvar periodvis säng- liggande. Det blev många läkarbesök men läkarna var rådvilla. Mediciner hjälpte inte och besvären ansågs därför vara hysteriska. Förgiftad och olycklig Sigrid själv beskriver det ”som en förlamad, infekterad döende nerv från näsan till nervcentrum i korsryggen ner till fötterna”. Ibland upplever hon kroppsliga sensationer som strömmar, elektriska stötar och attacker av köld och värme. Hon tycker sig inte heller tåla lukten från målarfärgen. Sigrid tror att något inom henne är förgiftat, att hon får restaurangmat med arsenik i och känner sig mycket olycklig. Sigrids hälsotillstånd försämras då KRQ lU L 3DULV +RQ WYLQJDV Á\JD hem och blir inlagd på psykiatrisk klinik. 1933 mår hon bättre och reser bland annat till Italien för att måla. Får återfall och reser hem, och blir denna gång intagen på Beckomberga sjuk- hem, där hon får diagnosen schizofreni. ”Ateljé interiör” från 1916. En av tolkningar är att tavlan föreställer några av de roller Sigrid Hjertén fantiserade om att ha. I förgrunden ses den mondäna divan Sigrid Hjertén med dandyn Dardel bakom henne. I bakgrunden ses hon som när hon inte mådde bra, inklämd mellan sin man Isaac Grünewald, till höger, och konstnären Einar Jolin till vänster. KVICKSILVERFÖRGIFTNING Foto: Waldemarsudde