TF_2-18.pdf

23 TF-BLADET NR 2/2018 kan bli mer än 10 meter djupa och de puttrar långsamt ut kvicksilver för mycket lång tid framöver. De borde tagits om hand redan på 1970-talet. .YLFNVLOYHUOlFNDJHW IUnQ ÀEHUEDQ - karna är en miljöbomb av stora mått. Det handlar inte om enstaka kilo utan om många ton kvicksilver… Lennart Sparell Lennart Sparell har precis sommånga andrahaft besvär av amalgamfyllning- ar. D-vitaminbrist gjorde att tänderna växte upp trasiga redan i treårsåldern. Lennart var tandläkarens yngsta pa- WLHQW RFK ÀFN I\UD DPDOJDPSORPEHU L fyraårständerna. Han säger själv att han var lätt att ta hand om som liten då han var tyst, stilla och trött av sina amalgamfyllningar. (AM) IN MEMORIAM Lennart Sparell har avlidit i en ålder av 81 år. Han blev tidigt intresseradavmiljöfrågor, biokemi och toxikologi . Efter studier vid Uppsala universitet blev han avdelnings- chef vid Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Arbetet där bidrog till att kvicksilveranvändningen inom pappersindustrin upphörde och till sist förbjöds. Som person var Lennart Sparell utåtriktad och social. Tyvärr hade han oturen att drabbas av tre sjukdomar: cancer, amalgamförgiftning och elöverkänslighet. Engagerad i Tf Erfarenheterna med amalgamet gjorde att han engagerade sig i Tf. Han var ledamot i Tf:s förbundsstyrelse 1993-1995. Under en tid var han även med i Tf:s myndighetsgrupp där Roland Nyberg var sammankallande. Myndighetsgruppen gjorde under 1990-talet ett viktigt påverkansarbete genom uppvaktningar av Socialdeparte- mentet, Socialstyrelsen, Kemikalieinspektionen och andra myndigheter. Lennart Sparells erfarenheter av att ha cancer gjorde även att han 1994, tillsammans med Sören Gyvall, grundade insamlingsstiftelsen Cancer- och allergifonden som han också var verksam i. Den stödjer miljörelaterad cancer- och allergiforskning och ger även bidrag till be- hövande patienter. Gert Brodén, docent i fysik KVICKSILVERFORSKNING Foto: Katarina Mattsson