LEDAREN Coronakrisen har lagt locket på för många av Tf:s aktiviteter. Föreläsningar och träffar har ställts in och ingenting är som vanligt. Många medlemmar tillhör riskgrupperna och andra vill inte heller riskera att bli smittade och undviker besök hos terapeuter och tandläkare. Flera av de tandläkare som står förbundet nära har just nu stora svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Kostnaderna är höga för lokaler, utrustning och anställd personal. Vi hoppas förstås att de ska rida ut stormen och fortsätta som tandläkare, men det beror på hur länge krisen fortsätter. Tandläkare Irene Brednert Jonsson, som hjälpt många tandvårdsskadade, intervjuas i detta nummer. Trots gedigen utbildning ansågs hon inte arbeta enligt ”vetenskap och beprövad erfarenhet” och förlorade därmed legitimationen. Att sjukdomar och krämpor försvann hos majoriteten av patienterna brydde sig inte Socialstyrelsen och HSAN om. Men hon återfick senare sin legitimation. Den som behöver hennes hjälp bör passa på under de närmaste åren, eftersom hon redan uppnått pensionsåldern. Vi hoppas förstås att hon trots krisen ska fortsätta ytterligare några år som tandläkare, hennes expertkunskaper behövs. Mer vidsynta tandläkare Samarbete sker med fler tandläkare och tandläkarkliniker och på en del av dem arbetar även yngre personal. Trots att Tandläkarhögskolan inte utbildar om risker med olika metaller, rotfyllda tänder eller käkbensinfektioner har dessa unga tandläkare fått upp ögonen för problemen och sett många tillfriskna. Framtiden ser hoppingivande ut och alltmer forskning kommer om risker med material och olika behandlingsmetoder. Diskussionerna om uppföljning av vården och systematisk minskning av riskerna kommer också att tydligare än tidigare påverka tandvårdens utveckling positivt. I Tf-bladet och på hemsidan redovisas nya forskningsresultat, nya material och metoder och mycket annat. I detta nummer berörs lasertandvården vars utveckling går framåt med stormsteg. I framtiden kommer det obehagliga ljudet och vibrationerna av borren vara ett minne blott. Tandvård behövs förstås även i framtiden även om arbetet kan komma att se annorlunda ut. Mitt framtidsscenario är att barn egentligen aldrig får hål i tänderna men om det ändå sker så kan kariesangreppen självläka med kostomläggning, tillförsel av olika aminosyror och hydroxyapatit, en mineralförening som bygger upp benvävnaden och emaljen på tänder. Implantat blir omoderna Den som bryter av en tand eller skadar den i en olyckshändelse kommer att kunna få den ihoplimmad eller få en ny skapad med hjälp av stamceller. Dagens implantat blir bara en parentes, men behövs just nu liksom annan tandvård som snart bli omodern. I Tandvårdsskadeförbundet är vi glada över denna positiva utveckling, men det innebär inte att behovet av vårt arbete avtar. Tvärt om. Informationsbehovet är fortsatt stort och många frågor behöver drivas politiskt, som exempelvis att få in tandvården i den allmänna hälso- och sjukvårdsförsäkringen så att alla har råd att gå till tandläkaren. Nu är det viktigt att vi blickar framåt och med gemensamma krafter påverkar utvecklingen och hjälper våra medlemmar att återfå hälsan helt eller delvis. Har du kunskaper och möjlighet att arbeta ideellt? Hör i så fall av dig till undertecknad eller till någon i styrelsen. Särskilt intresserade är vi av någon som kan göra poddar och filmer. ”Ingenting är som vanligt” - men framtiden inger ändå hopp Ann-Marie Lidmark, förbundsordförande ”Har du kunskaper och möjlighet att arbeta ideellt?” Pixabay TF-BLADET NR 2/2020 4 Glad sommar!
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=