6 TF-BLADET NR 2/2020 C-VITAMIN C-vitamin kan ha god effekt vid infektioner och särskilt vid virusinfektioner, såsom covid-19 som orsakas av ett coronavirus. Men C-vitaminbehandling vid covid-19 har ännu inte helt utvärderats. Megadoser av C-vitamin som tillförts intravenöst har haft god, till och med livräddande, effekt vid svår andnöd som drabbar patienter med livshotande covid-19 infektion. Många av Tandvårdsskadeförbundets medlemmar tillhör riskgrupperna för covid-19 och har sedan tidigare goda erfarenheter av höga C-vitamindoser vid till exempel amalgamsanering. Vissa elöverkänsliga har också blivit bättre av högre doser C-vitamin än den rekommenderade dagsdosen. Höga doser med vitamin C har sedan länge använts för att förebygga och behandla flera virussjukdomar. En pionjär inom detta område var den amerikanske läkaren Frederick Klenner. Redan under 1940-talet behandlade han 60 patienter med virussjukdomen polio med resultatet att samtliga tillfrisknade inom 72 timmar1,2. Klenner behandlade även framgångsrikt patienter med andra virussjukdomar som mässling, påssjuka, vattkoppor, bältros, herpes simplex, influensa samt virusorsakad encefalit (hjärninflammation)1. Behandling med C-vitamin C-vitamin är egentligen detsamma som askorbinsyra men även askorbinsyrans salter, till exempel natriumaskorbat och magnesiumaskorbat, brukar betecknas som C-vitamin. Askorbater är vid intag genom munnen skonsammare mot magen än den sura askorbinsyran. Höga doser av C-vitamin som tas via munnen kan orsaka diarré. Detta utnyttjades av den amerikanske läkaren Robert Cathcart för att ta fram en behandlingsmetod för virussjukdomar3. Han ökade doseringen med askorbinsyra via munnen tills patienten fick diarré och sänkte därefter doseringen tills diarrén upphörde. Den sänkta doseringen användes sedan vid den efterföljande behandlingen. Numera använder man emellertid oftast intravenöst C-vitamin vid behandling av svårare sjukdomar 3,4,5. Skälet är att man kan uppnå mycket högre koncentrationer av C-vitamin i blodplasma än vid intag av C-vitamin via munnen6. Patienterna får i allmänhet flera behandlingar med intravenöst C-vitamin4,5, det räcker alltså inte med en gång. Vid varje behandlingstillfälle tillförs vanligen doser på 7,5-50 gram5. Som intravenöst C-vitamin används såväl natriumaskorbat3,7 som askorbinsyra4,5. Mineraler och vitaminer tillsätts Ibland tillsätts även mineraler eller andra vitaminer vid behandling med intravenöst C-vitamin. Vid behandling av infektioner på grund av Epstein-Barr-virus tillsätts magnesiumklorid för att minska venirritationer5. Vid bakteriell sepsis (blodförgiftning) har man sedan några år gett patienter intravenös behandling med hydrokortison, askorbinsyra och tiamin, så kallad HAT-terapi8. Tiamin (B1-vitamin) har tillsatts, eftersom tiaminbrist är vanlig hos patienter med sepsis. Det senare medför en ökad dödsrisk9. Vid intravenös behandling av virussjukdomar är det emellertid tveksamt om man ska inkludera hydrokortisonet i HAT-terapin8. Vid intravenös behandling av influensa A, som är en virussjukdom, har man därför med gott resultat använt en modifierad HAT-terapi där hydrokortisonet uteslutits8. Verkningsmekanism inte klarlagd Man kan undra varför C-vitamin kan förebygga och bota virusinfektioner. Till att börja med kan man konstatera att det är osannolikt att C-vitamin har en direkt virusdödande effekt8. Forskningsöversikt: Virussjukdomar - Kina testar intravenöst C-vitamin ”Man kan misstänka att halten C-vitamin är låg även för personer utsatta för höga halter av kvicksilver eller andra metaller.”
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=