En tidning om tänder och hälsa Nummer 2/2021 När kroppen säger nej till titan Tänk till före avgiftningen Vivi-Annes hälsokatastrof Sida 16 Sida 6 Sida 19
2 TF-BLADET NR 2/2021 INFORMATION Foto: Toni Cuenca Tf-bladet utges av: Tandhälsoförbundet Ansvarig utgivare: Ann-Marie Lidmark Redaktör: Katarina Mattsson Teknisk produktion: Exakta, Borås/Lidköping Lösnummerpris: 40 kr inkl. frakt ISSN 0349-263X Artiklar och insändare: Tandhälsoförbundet Redaktionen Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm E-post: redaktionen@tf.nu OBS! Manusstopp: Nr 3: 3 september 2021 Vi förbehåller oss rätten att redigera insända artiklar före publicering i Tf-bladet. Eftertryck av text och bild med angivande av källan kan medges efter kontakt med redaktionen. Kontaktannonser: Tf:s medlemmar kan gratis sätta in kontaktannons på maximalt 50 ord. Skickas till: redaktionen@tf.nu eller Tandhälsoförbundet, Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm. Annonser enskilda medlemmar: 30 kr/rad (ca 35 tecken/rad), sätts in på bg 226-4885. Bifoga medlemsnummer (se adressetikett). Maila in annonstexten till redaktionen@tf.nu eller skicka den med vanlig post till förbundet. Företagsannonser: redaktionen@tf.nu eller 070-710 69 73. Red. anm. Varje annonsör ansvarar för respektive utannonserad produkt. Tf förbehåller sig rätten att vägra annons. Kansli För alla som går till tandläkaren Tandhälsoförbundet (Tf) arbetar för bra tandhälsa, mer jämlik tandvård och för att de som blivit sjuka inom tandvården ska få korrekt diagnos, adekvat behandling och bra stöd av samhället. Munhålan och tänderna är en del av kroppen. Karies, bakterier i tandköttet, rotfyllningar och problem i käkbenet bidrar till uppkomst av sjukdomar. Därför måste tandvården ingå i hälso- och sjukvården. Det ska inte kosta mer att gå till tandläkaren än till doktorn. Stöd och hjälp Information, stöd och hjälp ges till medlemmarna i olika tandvårdsfrågor. Alla som går till tandläkaren har nytta av att vara medlem i Tf. Vår information är värdefull som komplement till den tandläkaren ger och förbättrar möjligheterna att göra ett väl informerat val av åtgärder. Den som fått felaktig eller misslyckad behandling, material den inte tål eller blivit förgiftad kan få värdefull hjälp av Tf. Det gäller också den som är sjuk och misstänker ett samband med tänderna. Kunskapsspridning Samarbete sker både nationellt och internationellt med forskare, läkare, tandläkare och andra experter. Tillsammans med medlemmarnas erfarenhet bidrar det till att vi har en mycket stor kunskapsbank när det gäller tandvården (se www.tf.nu). Tf arbetar för att ständigt öka kunskaperna hos allmänhet, profession och beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Vi driver också på för att få ett fungerande biverkningsregister för dentala material och för bättre uppföljning av hälsoeffekter av olika behandlingsmetoder. Ideell organisation Tf är en ideell patient- och funktionshinderorganisation helt utan kommersiella intressen och är medlem i Funktionsrätt Sverige. Stöd i form av arbetsinsatser, gåvor med mera är alltid välkommet. Medlem blir du via hemsidan eller genom att ringa 08-428 92 42. Det kostar 225 kr (50 kr för familjemedlem). Som medlem får du Tf-bladet 4 ggr per år, våra broschyrer och möjlighet till personlig information. Redaktionellt material Text i Word-format och bild via e-post till redaktionen@tf.nu. Bilder minst 300 dpi. För debatt- artikel gäller max. 2.300 tecken, för insändare max. 1.100 tecken. För innehåll och åsikter i artiklar, insändare och annonser, författat av andra än Tf:s styrelse och redaktion, svarar författarna själva. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis Tf:s uppfattning. /Redaktionen Tandhälsoförbundet Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm Bankgiro: 226-4885 E-post: info@tf.nu Hemsida: www.tf.nu Tel:08-428 92 42 Swish:123 241 52 22 Telefontider: Mån-fredag kl 10-13 Måndag kl 16-18 Onsdag kl 19-20 Frågor om hälsa med mera e-post: fragor@tf.nu Föreningar i våra grannländer Norge Forbundet Tenner og Helse Postboks 114 Nesttun N-5852 BERGEN Tel +47 – 994 22 345 E-post: post2@tenneroghelse.no Hemsida: www.tenneroghelse.no Danmark Foreningen mod Skadeligt Dentalmateriale (FSMD), c/o Trine Jorgensen Stævnen 122, 3070 Snekkersten E-post: fmsd@fmsd.dk Hemsida: www.fmsd.dk Foto: Pixabay
3 TF-BLADET NR 2/2021 INNEHÅLL Ledaren 4 Ann-Marie Lidmark Vad frågar ni om? 5 Peter Wolter Att tänka på inför en avgiftning 6-9 Gry Haugestrand Fortsatt dyrt med tandläkarbesök 10-11 Ann-Marie Lidmark Tysta infektioner i käkbenet kan orsaka kraftig smärta 12-14 Ann-Marie Lidmark Tomas blev svårt förgiftad av den ”säkra saneringen” 15 Ann-Marie Lidmark När kroppen säger nej till titan 16-18 Gert Brodén Vivi-Anne lydde tandläkaren 19 Vivi-Anne Sjöberg Tävlingar / Vinnare 21 Nytt från distrikten 22-23 Sanera långsamt/informationsfoldrar 24 INFORMATION Foto: Liubomirtcho/Pixabay Omslagsbild: Bas Twai/Unsplash Glad sommar!
TF-BLADET NR 2/2021 LEDAREN Tandmaterial som skadar: När ska någon myndighet ta ansvar? Tänder och tandhälsa är lågprioriterade områden inom forskningen. Det forskarna mest sysslar med är hållfasthetsstudier av olika material. Att folk kan bli sjuka av materialen verkar vara rätt ointressant. Inte heller Socialstyrelsen håller sig uppdaterad om risker med material och behandlingar i tandvården. Nya dentala material väller in på marknaden men ändå finns inget fungerande biverkningsregister. Tandhälsoförbundet (Tf) har under många år påtalat detta för myndigheterna. Ett tag fanns ett biverkningsregister för dentala material vid universitetet i Umeå. Märkligt nog skulle alla inrapporterade biverkningar först godkännas som något som hade med tänderna att göra innan de registrerades. När det gäller läkemedel registreras alla inrapporterade biverkningar och därför misstänkte Tf att ”godkännandet” av biverkningar när det gäller tänderna var ett sätt att tysta ner riskerna med amalgam. Registret i Umeå blev det inte så mycket av. Nu finns ett biverkningsregister hos Läkemedelsverket men så gott som inga tandläkare rapporterar till det, trots att vi vet att patienter berättat om biverkningar. Någon enkel blankett för patienter att rapportera in biverkningar med finns inte. Nedlagt kunskapscenter Tidigare hade Socialstyrelsen en särskild enhet, Kunskapscenter för dentala material (KDM), som gjorde litteraturgranskningar av risker med dentala material. Många rapporter kom ut från KDM som förbundet hade glädje av och som tandläkarna kunde använda för att öka sina kunskaper. KDM lades ned av okänd anledning. Meningen verkade från början vara att den skulle bli en integrerad del av Socialstyrelsens ordinarie arbete. Men så blev det aldrig. Ingen på Socialstyrelsen har i dag ansvar för hälsorisker med dentala material. Anser sig sakna mandat Socialstyrelsen är obenägen att ta fram information om risker med dentala material och tandvårdsbehandlingar, information som patienterna skulle kunna ta del av för att sedan kunna göra informerade val. Myndigheten anser inte att det ingår i deras uppdrag, trots att Socialstyrelsen är den enda expertmyndigheten med ansvar för tandvårdsfrågor. Inte ens anvisningar om hur amalgamsaneringar ska gå till vill Socialstyrelsen ge ut. Detta trots att hundratals personer varje år blir förgiftade hos tandläkaren då borrning i amalgam sker utan skydd. Inte heller SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) är villig att undersöka om det finns evidensbaserade metoder för sanering av amalgamfyllningar. Myndigheterna anser att de saknar mandat och att de uppgifter Tf anser angelägna inte ingår i deras uppdrag. Tydliga politiska initiativ behövs Jag undrar om Socialstyrelsens tjänstemän bara försöker smita från besvärliga arbetsuppgifter genom att hela tiden hänvisa till att det inte ingår i deras uppdrag? Eller är det så att regeringen börjat detaljstyra myndigheternas arbete på ett annat sätt än tidigare? Efter att jag sett en mejlväxling angående Socialstyrelsens ansvar för risker med dentala material verkar åtminstone denna myndighet ha blivit helt osjälvständig och kan inte göra mer än det regeringen ger den i uppdrag att utföra. Därför behövs tydliga politiska initiativ gällande alla de områden som är starkt eftersatta. Ett sådant är tandvården där varken Socialstyrelsen, SBU eller Folkhälsomyndigheten vill ta något som helst ansvar. Ann-Marie Lidmark, förbundsordförande 4
5 TF-BLADET NR 2/2021 NI FRÅGAR / VI SVARAR Uppskattad upplysningstjänst: Vad frågar ni om? - vi ger livsviktiga svar Tandhälsoförbundet (Tf) tar emot och svarar på många olika frågor, både via mail och per telefon. Upplysningstjänsten är mycket uppskattad och bidrar till att vi får nya medlemmar. Tandhälsoförbundet inger förtroende liksom den service vi tillhandahåller i alla våra distrikt. På våra hemsidor finns ett stort antal intressanta artiklar som ger svar på många frågor och leder till tiotusentals besökare varje månad (se www.tf.nu www.amalgamsanera.nu). De som inte har möjlighet att använda internet ringer in. De som har ytterligare frågor ringer eller mailar för att få information. Unika tjänster Tf:s tjänster är unika och uppskattas av dem som kontaktar oss. Tillsammans har vi stora kunskaper och erfarenheter och kan svara på många frågor som handlar om tänder och tandhälsa och det inträffar att tandläkare hänvisar patienter till oss. Ibland vill de som ringer att vi ska fatta olika beslut åt dem men det kan vi förstås inte göra. Tf ger däremot gärna råd, stöd och information som grund för ett eget beslut. Problem med rotfyllningar Förr handlade frågorna främst om kvicksilver, amalgamsanering och galvaniska spänningar mellan olika metaller. Fortfarande får vi denna typ av frågor men andelen har minskat. En av de vanligaste frågorna är i stället problematiken kring rotfyllningar som få tandläkare vill diskutera. Ett litet antal tandläkare ställer upp för sina patienter och tar problematiken på allvar, till dem kan Tf hänvisa oroliga patienter. Metallfritt och giftfritt Metaller ger fortsatt stora problem med bland annat risk för allergier. Tf rekommenderar helt metallfria material i tandvården. Helst ska metaller undvikas även i övriga kroppen. Pröva sig fram Bra och giftfria tandlagningsmaterial vill många ha. Vi kan rekommendera en del material, men reaktionerna är individuella och därför finns inte ett enda material som passar alla. De som är mycket känsliga behöver därför pröva sig fram. Keramen zirkonia efterfrågas som implantat och i form av kronor och broar. Tf upplyser om att forskning finns som visar att implantat av zirkonia både har god hållfasthet och goda biologiska egenskaper. Vi kan också tipsa om tandläkare som gör sådana implantat. Frågor om tandkrämer och munsköljmedel utan fluorider förekommer också och då hänvisar vill till sådana med hydroxiapatit som har mycket goda egenskaper då det gäller att remineralisera tänderna. Ovanliga tandläkare Stort intresse finns också vad gäller kosttillskott såsom vitaminer och mineraler samt metoder för att avgifta kroppen från tungmetaller. Föräldrar kontaktar oss för att få reda på om det finns bra och giftfria material eller om det finns alternativ till tandställningar. Många frågar efter tandläkare som tänker lite ”utanför boxen” och har biologisk eller holistisk inriktning. Tyvärr är de inte så många i Sverige. Hur man klagar Patienter som blivit felbehandlade, fått skador på intilliggande tänder eller som tycker tandläkarräkningen är för dyr ringer också. Vi lämnar information om hur och till vilka instanser klagomål kan framföras och hur man kan anmäla tandläkaren eller begära skadestånd. Ofta får vi höra att de tandläkare som vi tipsat om varit till stor hjälp och de tandläkarna får ofta mycket beröm. En del som varit väldigt sjuka menar att våra tips räddat livet på dem. Peter Wolter, förbundssekreterare
6 TF-BLADET NR 2/2021 AVGIFTNING Att tänka på inför en avgiftning - för lite sömn försämrar De allra flesta mår faktiskt bra, trots daglig exponering för giftiga kemikalier i form av tungmetaller och plaster. Detta tack vare vårt avgiftningssystem som ständigt jobbar, men mest under natten då vi sover. Men ibland behöver kroppen extra hjälp. Avgiftande organ är lungor, hud, tarm, lymfsystem, lever och njurar. Hjärnan har ett mycket speciellt system för avgiftning som nyligen upptäckts, det glymfatiska systemet. Hur effektivt avgiftningssystemet är beror till viss del på de gener som kodar för bildning av avgiftningsenzymer. Vissa kan samla på sig gifter och blir så småningom sjuka. Andra har mindre problem. Det man ska komma ihåg är att trots genernas betydelse så kan vi själva påverka både belastningen av gifter och avgiftningen genom kost, livsstil, boende- och arbetsmiljö. En egen avgiftningsplan Symtom på hög giftbelastning kan vara extrem trötthet, allergier, hudutslag, hjärndimma, nästäppa, värk, dålig andedräkt och stark kroppslukt. Belastningen beror på kost, vatten, luft, arbete, hobby och var man valt att bo, men också på material i tandfyllningar, rotfyllningar och eventuella implantat i kroppen. De som blivit sjuka behöver en individuell avgiftningsplan för att förbättra hälsan, men även i förebyggande syfte kan man behöva avgifta sig. Ett program för avgiftning, kan ta några månader, upp till några år att genomföra. Om man har mycket stor belastning, blir rening och individuell kost en livsstil som behöver behållas livet ut. Funktionsmedicinska tester Inom funktionsmedicinen finns olika tester för att bedöma giftbelastningen hos de olika organen. Det handlar om urintester, blodanalyser, hårmineralanalyser, provokationstester för lagrade tungmetaller, hur cellernas energifabriker (mitokondrierna) fungerar och mycket mer. Testerna ger grund för vad som ska göras och i vilken ordning. Stärka organen före och efter Vid amalgamsanering är det mycket viktigt att stärka avgiftningsorganen för att de ska orka med belastningen vid själva borttagningen av fyllningarna. Därför bör man starta en reningskur några månader före själva saneringen och fortsätta även en tid efteråt. Viktigt är att de metaller som frigörs binds upp och förs ut ur kroppen utan att återabsorberas. Återtas gifterna från tarmen kan symtomen förvärras och nya kan uppstå. Lägg om kosten Är man förgiftad måste alla onödiga gifter tas bort. Man bör välja ekologiska livsmedel, laga mat från grunden, använda örter, rent havssalt och bra fetter samt dricka rent vatten (inte vatten i plastflaskor). Tobak, alkohol och andra droger samt kaffe och socker ska också tas bort. Allt måste bli så giftfritt som möjligt, vilket omfattar även städartiklar i hemmet, kosmetika, målarfärg, möbler och kläder. ”Att äta under åtta timmar och låta kroppen vila under dygnets övriga 16 timmar är ett bra sätt att avlasta de olika organen.” Avgiftningssystemet i din kropp jobbar på högvarv när du sover. Därför bör du inte sova för lite när du avgifter dig. Foto: Claudio Scott/Pixabay.
7 TF-BLADET NR 2/2021 AVGIFTNING Allergier och annan överkänslighet skapar låggradiga inflammationer i kroppen som gör det omöjligt att avgifta fullt ut. Testa därför om allergi- eller överkänslighetsreaktioner finns för olika matvaror och ta bort samtliga livsmedel som ställer till problem. Att äta under åtta timmar och låta kroppen vila under dygnets övriga 16 timmar är ett bra sätt att avlasta de olika organen. Man bör också dricka minst 2,5 liter rent vatten per dag. Optimera mage och tarm De gifter vi vill avgifta från har flera vägar ut, men tarmen är viktigast och därför måste den fungera väl. Man ska ha avföring minst en gång per dag och gärna oftare. Fibrer behövs för att magen ska fungera och för att binda och föra ut gifter. Gör aldrig en avgiftning om tarmen saknar bra och naturliga flöden. Obalanser i tarmfloran plus en skadad tarmslemhinna gör att oönskade ämnen tränger in i blodomloppet (läckande tarm), vilket innebär att även gifter kan återupptas från tarmen till blodet. Låggradiga inflammationer Dessa främmande ämnen gör att immunförsvaret aktiveras. Pågår det under en längre tid skapas låggradiga inflammationer som försämrar kroppens förmåga till avgiftning. En optimal bakterieflora i tarmen skyddar tarmslemhinnan och förbättrar både immunförsvaret och avgiftningen. Tester finns för att kontrollera tarmens bakterieflora liksom hur genomsläpplig tarmslemhinnan är. Levern arbetar hårt Levern är ett av de hårdast arbetande organen. Uppgiften är bland annat att rena blodet, producera galla, bryta ner använda hormoner och levern utgör också lagringsplats för fettlösliga vitaminer och för mineraler. Många har en belastad lever då de äter för mycket socker och ofta dricker alkohol. Både socker och alkohol kan ge fettlever. Leverns funktion kan testas i ett större blodpaneltest. Symtom vid leverproblem kan vara: - Ont, svullnad över levern och gallan. - Svårt att bryta ned fett - Rapningar - Dålig matsmältning - Buksmärtor och förstoppning - Irriterad tarm - Dålig andedräkt och vita fläckar på tungan - Illamående - Gula ögonvitor - Förändring av humör, depression med mera - Dåligt minne - Förhöjd temperatur - Hudinfektioner - Astma och allergi - Högt blodtryck - Uppblåsthet och ödem - Huvudvärk - Instabil blodsockernivå - Låg tolerans för läkemedel. Njurar och urinvägar Njurarna filtrerar cirka 1500 liter blod per dygn och är det sista och näst viktigaste organet i kroppens avgiftningssystem. Om belastningen av gifter överstiger njurarnas kapacitet förlorar de mycket av sin avgiftande förmåga. För att hjälpa njurarna behöver man dricka tillräcklig mängd rent vatten. Samtidigt behöver man se till att urinvägarna har rätt pH och bakterieflora. Njurarnas kapacitet kan kontrolleras med blodprov. Symtom på belastade njurar kan vara: - Behöver urinera oftare även på natten - Svårighet att kissa. - Urinen ändrar färg eller skummar - Onormal trötthet - Svullnad/ödem - Koncentrationssvårigheter - Sämre aptit - Bubblig mage - Diarréer - Klåda och utslag - Illamående - Metallsmak i munnen - Smakförändringar - Smärta i rygg och ben - Högt blodtryck Lymfan hjälper till Lymfsystemet är ett nätverk av vävnader och körtlar som hjälper kroppen att bli av med gifter och slaggprodukter. Lymfsystemet har ingen egen pump och för att lymfan ska drivas runt måste vi röra på oss. ”Lymfmassage kan frigöra gifter och därför ska man avvakta med sådan till dess man vet att kroppens övriga avgiftningssystem fungerar bra.” Att dricka stora mängder kranvatten under avgiftningen är viktigt. Foto: Pixabay.
8 TF-BLADET NR 2/2021 AVGIFTNING Att promenera, springa, dansa, gå i trappor, sköta trädgården och stretcha är nödvändigt för att lymfsystemet ska fungera och ge bra möjligheter att avlägsna gifter. Att torrborsta huden varje dag är bra liksom bastubad. Lymfmassage kan frigöra gifter och därför ska man avvakta med sådan till dess man vet att kroppens övriga avgiftningssystem fungerar bra. Djupandning alltid viktig Djupandning är alltid bra, inte bara under meditation och yoga utan även till vardags. Andningen får inte ske för högt upp (i bröstet) utan man ska djupandas långt ner i magen för att syresätta kroppen och förbättra avgiftningen. Ta bort ”måsten” Stress försämrar andningen och därför är det bra att stress-detoxa sin vardag. Ta bort så många måsten som möjligt och skapa tid för att fokusera på andningen. Att vara ute i naturen och umgås med träd och blommor är också ett bra sätt att minska stressen. Andningen förbättras om stressnivån är låg och då mår man också bra fysiskt och psykiskt. Svettning avgiftar Huden är vårt största avgiftningsorgan och att svettas är ett av de bästa sätten att bli av med gifter. Fysisk aktivitet så att man svettas flera gånger i veckan hjälper kroppen att avgifta sig. Man behöver dock duscha direkt efter träning, så att gifterna inte återabsorberas genom huden. Bastubad är också bra och för att optimera avgiftningen bör temperaturen vara cirka 60 grader och man bör sitta inne i bastun i minst en timme. Tänk också på att man vid kraftig svettning behöver dricka mycket vatten och tillföra elektrolyter (salter) och gärna också något som binder gifterna. Epsomsalt innehåller svavel som behövs för avgiftningen. Svavel tas upp genom huden och därför kan man ett par gånger i veckan bada i vatten som man tillsätter Epsomsalt. Tänk på att börja med liten mängd för att sedan öka efterhand. Gifter i munhålan Munnen är en stor källa till gifter och de kommer från tandfyllningar, infektioner i tandkött eller tandrötter. Felaktig bakterieflora i munnen bidrar till att bakteriegifter bildas. Vid problem i munhålan med karies, tandköttsinflammationer eller andra besvär ska man alltid söka tandläkare. I förebyggande syfte ska man borsta tänderna noga två gånger per dag och använda tandtråd, mellanrumsborstar med mera. Rensa med kokosolja Ett bra sätt att bli av med gifter som kommer från munhålan är att göra ”oil-pulling”. Ta en matsked ekologisk kokosolja och skölj runt den i munnen under fem till tio minuter. Spotta ut oljan i soporna och inte i vasken då den tagit åt sig munhålans alla gifter. Gör ”oil-pulling” före tandborstning morgon och kväll. Infektioner försämrar Pågående infektioner såsom borrelios, Twar, körtelfeber eller infektioner i tarmen är viktiga att ta hand om. Bäst görs det genom att stärka immunförsvaret och avlägsna de bakteriegifter som bildats. Bra tester finns för att identifiera infektioner av olika slag och de är oftast behandlingsbara. Så länge infektioner finns kvar är förmågan till avgiftning sämre. Avgiftning bäst under sömn Sömn är en förutsättning för att vi skall fungera i vardagen, men också en förutsättning för att kroppen skall kunna avgifta sig. På natten när vi sover sker stora delar av avgiftningen både i kroppen och hjärnan. Hjärnan har sitt eget avgiftningssystem som sköljer ut gifterna under natten. Åtta timmars sömn är viktigt även för en väl fungerande avgiftning. De flesta behöver lägga sig före klockan elva på kvällen. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält kan hindra avgiftningen eller kraftigt försämra den. Undvik att ha telefonen direkt på kroppen och använd alltid hörlurar med sladd under telefonsamtal eller vid lyssning på musik. TV, dator eller mobil ska aldrig finnas under natten i sovrummet och glöm inte att stänga av wifi på natten. Näringsterapeutens roll När man avgiftar kroppen är det bra att ha en näringsterapeut till hjälp. Avgiftning tar i allmänheten lång tid. Terapeuten startar alltid med en grundavgiftning för att minska exponeringen. Då jobbar man med kosten, magen och tarmen, levern och njurarna. Gifter som cirkulerar i blodet tas först bort, därefter de gifter som finns i olika organ och vävnader och först därefter avgiftas hjärnan. Vid all avgiftning ska man gå varsamt fram. Annars rör man bara runt gifterna och blir i värsta fall mer förgiftad. Gry Haugestrand, funktionsmedicinsk näringsterapeut på kliniken Funktionsmedicin Stockholm Kosten är viktig inför en avgiftning. Använd bra råvaror och laga mat från grunden. Foto: Pasja1000/Pixabay.
9 TF-BLADET NR 2/2021 Liposomal C-vitamin med apelsinsmak och havtorn Innehåller 1000 mg lättupptaglig C-vitamin per dos, med endast havtorn som konserveringsmedel. Liposomala vitaminer tas upp mycket bra av kroppen. C-vitamin bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion och normal kollagenbildning. Bättre Hälsa order@vitaminer.nu Tel. 08-664 50 33 webshop: www.vitaminer.nu • med havtorn som konserveringsmedel • optimalt upptag • Välsmakande • För Immunsystemet • för kollagenbildning 10% rabatt med koden: tfbladet Annons Annons Annons Ring för gratis katalog 08-510 25 510 www.RTK.se Glödlampor normal klot, kron E14 och E27 Kläder med EMF skydd Elsanerad belysning Sängbaldakin med skydd mot mobilstrålning, WiFi och Dect m.m. Hyrköp 0-2månader för prova på. Strålningskydd och hjälpmedel ESI24 enklaste EMF mätaren. Ett tryck på en knapp och se allt. att prova på. ANNONSER Fri från: • Aluminiumklorid • Fenoxietanol • Alkohol • Parabener • Propylenglykol Varför Lavilin: • Probiotisk • Allergivänlig • Långvarig • Vattentålig • Passar känslig hud TF-medlemmar har 15% rabatt med koden TF15 i webbutik. Gäller tom 2021.08.01. Distributör i Sverige VP TRADING AB. Tel. 072 2525 635; info@cosmetictreasures.se Finns även att handla hos Hälsokraft butikerna. Den probiotiska deodoranten Lavilin maskerar inte obehaglig svettlukt, istället neutraliserar deodoranten illaluktande bakterier med hjälp av goda bakterier och antibakteriella växter. Man blir luktfri på ett naturligt och hälsosamt sätt. Deodoranten skapar bio-balans på hudens yta och effekten håller i upp till 3-7 dagar. Lavilin är vattentålig dvs man kan duscha och bada som vanligt utan att behöva applicera deo varje dag. Den är dryg och räcker i upp till ett år lätt! Finns som stick, roll-on, kräm och spray i olika dofter; herr, dam och sport (unisex). 15% RABATT ALUMINIUMFRIA DEODORANTER MED PROBIOTIKA En revolutionerande deodorant som motverkar svettlukt med hjälp av probiotika. Efter en formidabel succé i USA har Lavilin äntligen kommit till Sverige. cosmetictreasures.se 169:- BIOBALANS
10 TF-BLADET NR 2/2021 Utredning om jämlik tandhälsa: Fortsatt dyrt med tandläkarbesök - men vissa förbättringar Den statliga tandvårdsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande med förslag till en mer jämlik tandvård. Bland förslagen finns att en undersökning ska kosta patienten 200 kr, att alla ska få en tandhälsoplan och att den med störst behov ska få företräde. Därtill föreslås tydliga krav på vilken information tandläkaren ska lämna till patienten. Många konkreta lagändringar föreslås i utredningen ”När behoven får styra” (SOU 2021:8) och bland de som särskilt lyfts fram är att själva undersökningen hos tandläkaren inte får kosta mer än 200 kr och då ingår att tandläkaren eller tandhygienisten gör en individuell tandhälsoplan. Det är bra, men inga förändringar i högkostnadsskyddet föreslås, vilket gör att tandvården fortsatt står utanför det generella välfärdssystemet. De med svag ekonomi har ofta sämst tänder och tvingas med nuvarande system sätta sig i skuld för att få tänderna lagade eller för att få proteser eller implantat. Inte jämställd med sjukvården Tandvården skiljer sig från andra välfärdssystem genom att den vuxna patienten betalar merparten själv. Barntandvård och tandvård för unga vuxna upp till 23 år är dock gratis. Bryter man ett ben, oavsett om man varit dumdristig eller inte, bekostas det av sjukvården. Om höftkulan är utsliten får man ett höftimplantat utan att behöva betala det själv. Den som förlorar en eller flera tänder måste däremot själv betala eventuella implantat och andra åtgärder Tandhälsoförbundets krav är att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvården inklusive dess högkostnadsskydd. Men något sådant förslag gav inte utredningen. Kunde löna sig på sikt Ändrade direktiv från regeringen gjorde dock att utredningen kostnadsberäknade ett sådant förslag till 6,5 miljarder kronor eller ungefär lika mycket som staten i dag betalar för tandvården. Kostnaden kan tyckas stor, men jämfört med sjukvårdens statliga finansiering är detta en liten summa. DessutTANDVÅRDSUTREDNINGEN Foto: Tima Miroshnichenko/Pexels
11 TF-BLADET NR 2/2021 TANDVÅRDSUTREDNINGEN om kan en subventionerad tandvård på sikt leda till lägre kostnader både inom tandvården och sjukvården. Några sådana hälsoekonomiska beräkningar gjordes tyvärr inte av utredningen. Nuvarande Tandvårdsförordning reglerar möjligheten till avgiftsfri tandvård för vissa grupper och för dem som bor i särskilda boenden. Den delen av tandvården hanteras av regionerna. Försäkringskassan tar över Utredningens förslag innebär att merparten av den tandvården flyttas till försäkringskassan i syfte att bedömningarna ska bli mer lika över landet och det ska bli enklare för tandläkarna att hjälpa patienterna att söka bidraget. Istället för att som nu ge bidrag till olika diagnoser föreslås att man mer ser till patienternas fysiska, psykiska och kognitiva funktioner. Sådana bedömningar är tänkta att ligga till grund för vilket tandvårdsstöd som ges. Bättre för 85-plussare All sjukvårdspersonal med legitimation ska, enligt utredningens förslag, kunna skriva sådana intyg. I dag är det endast läkare som får skriva sådana intyg. Bra är att alla över 85 år ska räknas in i det selektiva stödet. Det innebär att dessa grupper får tandvård till en kostnad av 200 kr per gång och om man betalat 1600 kr blir tandvården helt gratis. Systemet liknar det för sjukvården, men gäller alltså bara utvalda grupper med svårighet att ta hand om tandhälsan. Fyllningsbyte på grund av allergi (6 §) ska enligt förslaget hanteras inom det selektiva stödet och bedöms av försäkringskassan. Delar av nuvarande Tandvårdsförordning föreslår utredningen ska finnas kvar i regionerna och blir då del av sjukvårdens högkostnadsskydd. Det gäller infektionssanering, tandvårdsrädsla och fyllningsbyte på grund av sjukdom (nuvarande §7). Bidrag om sjukdomsmisstanke Förslaget innebär att bidrag ska ges till fyllningsbyte om misstanke mellan allmänsjukdom och dentalt material finns. Eller om misstanke finns om att en rotfyllning påverkar allmänhälsan. I det senare fallet ingår temporär protes om tanden tas bort. En förbättring är att långvarig sjukdom inte krävs och att även rotfyllningar inkluderas. Men med tanke på att misstanke ska finnas om koppling till dentalt material respektive rotfyllning så kan regionerna ha egna bestämmelser precis som idag. Det kan göra det omöjligt att få bidrag för fyllningsbyte respektive borttagning av rotfyllda tänder. Tf kommer i sitt yttrande över utredningen att föreslå att fyllningsbyte och borttagning av rotfyllningar ingår i det selektiva stödet och att det är patienten som ska göra denna bedömning utan att bevis ska behövas. Delvis lyssnat på Tf Delvis har utredningen anammat Tf:s önskemål om att tandläkarnas informationsansvar till patienten ska förtydligas. Förslag finns om ändring i Tandvårdslagen (§3). Det skulle innebära att tandläkaren är skyldig att informera patienten om vilka behandlingsalternativ som finns, möjliga biverkningar eller andra risker, vilka material som används och vilka garantier som ges. Det föreslås också att vårdgivaren ska informera patienten om vilka bidragsmöjligheter som finns från försäkringskassan och regionen. Mer skriven info behövs Utökat informationsansvar är bra och mycket positivt. Dock behöver Socialstyrelsen och SBU få i uppdrag att ta fram underlag för informationsmaterial i tandvården. I dag är det mycket svårt för tandläkare att informera om risker för biverkningar, val av olika material eller metoder i tandvården då evidensläget i tandvården är lågt. Tandläkarna behöver därför tydlig vägledning från myndigheterna när det gäller vilken information som ska ges när det exempelvis gäller val av tandlagningsmaterial eller behandling vid rotinfektioner. Detta har Tf tagit upp på möten med Socialstyrelsen. Inga sanktionsmöjligheter Flera av lagändringarna är bra, men inga sanktionsmöjligheter införs i Tandvårdslagen. Därför kan man undra om tandläkarna över huvud taget kommer att bry sig om lagstiftningen. Inte heller föreslås några lagändringar för att se till att alla tandläkare och tandtekniker måste ha viss garanti på alla protetiska arbeten. Möjlighet att överklaga beslut angående bidrag föreslås inte heller utan utredningen anser att det bör kunna ske med stöd av Förvaltningslagen. Källa När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik hälsa (SOU 2021:18) ”Tf kommer i sitt yttrande över utredningen att föreslå att fyllningsbyte och borttagning av rotfyllningar ingår i det selektiva stödet och att det är patienten som ska göra denna bedömning utan att bevis ska behövas.” Ann-Marie Lidmark, förbundsordförande
12 TF-BLADET NR 2/2021 KÄKBENSINFEKTIONER Tysta infektioner i käkbenet kan orsaka kraftig smärta Infektioner i käkbenet är inte ovanliga. En del är tysta och ger inga tydliga symptom. Andra kan ge kraftig smärta i käken, vilken är lätt att lokalisera. Uppstår besvär i andra delar av kroppen kan orsaken vara svår att finna. Infektioner i käkbenet (med sjukliga förändringar i benmärgen) kan orsaka kraftiga smärtor i käkregionen eller ansiktet och smärtan kan stråla upp mot ögat, örat och pannan (se artikel om Siv Eveby Tf-bladet nr 1/21). Främst handlar det i dessa fall om nervsmärta då känsliga nerver genomkorsar käkbenet. Nerverna påverkas antingen av bakteriegifter, inflammatoriska substanser eller utsätts för mekanisk påverkan som gör att hjärnan får smärtsignaler från området. Fall finns också utan påtaglig smärta i käkregionen, men med fjärrsymtom som extrem trötthet och värk i muskler och leder. De mikroorganismer som orsakar infektionen bildar gifter som sprids från käkregionen till andra delar av kroppen. Immunförsvaret reagerar och många olika reaktioner uppstår. Kroniska sjukdomar kan därför bero på infektioner i käkbenet och på kroppens immunologiska reaktion. Okänt område Tyvärr är käkinfektioner som orsak till sjukdomar relativt okänd inom svensk hälso- och sjukvård, inklusive i tandvården. Delvis beror det på svårighet att se in i benet även med moderna röntgenmetoder. Flertalet tandläkare saknar träning i att leta efter tecken på infektioner i käkbenet. Till och med om patienten har tydlig smärta från käken kan det vara svårt att få rätt diagnos. Tandläkaren kan behöva öppna käkbenet och/eller ta biopsier (vävnadsprover) för att se hur benmärgen ser ut innanför det hårda skalet. Väller det ut små fettklumpar finns där en tydlig infektion, men i andra fall kan man behöva undersöka benmärgen i mikroskop för att diagnosen ska bli korrekt. Dessa svårigheter gör att många patienter utreds i vården under flera år utan att några problem upptäcks. De som upplever besvär från käkbenet, och som via Tandhälsoförbundet fått kunskaper som gör att de misstänker detta, kan få tips på tandläkare som förstår problematiken. Varför käkinfektion? Tandläkare tror ofta att kroppen tar hand om infektioner i käken. Så är det tyvärr inte alltid. Anledningen är att käkbenet har dålig genomblödning med nedsatt förmåga till läkning. Blodproppar bildas i de små blodkärlen vilket hindrar syrerikt blod att komma fram och orsakar sjukliga vävnadsförändringar. Orsaken till att man tar bort tänder är oftast infektioner i roten och med stor sannolikhet finns bakterier även i käkbenet. I dag är det vanligt att man istället rotfyller tanden. Det innebär att man skär av nerverna som går in i tanden, liksom blodkärlen, och fyller igen håligheten som bildats. Det kan gå bra, men ofta blir det förr eller senare bakterieinfektioner i den döda tanden och infektionen kan sprida sig till käkbenet. Anledningen till det är att det alltid finns bakterier i en rotfylld tand. Tandhälsoförbundet avråder därför från att rotfylla. Om rotfyllningar finns bör de tas bort innan käkbenet eller bihålan påverkats. Viktigt vid borttagning av infekterade tänder är att tandläkaren skrapar ordentligt rent i käkbenet. Det är också bra att stimulera frisk ljus blödning, eftersom blodet för bort bakterierna. Adrenalin minskar blödningen och annat bedövningsmedel behövs. Flertalet tandläkare spolar med saltlösning. Men även ozongas eller Struktur av alveol av en tand vilket tyder på att benet inte läkt efter en tandutdragning. Foto: Irene Brednert Jonsson. Så här kan ett käkben med ischemisk bensjukdom se ut. Benet är rengjort och tidigare fanns bakterier i hålrummen. Foto: Jerry Bouquot. ”Käkbenet har dålig genomblödning med nedsatt förmåga till läkning”
13 TF-BLADET NR 2/2021 KÄKBENSINFEKTIONER ozonerat vatten kan behövas för att alla bakterier med säkerhet ska försvinna. Förbättrad läkning Läkningen förbättras om tandläkaren gör så kallad A-PRF. Den innebär att några rör med blod tas från patientens armveck som sedan centrifugeras. Därefter tar tandläkaren ut den ljusa fasen som används för att tillverka ett membran eller pluggar. Substansen består av vita blodkroppar, fibrinogen och tillväxtfaktorer och läggs in i hålet där tanden suttit och därefter sys slemhinnan ihop. Läkningen förbättras och de vita blodkropparna bekämpar effektivt eventuella kvarvarande bakterier. Om tandläkaren slarvar med rengöringen är risken stor att bakterierna förökar sig i den syrefria miljön och infektion uppstår i själva käkbenet med symtom som beskrivits ovan. Proppar kan bildas Infektionen kommer inte alltid från tänderna. Det inträffar också att folk får proppar i de små blodkärlen i tandbenets märg. Bakterier eller andra mikroorganismer samt metaller kan initiera proppbildning. Oavsett orsak skapar blodpropparna syrefattiga områden (så kallad ischemisk benvävnad) omedelbart efter där blodproppen bildats. Inget blod kommer fram och därför kan inte heller immunförsvaret bekämpa eventuella bakterier eller andra mikroorganismer. Vad syns på röntgen Det som kan synas på vanliga små röntgenbilder eller panoramaröntgen är tecken på rotrester, att strukturen efter en borttagen tand syns eller att det finns vita strimmor i benvävnaden. Allt detta är tecken på dålig läkning och tandläkaren bör misstänka infektion. Om patienten klagar på ömhet eller obehag i käkbenet bör alltid infektion misstänkas. Detsamma gäller om patienten kopplar sina besvär till en rotfyllning eller till utdragning av tanden. Röntgenbilderna är ibland svåra att tyda och det behövs både träning och intresse för att ställa rätt diagnos. Biopsier kan behövas som komplement. Att ställa diagnos För att ta biopsier går tandläkaren rakt ner i käkbenet från den så kallade cristan (toppen). Få laboratorier klarar att analysera sådana prover i mikroskop. Mestadels visar röntgen tydligt rotrester, hålrum, kvarvarande rotstruktur efter en borttagen tand, vita strimmor eller områden med kompakt ben. Då är indikationerna på infektion så tydliga att käkbenet kan rensas direkt. Dock är det alltid bra att ta en biopsi för säkerhets skull och också för att utesluta andra sjukdomar. Råder osäkerhet bör biopsi tas före behandlingen. Behandling Väsentligt vid käkbensinfektioner är att käkbenet rensas ordentligt så att Orsaken till svåra käksmärtor kan vara svåra att härleda. Foto: Sammy Williams/Pixabay. Mjuk, brunaktig infekterad benmärg till vänster. Frisk benmärg till höger. Foto Jerry Bouquot
14 TF-BLADET NR 2/2021 all infekterad vävnad tas bort. Annars kan mycket allvarliga tillstånd skapas. Först måste tandläkaren skära eller borra ut en liten lucka i den yttre delen av käkbenet. Detta för att kunna se in i benmärgen. Ibland kommer små fettdroppar ut eller en brunaktig sörja vilket är tecken på skadad vävnad och döda celler. Få bort allt Viktigast av allt är att all infekterad och död benvävnad tas bort. Tandläkaren måste fortsätta till dess en ljus syrerik blödning uppstår. Annars kommer benet att ha fortsatt dålig blodförsörjning och cirkulation, vilket gör att det inte läker. En del som gått länge med käkbensinfektioner kan ha skador i alla käkens kvadranter med utbredda infektioner inne i märgen. Mycket omfattande ingrepp behövs då och så gott som allt innanmäte i käkbenet och dess märg kan behöva tas bort. Informerat samtycke Så stora ingrepp kan upplevas som stympande och därför är det viktigt att tandläkare och patient är överens om vad som ska göras. Och att patienten ges tillräcklig information för att kunna ge ett informerat samtycke. De som har kraftiga smärtor är för det mesta beredda att genomgå denna behandling för att tillfriskna. Det man som patient ska tänka på är att situationen kan förvärras om tandläkaren påbörjar en behandling och inte slutför den. Om tandläkaren inte får bort alla mikroorganismer måste behandlingen göras om. Ökad risk med bisfosfonater Patienter som medicineras med bisfosfonater mot benskörhet kan lättare än andra få värk efter rotfyllning eller tandutdragning. Det beror på att läkemedlet ökar risken för att cirkulationen försvinner och att ben blottläggs utan att slemhinnorna täcker detta. Den som är benskör och medicineras måste behandlas med stor försiktighet och ofta med antibiotikaskydd. Informera alltid tandläkaren om sådana mediciner oavsett om det är tabletter, sprutor eller intravenösa infusioner. Det går dock att göra ingrepp och alla blir inte negativt påverkade. Man ska alltid konsultera en uppdaterad käkkirurg angående de senaste rönen om bisfosfonater om ett kirurgiskt ingrepp planeras. Intressant litteratur: Bouquot, JE & Christian, J (1995). Longterm effects of jawbone curettage on the pain of facial neuralgia. J Oral Maxillofac Surg; 53(4): 387-397 IAOMT:s position paper on human jawbone osteonecrosis (2014). www.iaomt.org Lechner, J (2012). Chronic osteonecrosis of jaw bone (NICO): Unknown trigger for systemic disease and a possible new integrative medical approach? Japanese Journal of Complementary and Alternative Medicine. 2013(3): 243-250 Neville, BW, Damm, DD, Allen, CM & Bouquot, J: Oral and Maxillofarcial Pathology. Saunders, 2008 Öckert, K: Munhålan i fokus – patologiska mikroorganismer. (http://ockert.com/Patologiskamikroorganismer.htm) Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog KÄKBENSINFEKTIONER Professor Jerry Bouquot gästar Sverige och Tandhälsoförbundet lördagen den 25 september. Han är en känd expert på käkinfektioner med många vetenskapliga publikationer inklusive en lärobok om käkinfektioner. Före sin pensionering förestod han ett laboratorium för mikroskopisk analys av käkbenet. Mer information på Tf:s hemsida. Eller ring/ maila Tf:s kansli. FÖRELÄSNING OM KÄKINFEKTIONER Lördagen den 25 september kl 13-16.30 Preliminärt program: Kraftiga käksmärtor Patientberättelse Snurrat runt i vården. Varken tandläkare eller läkare förstår orsaken. Är det psykiskt? Käkinfektioner Professor Jerry Bouquot Orsaker till infektioner i käkbenet Diagnostisering och svårighet att behandla Uppföljning och effekt av behandlingen Kliniska erfarenheter Tandläkare Irene Brednert Berättar om egna erfarenheter och vilka möjligheter svenska tandläkare har när det gäller att behandla käkbensinfektioner. Sammanfattning av dagen och avslutning.
15 TF-BLADET NR 2/2021 AMALGAMSANERING Tomas blev svårt förgiftad av den ”säkra saneringen” Tomas ville ta ut sina amalgamfyllningar. Han hade en längre tid upplevt onormal trötthet och tänkte att amalgamet i tänderna kunde påverka. Han hittade en klinik i Stockholm som kunde ta bort alla hans 10 amalgamfyllningar vid en enda sittning och under narkos. På klinikens hemsida står det att ”under narkos kan man inte andas in några kvicksilverångor och inte heller finns risk att kvicksilverrester sväljs ned”. Den anser att säkraste sättet att ta bort amalgam är under narkos och då kan allt tas bort samtidigt. Förgiftad trots narkos Det lät bra så Tomas nappade och beställde tid för att genomgå ingreppet. Men han blev allvarligt kvicksilverförgiftad. Dagen efter behandlingen insjuknade han med frossa, lätt illamående och allmänna förgiftningssymtom. Han hade också ont och blåsor slog upp i munnens slemhinna. Efter ytterligare några dagar påverkades magen. Tröttheten var enorm, men åtta dagar efter ingreppet började han må bättre. Den värsta tröttheten försvann, men han orkade fortfarande inte jobba. – Jag fick ingen som helst information om att kvicksilver kunde vara farligt, säger Tomas. Snarare var det tvärt om. Tandläkaren sa att inga försiktighetsåtgärder behövde vidtas då jag var sövd och fick syrgas. Han garanterade att saneringen var säker. Riskfyllt ta bort amalgam Enligt Tandhälsoförbundet (Tf) behövs många försiktighetsåtgärder vid borttagning av amalgam. Detta trots att patienten under narkos får syrgas direkt genom näsan. Kofferdam (en gummiduk) kan vara knepigt under narkos och då många fyllningar tas samtidigt, men är normalt sett nödvändig för att amalgampartiklar inte ska slungas in i kindslemhinnan. En clean-up sug, en plasthylsa som sätts på tanden och ansluts till den vanliga sugen, kan vara ett alternativ. Då fångas merparten av partiklarna och aerosolerna upp. Tomas tandläkare använde varken clean-up sug eller kofferdam. Det innebar att aerosoler och nanopartiklar från amalgamet slungades in i kindslemhinnan när amalgamet borrades bort. Därmed fick Tomas en kraftig kvicksilverexponering och sannolikt fastnade en del på kläder och hår och på så sätt utsattes han för kvicksilverånga även när han kom hem. Avgiftning har börjat Tomas var så sjuk att han inte kunde göra något själv de första dagarna. En kamrat, som tagit bort sitt amalgam under 1980-talet under betydligt säkrare former, hjälpte honom nu med avgiftningen och att stärka immunförsvaret. Det handlar om stora mängder C-vitamin, selen och andra vitaminer samt mineraler för att binda kvicksilvret och hjälpa kroppen att bli av med det. Fallet Tomas visar tydligt att man måste ta amalgam och risken för kvicksilverförgiftning på största allvar. Tandhälsoförbundets rekommendationer bör följas. Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog Här en patient som tog det säkra för det osäkra och själv köpte en saneringsoverall på en byggfirma. Foto: Irene Brednert Jonsson
16 TF-BLADET NR 2/2021 TITANIMPLANTAT När kroppen säger nej till titan - allt fler vetenskapliga belägg Titan används för att ersätta olika kroppsdelar; tandimplantat, höftproteser med mera. I Sverige anses titan vara kroppsvänligt. Men vissa personer är överkänsliga för titan, vilket nu uppmärksammas allt mer. Här kan du läsa om fallrapporter kring titan som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Inom Tandhälsoförbundet har vi sedan länge insett att dentala titanimplantat kan orsaka överkänslighet och sjukdomssymtom. Numera finns det också vetenskapligt stöd för detta (1,2,3). Titan förekommer även i olika kroppsimplantat som höftproteser, knäproteser, pacemakrar, skruvar, spikar med mera (3). Myndigheter, svenska läkare och tandläkare hävdar att titan är ett helt vävnadsvänligt material. Denna ståndpunkt motsägs emellertid av ett utlåtande från den amerikanska myndigheten FDA (Food and Drug Administration) om att vissa individer kan vara känsliga för kroppsimplantat av metaller och få symtom på grund av immunologiska och/eller inflammatoriska reaktioner (se Tf-bladet nr 4/2019). FDA gör inget undantag för titan. Ett dödsfall rapporterat Vetenskapliga artiklar inklusive översiktsartiklar finns, som visar att kroppsimplantat av titan kan orsaka många olika symtom (3,4,5). Det har till och med rapporterats om ett dödsfall efter att en kvinna fått titan inopererat i kraniet (6). Många olika symtom förekommer vid överkänslighet mot titanimplantat, bland annat eksem, klåda, smärta/värk i muskler och leder, svullnad, försämrad läkning av sår och frakturer, steril nekros (vävnadsdöd), neurologiska problem och att implantatet lossnar (3,5). Titan och olika legeringar Två olika typer av material används som kroppsimplantat respektive som tandimplantat (3,5). Den ena är ren titan med en renhet på 99,3 procent. Den andra är titanlegeringarna Ti-6Al4V och Ti-6Al-7Nb som innehåller metallerna vanadin (V), aluminium (Al) eller niob (Nb) (3). Patienter kan alltså reagera inte bara mot titan utan även mot legeringsmetallerna. Det renaste materialet, det vill säga det som innehåller 99,3 procent titan kan också innehålla metallföroreningar som nickel, beryllium, kobolt, krom, koppar och palladium. Känsliga patienter kan reagera även mot dessa (4). Titan kräver annat test För att fastställa om en patient är överkänslig används olika testmetoder. Lapptest är den vanligaste metoden i sjukvården. Lappar indränkta med den substans som testas placeras på huden under en häfta. Om huden vid senare avläsning uppvisar rodnad/svullnad så är patienten överkänslig mot substansen. Lapptest fungerar rätt bra för många metaller och andra substanser, men metoden fungerar dåligt för titan (3,5,7). För att fastställa överkänslighet mot titan är det bättre att använda provrörsmetoder som MELISA och LTT (3,7). MELISA är en förbättrad version av LTT (3,7) och med MELISA kan långt fler fall av överkänslighet mot titan fastställas än med lapptest (7). Inte rutin i Sverige Tyvärr är MELISA ingen rutinmetod inom den svenska sjukvården. Mer information om MELISA finns på internet (https://melisa.org/). Se även Tf-bladet nr 4/2017. Titan är en betydligt mindre orsak till överkänslighet än metaller som nickel, kobolt och krom (3). Om dessa finns som föroreningar i implantatet kan patienten vara känslig för dessa och tål kanske titanet. Många vetenskapliga fallrapporter finns som visar att patienter kan få sjukdomssymptom efter att ha fått Hallux valgus (snedställd stortå) före och efter operation. Vid operation används titanskruvar vilket alla patienter inte tål. Foto: Shutterstock.
17 TF-BLADET NR 2/2021 TITANIMPLANTAT kroppsimplantat av titan inopererade. Detta framgår av en översiktsartikel (3). Nedan följer några sammanfattningar av sådana fallrapporter. Fall 1 En 35-årig man fick en fraktur i ett ben i höger hand (8). Vid den följande operationen fixerades benet med en titanplatta och titanskruvar av ren titan. Efter operationen fick patienten klåda, hudrodnad, fjällande hud och blåsor/ blemmor i höger hand. Under de följande veckorna spreds hudproblemen till vänster hand och till båda underarmarna. Brottläkningen var dålig. Lapptest visade inga reaktioner mot titan, nickel, krom eller kobolt. Det gjordes även ett LTT-test som visade att patienten reagerade mot titan. Titanet i höger hand blev bortopererat vilket medförde att benbrottet i handen läktes och eksemet försvann. Fall 2 En 18-årig man hade hallux valgus (9). Hallux valgus innebär att stortån är vriden mot pektån så att stortån kan bli inflammerad och smärtande. Den 18-årige mannen hade hallux valgus på bägge fötterna. Han genomgick två operationer där hallux valgus korrigerades genom att operera in titanskruvar (i ren titan) i först den ena och sedan i den andra stortån. Efter den första operationen fick mannen en låggradig feber som kom och gick. Fem månader senare gjordes den andra operationen och därefter började febern komma oftare och varierade mellan 37 grader och 38 grader. Läkarna observerade att mannen fick klåda och hudrodnad vid kontakt med ett armbandsur och med metallknappar. Läkarna misstänkte då att febern kunde bero på överkänslighet mot titan och ett lapptest med en liten titanbit gjordes vilket visade reaktion mot titan. Titanskruvarna opererades bort och några dagar senare hade febern försvunnit. Vid uppföljning mer än ett år senare var kroppstemperaturen fortsatt normal. Fall 3 En 27-årig kvinna opererades för ljumskbråck. Ett polypropylennät sattes in i buken och sattes fast med klämmor av ren titan (10). Två veckor efter operationen fick hon ett smärtsamt ödem, en svullnad med vätskeansamling, i höger ljumske. Kvinnan hade vid ett tidigare tillfälle fått titanklämmor inopererade vid en hemorrojdoperation och fick då en kliande inflammation omkring ändtarmsöppningen. Symtomen försvann när titanklämmorna föll av. Kirurgerna beslöt att göra ett lapptest, vilket visade att kvinnan var överkänslig mot titan men inte mot polypropylennätet. Inte heller mot nickel eller andra metaller. Symtomen försvann inom en vecka efter det att titanklämmorna opererats bort. Fall 4 En 59-årig kvinna fick en fraktur (skelettbrott) i vänster vrist (11). Benet fixerades med en titanplatta fastsatt med skruvar av ren titan. Frakturen läktes efter fyra månader. Sårläkningen var emellertid dålig med inflammatoriska hudreaktioner. Efter sex månader läktes såret till slut, men ett fjällande eksem kvarstod på vänster fotknöl. Titanplattan och skruvarna opererades bort nio månader efter den första operationen, eftersom läkarna misstänkte en överkänslighet. Eksemet försvann efter hand med samtidig hudbehandling. Lapptest och LTT-testning gjordes. Lapptestningen visade en reaktion mot nickel, men ingen reaktion mot titan. LTT- testningen visade en stark reaktion mot nickel men ingen reaktion Pacemakrar innehåller titan och kan hos vissa personer utlösa en överkänslighetsreaktion. Foto: Pixabay. En höftled som byts ut mot en protes delvis i titan kan ställa till problem om man inte tål titan. Foto: Katarina Mattsson/Mediapro
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=