14 TF-BLADET NR 2/2021 all infekterad vävnad tas bort. Annars kan mycket allvarliga tillstånd skapas. Först måste tandläkaren skära eller borra ut en liten lucka i den yttre delen av käkbenet. Detta för att kunna se in i benmärgen. Ibland kommer små fettdroppar ut eller en brunaktig sörja vilket är tecken på skadad vävnad och döda celler. Få bort allt Viktigast av allt är att all infekterad och död benvävnad tas bort. Tandläkaren måste fortsätta till dess en ljus syrerik blödning uppstår. Annars kommer benet att ha fortsatt dålig blodförsörjning och cirkulation, vilket gör att det inte läker. En del som gått länge med käkbensinfektioner kan ha skador i alla käkens kvadranter med utbredda infektioner inne i märgen. Mycket omfattande ingrepp behövs då och så gott som allt innanmäte i käkbenet och dess märg kan behöva tas bort. Informerat samtycke Så stora ingrepp kan upplevas som stympande och därför är det viktigt att tandläkare och patient är överens om vad som ska göras. Och att patienten ges tillräcklig information för att kunna ge ett informerat samtycke. De som har kraftiga smärtor är för det mesta beredda att genomgå denna behandling för att tillfriskna. Det man som patient ska tänka på är att situationen kan förvärras om tandläkaren påbörjar en behandling och inte slutför den. Om tandläkaren inte får bort alla mikroorganismer måste behandlingen göras om. Ökad risk med bisfosfonater Patienter som medicineras med bisfosfonater mot benskörhet kan lättare än andra få värk efter rotfyllning eller tandutdragning. Det beror på att läkemedlet ökar risken för att cirkulationen försvinner och att ben blottläggs utan att slemhinnorna täcker detta. Den som är benskör och medicineras måste behandlas med stor försiktighet och ofta med antibiotikaskydd. Informera alltid tandläkaren om sådana mediciner oavsett om det är tabletter, sprutor eller intravenösa infusioner. Det går dock att göra ingrepp och alla blir inte negativt påverkade. Man ska alltid konsultera en uppdaterad käkkirurg angående de senaste rönen om bisfosfonater om ett kirurgiskt ingrepp planeras. Intressant litteratur: Bouquot, JE & Christian, J (1995). Longterm effects of jawbone curettage on the pain of facial neuralgia. J Oral Maxillofac Surg; 53(4): 387-397 IAOMT:s position paper on human jawbone osteonecrosis (2014). www.iaomt.org Lechner, J (2012). Chronic osteonecrosis of jaw bone (NICO): Unknown trigger for systemic disease and a possible new integrative medical approach? Japanese Journal of Complementary and Alternative Medicine. 2013(3): 243-250 Neville, BW, Damm, DD, Allen, CM & Bouquot, J: Oral and Maxillofarcial Pathology. Saunders, 2008 Öckert, K: Munhålan i fokus – patologiska mikroorganismer. (http://ockert.com/Patologiskamikroorganismer.htm) Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog KÄKBENSINFEKTIONER Professor Jerry Bouquot gästar Sverige och Tandhälsoförbundet lördagen den 25 september. Han är en känd expert på käkinfektioner med många vetenskapliga publikationer inklusive en lärobok om käkinfektioner. Före sin pensionering förestod han ett laboratorium för mikroskopisk analys av käkbenet. Mer information på Tf:s hemsida. Eller ring/ maila Tf:s kansli. FÖRELÄSNING OM KÄKINFEKTIONER Lördagen den 25 september kl 13-16.30 Preliminärt program: Kraftiga käksmärtor Patientberättelse Snurrat runt i vården. Varken tandläkare eller läkare förstår orsaken. Är det psykiskt? Käkinfektioner Professor Jerry Bouquot Orsaker till infektioner i käkbenet Diagnostisering och svårighet att behandla Uppföljning och effekt av behandlingen Kliniska erfarenheter Tandläkare Irene Brednert Berättar om egna erfarenheter och vilka möjligheter svenska tandläkare har när det gäller att behandla käkbensinfektioner. Sammanfattning av dagen och avslutning.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=