16 TF-BLADET NR 2/2021 TITANIMPLANTAT När kroppen säger nej till titan - allt fler vetenskapliga belägg Titan används för att ersätta olika kroppsdelar; tandimplantat, höftproteser med mera. I Sverige anses titan vara kroppsvänligt. Men vissa personer är överkänsliga för titan, vilket nu uppmärksammas allt mer. Här kan du läsa om fallrapporter kring titan som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Inom Tandhälsoförbundet har vi sedan länge insett att dentala titanimplantat kan orsaka överkänslighet och sjukdomssymtom. Numera finns det också vetenskapligt stöd för detta (1,2,3). Titan förekommer även i olika kroppsimplantat som höftproteser, knäproteser, pacemakrar, skruvar, spikar med mera (3). Myndigheter, svenska läkare och tandläkare hävdar att titan är ett helt vävnadsvänligt material. Denna ståndpunkt motsägs emellertid av ett utlåtande från den amerikanska myndigheten FDA (Food and Drug Administration) om att vissa individer kan vara känsliga för kroppsimplantat av metaller och få symtom på grund av immunologiska och/eller inflammatoriska reaktioner (se Tf-bladet nr 4/2019). FDA gör inget undantag för titan. Ett dödsfall rapporterat Vetenskapliga artiklar inklusive översiktsartiklar finns, som visar att kroppsimplantat av titan kan orsaka många olika symtom (3,4,5). Det har till och med rapporterats om ett dödsfall efter att en kvinna fått titan inopererat i kraniet (6). Många olika symtom förekommer vid överkänslighet mot titanimplantat, bland annat eksem, klåda, smärta/värk i muskler och leder, svullnad, försämrad läkning av sår och frakturer, steril nekros (vävnadsdöd), neurologiska problem och att implantatet lossnar (3,5). Titan och olika legeringar Två olika typer av material används som kroppsimplantat respektive som tandimplantat (3,5). Den ena är ren titan med en renhet på 99,3 procent. Den andra är titanlegeringarna Ti-6Al4V och Ti-6Al-7Nb som innehåller metallerna vanadin (V), aluminium (Al) eller niob (Nb) (3). Patienter kan alltså reagera inte bara mot titan utan även mot legeringsmetallerna. Det renaste materialet, det vill säga det som innehåller 99,3 procent titan kan också innehålla metallföroreningar som nickel, beryllium, kobolt, krom, koppar och palladium. Känsliga patienter kan reagera även mot dessa (4). Titan kräver annat test För att fastställa om en patient är överkänslig används olika testmetoder. Lapptest är den vanligaste metoden i sjukvården. Lappar indränkta med den substans som testas placeras på huden under en häfta. Om huden vid senare avläsning uppvisar rodnad/svullnad så är patienten överkänslig mot substansen. Lapptest fungerar rätt bra för många metaller och andra substanser, men metoden fungerar dåligt för titan (3,5,7). För att fastställa överkänslighet mot titan är det bättre att använda provrörsmetoder som MELISA och LTT (3,7). MELISA är en förbättrad version av LTT (3,7) och med MELISA kan långt fler fall av överkänslighet mot titan fastställas än med lapptest (7). Inte rutin i Sverige Tyvärr är MELISA ingen rutinmetod inom den svenska sjukvården. Mer information om MELISA finns på internet (https://melisa.org/). Se även Tf-bladet nr 4/2017. Titan är en betydligt mindre orsak till överkänslighet än metaller som nickel, kobolt och krom (3). Om dessa finns som föroreningar i implantatet kan patienten vara känslig för dessa och tål kanske titanet. Många vetenskapliga fallrapporter finns som visar att patienter kan få sjukdomssymptom efter att ha fått Hallux valgus (snedställd stortå) före och efter operation. Vid operation används titanskruvar vilket alla patienter inte tål. Foto: Shutterstock.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=