17 TF-BLADET NR 2/2022 tanten för Justitiekanslern (myndigheten som företräder staten bland annat i skadeståndsärenden). Vi hade ett förtroligt samtal och lite ursäktande berättade han att myndigheten inte kunde handla annorlunda än att ”hänsynslöst sopa bort fakta”. Jag kunde då inte ana hur försåtligt försvaret lagt upp sin strategi. Ärendet gick så småningom vidare till hovrätten i Stockholm där vi mötte statens korrumperade vittnen ansikte mot ansikte. Domarna lyssnade på båda sidornas sakframställningar, men hade ingen egen expertis. Tekniskt svårt område Ingen av domarna verkade förstå vad den tekniskt vetenskapliga utläggningen handlade om. De hade behövt opartisk expertkunskap till detta tekniskt komplicerade ärende. Frågan var tvärvetenskaplig i ordets verkliga bemärkelse och berörde odontologi, materiallära, korrosion, medicin och toxikologi. Nu blev det i stället så att domarna förlitade sig på myndigheternas sakkunniga. De avvisade all fakta och argumentation som Tf:s experter presenterade utan att ens ge någon förklaring. Vi som var Tf:s experter blev både frustrerade och besvikna. Vi kände oss naturligtvis kränkta av att domstolen så fullständigt körde över oss utan några som helst argument. Kronisk kvicksilverförgiftning Rättegången i Stenungsund var ett prejudicerande pilotfall och fick rubriken ”oral galvanism”. Detta trots att det handlade om kronisk kvicksilverförgiftning. Redan här blev det alltså fel och domstolen borde ha använt en annan rubrik, därför att ”oral galvanism” är ett odefinierat begrepp och leder fel. Pressen beskrev rättegången som ”världens första process om oral galvanism”. Detta trots att uttrycket bara speglar tandläkarskråets hegemoni på området och deras bristande kunskaper. Kvicksilver frigörs från tandamalgam genom korrosion, nötning och förändringar i fyllningarnas metalliska struktur. För att förstå det här krävs kunskap inom området materialvetenskap och för att förstå hur människor påverkas behövs ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Så länge odontologerna själva får bestämma har alla obehagliga fakta och patienternas erfarenheter sopats under mattan. Det gäller fortfarande trots att det gått 40 år sedan rättegången startade. Försåtliga frågor Jag hade ingen juridisk erfarenhet och förstod inte att varje fråga vid vittnesförhöret kunde vara en försåtlig fälla om man svarade rakt och uppriktigt. Ofta var det svårt att förstå vad som dolde sig bakom det juridiska språket, vad som menades, hur det hängde ihop med sakfrågan och om svaret kunde missförstås. Vi var absolut inte förberedda på alla krumbukter som statens försvarare använde för att undvika sanningen. Inte heller förstod jag då att försvarets taktik var att nedvärdera motståndarens trovärdighet inför domarna. Vetenskapliga bevis och fakta var oväsentliga. Fick ingen förberedelse Märkligt nog upplyste inte Tf:s advokat oss experter om hur vi borde agera i domstolen. Hade jag förstått hur statens representanter lagt upp försvaret hade jag svarat annorlunda på PO Glantzs försåtliga frågor. Nedan följer några citat ur rättegångsprotokollet, som Samuelsson redovisar i sin avhandling: Glantz (G): Anser ni att korrosion är en miljöberoende typ av process? Pleva (P): Ja. G: Är den synnerligen miljöberoende? P: Ja. G: Eftersom vi nu behandlar oralkorrosioner och orala korrosiva processer så skulle jag då gärna vilja veta vad ni har för kunskaper om oral miljö. Har ni avlagt tandläkarexamen? Jag svarade nej, men borde ha lagt till att jag har kunskap om vad folk äter och hur matvanorna påverkar munmiljön. Jonatan Samuelsson kommenterar i sin avhandling frågorna och svaren ovan: ”På detta svarade Pleva nej, liksom på följdfrågorna, där Glantz radade upp sex odontologiska ämnen samt toxikologi och frågade om vittnet genomgått utbildning i dessa. Här försökte Glantz inte bara knuffa tillbaka gränsen och muta in huvudproblemet för odontologins räkning…” Saknade bred kompetens Det framgår tydligt av rättegångsprotokollet att de ledande odontologerna (Mjör, Glantz) ansåg att odontologin bör avgränsas från andra områden som allmänmedicin och toxikologi. Det gällde även materialkunskap och korrosion. Tandläkare saknar därmed NÄR TF FICK STRYK ”Faktum är att det aldrig funnits någon vilja att utvinna vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån patientens upplevelse av amalgamsanering.” Jonatan Samuelsson har skrivit doktorsavhandlingen ”Kunskap, kontroverser och kvicksilver”. Foto: Alekzandra Granath
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=