7 TF-BLADET NR 2/2022 Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog TUGGNING Tandläkaren och forskaren Weston A Price undersökte systematiskt flera olika ursprungsbefolkningars tänder, käkar och matvanor. Alla hade breda och kraftfulla käkar med plats för samtliga tänder och karies var sällsynt. Tandborstning och fluortandkräm var det inte tal om. De studerade ursprungsbefolkningarna fick i sig fyra till tio gånger mer kalcium och fosfor än de som åt västerländsk kost. Undersökningarna gjordes under 1930-talet och är mycket väl dokumenterade1. Vitt mjöl och socker Price noterade också att de som skaffat västerländska kostvanor med vitt bröd och mycket socker fick samma problem inklusive karies som den vita befolkningen. Detta illustreras av foton som finns i hans välskrivna bok från 1948, som nu finns i nytryck1. I en nyligen gjord forskningsstudie jämfördes tänderna hos personer födda före industrialiseringen och efter. Det framgår att negativa förändringar i tändernas och käkarnas utveckling kom i samband med att folk övergick till mer industrialiserad föda med sämre tuggmotstånd och sämre näringsvärde2. Price forskningsresultat bekräftas därmed. Andningsvägarnas utveckling Tuggandet skapar således kraftfulla käkar och åstadkommer en rät vinkel mot luftstrupen. Den konstruktionen är perfekt för att man ska kunna andas in tillräckligt med luft. Andningen och tungans läge i gommen har också betydelse för käkarnas tillväxt. Naturen har skapat oss för att andas genom näsan och då lägger sig tungan bak i gommen och utövar tryck mot käkarna som gör att de vidgas och växer till3,4 Många som är allergiska eller har ständiga problem med bihålorna klarar inte att andas genom näsan. De andas alltid med munnen, vilket ger ett sämre inflöde av syre. Forskning visar också att munandning gör att över- och underkäken roterar på ett sätt som gör luftstrupen trängre5, vilket också kan leda till ”gamnacke”. Trånga luftrör, som uppstått på grund av munandning, ökar risken för andningsbesvär. Snarkningar och sömnapné (korta andningsuppehåll under nattsömnen) kan uppträda med sämre syresättning av kroppen som följd. Extra viktigt för äldre Tuggning har alltså stor betydelse för kroppens funktion och välbefinnande. Hos äldre som förlorat tänder är det särskilt angeläget att återställa tuggförmågan6. Det finns forskning som antyder att tuggning kan påverka risken för Alzheimers sjukdom, förbättra minnet, öka vakenheten och mycket mer7. Det gäller alltså att skapa bättre förutsättningar för tuggning. I första hand ska man se till att kosten innehåller livsmedel med ordentligt tuggmotstånd som morötter, äpplen och hårt bröd. Hjälpmedel för tuggning Mer tuggning kan ändå behövas och då får man ta hjälp av olika tuggummin och liknande produkter. Flera tuggprodukter har utvecklats för att hantera stress, öka koncentrationsförmågan och stärka käkmuskulaturen. Ett svenskt företag säljer sådana produkter av plast med olika storlek och hårdhet (JAWPEER). Ett annat företag säljer tuggpenntoppar och andra former av tuggisar främst för barn med ADHD och autism (Funkamera). Genom att tugga på dem skapas signaler till magtarmkanalen och hjärnan liksom ökad salivproduktion. Därmed förbättras matsmältningen, näringsupptaget, koncentrationen och välmåendet. Referenser 1. Price, WA: Nutrition and Physical Degeneration. A Comparison of Primitive and Modern Diets and Their Effects. Benediction Classic, 2010 2. Silvester, CM, Kullmer, O & Hillson, S (2021). A dental revolution: The association between occlusion and chewing behaviour. PlosOne; 15;16(12):e0261404 3. Surtel, A, Klepacz, R & Wysokinska-Miszczuk (2015). The influence of breathing mode on the oral cavity. Pol Merkur Lekarski; 39 (234); 405-407 4. Nestor, J: Det perfekta andetaget. Den nya vetenskapen om en förlorad konst. Volante, 2021. 5. Kahn, S, Ehrlich, P, Feldman, M et al (2020). The Jaw Epidemic: Recognition, Origins, Cures, and Prevention. BioScience; 70(9): 759-771 6. Zhao, Z, Zheng, L, Huang, X et al (2021). Effect of mouth breathing on facial skeletal development in children: a systematic review and meta-analysis. BMC Oral Health.21:108 7. Avivi-Aber, L & Sessle, BJ (2018). Jaw sensomotor control in healthy adults and effects of ageing. J Oral Rehabil. 45(1); 50-80 Snabbmat ger oss inte alls det tuggmotstånd vi behöver. Foto: Sander Dalhuisen/Unsplash
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=