TF-Bladet_3-12

26 TF-BLADET NR 3/2012 INFORMATION Stevia är det naturligt hälsosamma sötnings- alternativet till socker, sackarin, cyklamat, sukralos, acesulfam och aspartam. S tevia (sötflockel) är nu godkänt som sötningsmedel och i livs- medel efter att under några år enbart funnits somkosttillskott. De två första svensk/nordiskahandelsnamnen var Stevia och Steviavital. För den, som inte kan äta eller vill äta socker samt vill undvika syntetiska sötningsmedel, även imatlagningoch i bakverk, såkanSteviaanvändas. Stevia finns att köpa i flytande, tablett- eller pulverform via Internet och i välsorte- rade hälsokostaffärer. Innehåller två glykosider, steviosid och rebaudiosid, från Stevia Rebaudiana , vilken tillhör krysantemumsläktet. Tänkpåatt Stevia är mycket sött, ca 20 gånger sötare än socker, så det behövs inte så mycket. Det finns också pulver som är 200 – 300 gånger sötare. Det kan skilja på renhet och kvalitet. Det finns nu många livsmedel på marknaden, somär sötademed steviol- glykosider, även light-produkter och drycker från kända märken. Produkterna innehåller inte steviabladutansteviolglykosider, vilka är utvunna ur örten. Steviosid och rebaudiosid är de två glykosider som används. Stevia höjer inte blodtrycket, har knappt några kolhydrater och fung- erar bra för diabetiker. Innehåller, för- utom sötsmakande glykosider, 31 es- sentiella oljor, många mineralämnen, klorofyll, enzymer, spårämnen och vi- taminer. Den innehåller inte några gif- tiga substanser, har inga biverkningar och är inte heller beroendeframkal- lande. Stevia sägs, i höga doser, mot- verka svampinfektioner och bakterier och kan ha en hjälpande effekt vid viktminskning och bildning av plack ochkaries. Forskarehar visat, att Stevia inte påverkar blodsockret och har ett glykemiskt index på 0. Örten Stevia behöver inte speciellt näringsrikjordochväxervilt iParaguay, Brasilien och Uruguay. Där odlas den också kommersiellt, liksom i Israel, Centralamerika, Kina och Thailand. Den 14 april 2010 rekommende- rade EU att EFSA (Europeiska myn- digheten för livsmedelssäkerhet) skulle godkänna Stevia som kalorifritt söt- ningsmedel för livsmedel och dryck. Slutligen, den11november 2011, god- kände EFSA Stevia för användning i livsmedel och då i form av minst 95 procent steviolglykosider.Detta trädde i kraft den 2 december 2011 och E- nummer är E960. Innan dess tilläts Stevia i Asien, Nya Zeeland, Australien, Sydamerika och USA. I Japan används det sedan 1970, USA från 1995 och Brasilien redan 1986. I norra Sydamerika, där Stevia har sitt ursprung, har det an- vänts i över 1500 år av Guaranay- indianerna som sötningsmedel och medicinalväxt. Även sommedicin för åkommor som reumatism, matsmält- ningsstörningar, svampinfektioner, Candida, trötthets- och svaghetstill- stånd, håravfall, hudproblem, infektio- ner, inflammationer och för att balan- sera blodsockerhalten hos diabetiker. Under 2006utfördeVärldshälsoor- ganisationen (WHO) en grundlig ut- värdering av de senaste experimen- tella studierna av ”steviosid” och ”steviol”, somutförts på djur ochmän- niskor. Det konstaterades, att varken ”steviosid” eller ”rebaudiosid A” är Tips för bättre hälsa 8. http://www.ktl.fi/portal/ svenska/publikationer/ guider_och_handbocker/ vaccinatorens_handbok/ vaccinerna_i_det_allmanna_vaccinations- programmet/ vacciner_mot_fastingburen_encefalit/ 9. http:// www.alternativjournalen.se/nyheter/ tbevaccin-ater-aktuellt-7063074 Nya höftproteser kan läcka tungmetaller Idrottsproteser, även kallade ytersättningsproteser, är en ny typ av höftproteser, som i första hand sätts in på per- soner som, efter operationen, vill fortsätta att leva ett fysiskt aktivt livmed idrott. V idenvanlighöftledsoperation sågarman av patientens höft- kula, som sedan ersätts med protesen.Vidoperationenför en idrotts- protes behåller man emellertid höft- kulan, som istället får en sorts metall- hättaochenmetallskål i ledhålan.Detta får till följd att tungmetallerna krom och kobolt kan läcka och orsaka smärt- samma cystor hos patienten. Detta kan leda till att man måste göra en omoperation. Statistik för de nordiska länderna visar, att två år efter operationen har tre gånger fler patien- ter med idrottsproteser omopererats i jämförelse med dem som fått vanliga höftproteser. För kvinnor är motsva- rande siffra fem gånger fler. Redaktionen För ytterligare information, se www.svt.se (2011-12-18).