TF-Bladet_3-13

14 TF-BLADET NR 3/2013 INFORMATION Omkring 1990-talet blev allt fler sjuka av data- bildskärmarna. Det blev ett så allvarligt arbets- miljöproblem att fackför- eningarna SIF och TCO uppmärksammade bild- skärmarnas höga strål- ningsnivåer. I nom SIF:s medlemmar framkom det vid en enkätundersökning att hos 95 procent av de drabbade började problemenmedmunnen. Själv tillhör jag denna grupp bildskärms- skadade som också först fick problem med munnen. Mina amalgamplomber sprack sönder och det var den nyaste, en bara fyra år gammal amalgam- plomb, som sprack först. Sedan fick jag problemmed en rotfyllning där ett mässingsstift stack upp i amalgam- ytan. Det första symtomet var att mina njurar blevmer aktiva, vilket gjorde att jag allt oftare fick gå på toaletten. Därefter fick jag huvudvärk, labilt hu- mör och blev alltmer frusen av mig. Förebildskärmsskadanvar jag, som många andra drabbade, en fullt frisk människa, som ytterst sällan var sjuk, aldrig drabbades av huvudvärk, var vältränad och rökte inte. Trots en god hälsa började min hälsa vackla och jag upptäckte, att det var när jag satt vid bildskärmen som dessa symtom upp- kom. Och ju längre tid jag satt vid bildskärmen, desto längre tid tog det innan symtomen klingade av, men jag fick allt fler symtom och kände mig alltmer konstigt sjuk. Till sist kände jag mig aldrig frisk och jag fick symtom som idag dokumenteras som ADHD- liknande symtom men även symtom somutmattningssyndrom. Ansvariga visste dock att bildskär- marna gav hög strålning ochman hade därför givit direktivatt gravidakvinnor inte fick arbeta vid databildskärmar, då strålningen kunde skada fostret. Ansvarigamyndigheter och tillverkare visste alltså att strålningen från bildskärmarna var hög, så hög att den kunde tränga in till fostret och skada det. På grund av att så många fick problem med munnen och amalgam- plomberna gjordes en studie i Arbetsmiljöfondens regi av Thomas Örtendahl, avd för ortodonti, Odonto- logiskaklinikenGöteborgsuniversitet, och Per Högstedt, Lindholmen Ut- veckling och Institutionen för tilläm- padelektronik,ChalmersTekniskahög- skola. Man exponerade 208 amal- gamplomber under sex timmar fram- för fem bildskärmar av den typ som mest användes inom arbetslivet. Man hade även placerat amalgamplomber i cylindrar med en vätska som liknar saliv. Resultatet visade att det var Ericssons bildskärmar och Macintosh Plus som gav förhöjd halt av kvicksil- verånga. Att elektromagnetiska fält påver- kade amalgamplomberna var redan Bildskärmsskador, mobilstrålning och amalgam SolveigSilverin. välkänt hos yrkesgruppen dykare som svetsade under vattnet. När det gäller databildskärmarna avgav dessa alla typeravelektriska-ochelektromagneti- ska fält, vilket ledde till att vissa bildskärmsskadade fick så svåra ska- dor att de inte tålde någon typ av elektromagnetisk strålning, varkenna- turligt solljus eller ljus från stearinljus. Trots att bildskärmskadan var en tydlig arbetsmiljöskada, somorsakade alla drabbade ett livslångt handikapp, var det nästan ingen som fick det klas- sat som arbetsmiljöskada. Istället lade ansvariga ner all energi på att tysta ner denna strålskada, somledde till allmän elöverkänslighet och ett livslångt li- dande. Attmobilstrålningenskullepåverka hjärnan, det visste operatörerna om redan inför 3Gutbyggnaden i börjanpå 2000-talet. Av sexhundra tunga be- slutsfattare inom IT-branschen var fyrtioprocent oroliga för hälsoriskerna med strålningen. På 1930-talet regist- rerades samma symtombild hos radiotelegrafisterna som elöverkäns- lighet och i Sovjetunionendokumente- rades elöverkänslighet redan på 1960- talet. I ett hemligt dokument av USAs armé 1976 kan man läsa, att radio- vågor ochmikrovågor är en hög hälso- risk, då dessa våglängder har hög pe- netrerande förmåga, alltså tränger in i kroppen och stör den biokemiska kroppsfunktionen på olika sätt. Kort kan man konstatera, att alla – både beslutsfattare, myndigheter och mobilbranschen själva – visste, att ar- tificiell elektromagnetisk strålning är en stor hälsorisk. Därför ska artificiell elektromagnetisk strålning betraktas som ett miljögift. En annan sak är säkerligen att läkemedelsindustrin gör miljardvinster på alla dem som skadas avmobilindustrinsstorskaligaochmiljö- farliga verksamhet. SolveigSilverin, miljöingenjör