TF-Bladet_3-13

16 TF-BLADET NR 3/2013 INFORMATION Behandling av tinnitus Tinnitus är en ljudupplevelse i det ena örat eller bägge öronen, som endast upp- fattas av personen själv. Någon yttre källa till ljudet finns inte. Ljudupplevelsen kan vara susande, ringande, surrande, pipande eller som ett maskin- ljud. Svårighetsgraden kan variera från svag till outhärdlig. Unge- fär 15 procent av befolkningen har tinnitus och minst en procent lider svårt (1). Orsaker Tinnitus kan i vissa fall bero på buller- skador i verkstäder eller avmusikmed för hög ljudnivå. Tinnitus kan ibland även vara en biverkning till läkemedel somacetylsalicylsyraochkinineller en följd av en skallskada (2). Ännu vanli- gare orsaker till tinnitus är emellertid bettstörningar och kvicksilver från amalgamfyllningar. Inomdenoffentligavårdenharman emellertid oftast bortsett från båda dessa orsaker. Man kan då endast erbjudabehandlingmedbl.a. sömnme- del, antidepressiva preparat, samtals- terapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) för att patienten ska lära sig att levamed sin tinnitus.Ompatientenvill ha enorsaksinriktadbehandling,måste därför patienten vända sig till privata vårdgivare. Amalgam- och metallsanering av tänderna Tinnitus är en av de många symtom som kan drabba patienter som är amalgamförgiftade. Redan på 1980-talet gjordes en un- dersökning, där man följde upp tinnituspatienter somgjort enamalgam- sanering, och det skrevs till ochmed en bok om detta (3). Man fann då att 73 procent av tinnituspatienterna blev bättre efter amalgam- och metall- sanering av tänderna. Av fallbeskriv- ningarna framgick, att många fått pro- blemen i samband med tandbehand- lingar där guld och amalgam kom i kontakt med varandra. En sådan kon- takt medför ökad korrosion och att kvicksilverfrisättningen fråndenak- tuella amalgamfyllningen blir ca 10 gånger större. Även den framlidne tandläkaren OlleRedhe gjorde amalgamsaneringar (och bettjusteringar) av patienter med tinnitus, vilket framgår av dennes bok ”Sjuk av amalgam” (4). Av den omfat- tande statistiken i boken kan man se, att av42patientermed tinnitussymtom blev 23 symtomfria och två bättre, dvs lyckandefrekvensen var 60 procent. Uppföljningen gjordes ungefär fyra år efter saneringen, dvs förbättringenkan betraktas som permanent. Bettstörningar Privattandläkaren och bettfysiologen Marie Tullberg vid Brahekliniken i Stockholm har specialiserat sig på pa- tienter med tinnitus. Marie Tullberg kan hos patienterna ofta se ett sam- band mellan tinnitus och tempero- mandibulär dysfunktion (TMD) (1). TMD innebär smärta och/eller funktionsstörningar i käksystemet. Hörselapparaten och käksystemet lig- Gert Brodén. riktigt, känner av det, även om det är obetydligt. Jag åker inte heller tåg annat än korta sträckor. Det handlar inte om att folk har på datorer ellermobiltelefoner utan det är något med högspänningen i tågen. Att åka buss har jag inga som helst problemmed och där sitter också folk med datorer (även med trådlösa nätverk) och mobiltelefoner idag. Har åkt buss under många timmar på lång- resa, så jag vet att det fungerar. Jag har även kunnat åka på charterresa med flyg utan problem. Jag står inte heller framför en påslagenmikrovågs- ugn. Denna apparat är nog något av det vidrigaste jag upplevt när jag var elöverkänslig. Så den strålar! Rejält! Fick livet tillbaka Jag har alltså fått mitt liv tillbaka. Utan amalgamsaneringen hade jag aldrig kunnat uppnå detta. Men jag har också haft turen att ha en i grunden frisk kropp. Jag har kunnat göramig avmed kvicksilvret bl.a. genom att äta höga doser med vitaminer och mineraler. Tandvårdsskadeförbundet har stor kunskapomkringamalgamproblematik och hur man sanerar på ett bra sätt. Sedan vet jag att det tyvärr är många som trots amalgamsanering inte blir friska, eller de som amalgamsanerat och därefter blivit sjuka i elöverkäns- lighet... Jag vill alltså berätta att jag idag har ett bra liv, kan arbeta och leva i stort sett som andra som aldrig varit elöverkänsliga, men att jag får ta det försiktigt med vissa saker. Kanske kan min berättelse väcka det hopp hos någon som idag är sjuk i elöverkäns- lighet, det hopp som var så viktigt för mig när jag mådde dåligt. Irene Lenhammar, Habo, Tf-medlem