TF-Bladet_3-13

6 TF-BLADET NR 3/2013 analys befanns bindningsmaterialet vara krackelerat och plattorna korroderade och i en del fall saknades avsevärda mängder metaller. Bakte- rier i sprickorna i bindningsmaterialet gynnar korrosion och gör miljön sur. Nickel och kromkan uppmätas i emal- jen (4, 5). Tråd, motsvarande halva längden i ena käken vid tandreglering, lades i artificiell saliv vid olika pH i 28 dagar. Alla undersökta metaller i materialen (rostfri tråd, nickel-titan och termo- nickel-titan) avgavs i mätbara mäng- der. Ändring av pH från 6,75 till 3,5 ökade metallfrisättningen upp till 100 ggr. Frisättningen beror på trådens innehåll av olika metaller men är inte proportionell mot halten av varje en- skild metall. Författarna drar slutsat- sen att nivåerna avmetall är tillräckliga för att orsaka allergiska reaktioner Kroppsvätskor, vävnader Som man kan förvänta sig återfinns metaller från tandregleringsmaterial i kroppsvätskor och vävnader hos per- soner med sådana konstruktioner. I ett antal studier har saliv, plack, mun- slemhinna, serum, hår och urin mätts. I serum finns en något förhöjd halt under en två-årsperiod jämfört med nivåer före insättning av metallerna. Variationen mellan olika individer är stor. I saliven är nickel bundet till par- tiklar (proteiner) och nivåerna kan uppgå till 25 mikrogram/g och i plack till cirka 1 mikrogram/g. I plack taget från plattorna är nivån 2-3 gånger hög- re (6). I slemhinna går det inte att uppmäta någon skillnad i kromhalterna mellan patienter och kontroller men nickel- nivåerna är signifikant högre hos pa- tienterna (ungefär dubbla nivån) (7). I hår är nickelhalten 39 procent högre hos patienter med tandreglerings- material av rostfritt stål jämfört med kontroller (28patienter, 18kontroller), mangan 18 procent högre, järn 4 pro- cent högre och krom 2,5 procent hö- gre. Individuella variationer var stora och långt ifrån alla har förhöjda halter av nickel i håret. I urin uppmättes, 17 månader efter insättandet, cirka 10 mikrogram/l nickel hos båda könen, vilket var signifikant högre än hos kontrollerna (8). Giftighet på celler Celler från slemhinnan imunnenvisar, 10 dagar efter insättande av rostfritt material, en förhöjd nivå av DNA- skador. En jämförelse mellan den cell- skadande effekten av tre olika mate- rial – rostfritt stål, nickel-fritt rostfritt stål och titan – gjordes på celler från munslemhinnan. Vävnad med direkt- kontakt med materialen hade de hög- stametallhalterna ochmest DNA-ska- dor.Rostfritt, både standardochnickel- fritt, orsakade cellskador men titan visade inte någon skillnadmot kontrol- ler (9). En liknande studiemed sammama- terial gjordes på odlade bindvävsceller under sju dagar. Efter denna tid var alla celler somodlats ihopmed rostfritt stål döda. Den nickel-fria legeringen avgav mindre metall och var inte lika cellskadande. Titan hade ingen effekt. Vid lödställen används silver- baserade legeringar som är i hög grad skadliga på celler. Vid en studie testa- des legeringenpåodladebindvävsceller (fibroblaster) varvid flertalet celler dog. Legeringen bestod av 55-57 procent silver, 21-23procent koppar, 15-19pro- cent zink och 4-6 procent tenn. En jämförelse gjordes med amalgam som hade samma celldödande effekt (10). Parodontit Vad händer med personer som redan har nickelallergi när de får in tand- regleringsmaterial? 42 personer med nickelallergi delades in i två grupper varav den ena fick standard rostfritt stål och den andra nickelfritt material. Tecken på parodontit undersöktes före insättning och därefter var tredje må- nad under ett år. Efter nio månader hade stålgruppen signifikant högre nivå av tandköttsskador jämförtmed patien- ter sombehandlatsmed nickel-fri lege- ring. Även andra studier har visat en högre inflammatorisk aktivitet i mun- nen vid nickelhaltigt material. En rad inflammationsmarkörer (interleukiner) är ökade i vätskan runt tanden. Perso- ner som är allergiska, speciellt flickor, löper större risk att få inflammationer och sår i munnen av tandreglerings- material (12). 380 patienter med återkommande aftös stomatit (vitaktiga runda blåsor ochinflammationer imunnen, frånnågra mm till 1 cm) undersöktes. Hos 28 uppkom såren efter insättandet av me- tallerna och hos 352 förvärrades exis- terande sår efter insättandet. 70 patien- ter (18,4 procent) visade positivt hud- test mot nickel och hos dessa byttes materialet ut mot nickel-fritt sådant. Efter 6 månader hade symtomen för- svunnit hos 28 patienter, förbättrats hos Foto: Ulf Strömberg VETENSKAP