TF-Bladet_3-19

14 TF-BLADET NR 3/2019 DENTAL DIET bakterier. Vid tuggning av föda avger salivkörtlarna enzymer som startar matsmältningen, vilket sänker pH(sur- hetsgraden) i munnen. För att kompensera för detta behövs mineraler, främst kalcium och fosfor, och i den mån de inte finns i saliven eller biofilmen, kommer de att dras ut ur emaljen. Det finns två sorters bakte- rier; snabbätare och långsamätare. De snabbätande lever på enkla kolhydrater som socker och bildar därvid syra, vilket ökar behovet av mineraler. Vid stora sockermängder räcker intemineralerna i saliv och biofilmoch resultatet blir syraangrepp på emaljen som demineraliseras. Då uppstår ka- ries. En remineralisering kan ske om saliven har tillräcklig buffringskapaci- tet och syraangreppen inte sker för ofta. Munnen är tarmens portvakt De långsamätande bakterierna lever på komplexa kolhydrater eller fibrer, som omvandlas till kortkedjade fettsyror, vilka är till stor nytta för speciellt tar- menochhjärnan. Det gäller alltså att ha rätt sorts bakterier i munhålan. Dagens människor har annan bakterieflora än gårdagens. Jägare och samlare hade en större variation. För cirka 10.000 år sedan kom streptococcus mutans in i bilden som resultat avden agrikulturella revolutio- nen. Vid den industriella revolutionen 1850 skedde ytterligare försämring då folkfickdaglig tillgång till vittmjöl och raffinerat socker. Medelamerikanen äter idag 15 gramfibrer per dag, medan våra förfäder åt 100 gram per dag. Sammanfattningsvis kan man säga att munnen är tarmens portvakt. Ju friskare munnen är desto friskare blir tarmen, immunförsvaret ochhela krop- pen. Även parodontit (tandlossning) be- ror på en obalanserad bakterieflora. Man kan titta påmunnensmikrobiotis- ka hälsa/ohälsa som ett fönster in mot det mikrobiotiska tillståndet i tarmen. Vår bästa medicin mot ohälsa är föda som balanserar vårt mikrobiom (vår bakterieflora) i såväl mun som tarm. Maten påverkar biologin På 1930-talet utfördeDoktor Pottenger ett tioårigt experiment på 900 katter som blivit mycket uppmärksammat. Det visade hur starkt födan påverkar biologin. En grupp katter fick enbart rått kött och opastöriseradmjölk, med- an en annan grupp fick kokt kött och kondenserad mjölk. De katter som fick rå mat förblev friska och starka i de fyra generationer som undersöktes. I den andra gruppen ledungarnaavallvarligahälsoproblem. I den första generationen syntes oregel- bunden skelettutveckling, trångställda tänder, inflammerat tandkött, dålig koordination och låg energi. Värre med tiden I nästa generation blev ungarnamindre med deformerade tänder, små bihålor och spetsigare huvud samt lättbrutna ben med lågt kalciuminnehåll. Den tredje generationens ungar led dessut- omav allergier, hudinfektioner, extrem utmattning och mycket tunt skelett med ännu mindre kalciuminnehåll. Den fjärde generationens ungar dog alla innan de blivit ett halvår gamla. Han tog sedan några av tredje gene- rationens sjuka ungar och gav dem rått kött och mjölk. Det tog fyra generatio- ner på rå kost innan kattungarna fick Smör gjort på mjölk från gräsbetande kor innehåller många fettlösliga vitaminer som är viktiga för att tänderna ska må bra, enligt tandläkare Weston Price. Särskilt näringsrikt blev smör som gjorts på mjölk som producerats under våren. Foto: Pixabay Vitamin D3 och K2 är viktiga för både tandhälsan och för starka ben samt förhindrar benskörhet. Japanska forskare fann att tillskott av vitamin K2 reducerade höftfrakturer med 80 procent. Vitaminerna finns i smör och kött från gräsbetande kor. Foto: Shutterstock