18 TF-BLADET NR 3/2021 ÖVERMEDICINERING Övermedicinering slutade med döden Mona Bergfors man dog av medicinförgiftning på försommaren i år. Hon och familjen försökte stoppa medicineringen, men helt utan framgång. Tandhälsoförbundets medlemmar har ofta nedsatt leverfunktion och tål därför inte mediciner och vissa av de metallhaltiga färgämnen som finns i mediciner. Mardrömmen började när Mona Bergfors Alzheimersjuka man Bernt ramlade ur sängen och slog i nacken så allvarligt att de behövde åka in akut till sjukhuset. Det blev starten på mängder av felbehandlingar. - En kateter sattes in slentrianmässigt, trots att Bernt inte visat några tecken på svårighet att tömma urinblåsan. Det resulterade snabbt i en urinvägsinfektion, berättar Mona Bergfors. Därefter fick han komma till en geriatrisk avdelning för att utredas angående hjälpbehov och möjlighet att komma till demensboende. Trots urinvägsinfektion och kateter kunde Bernt gå från parkeringen in till kliniken där han skulle stanna några veckor för bedömning. Till saken hör att Bernt tidigare inte kunnat ta mediciner utan att bli yr, illamående och fått andra typiska förgiftningssymptom. Han hade efter sjukdom fått försämrad leverfunktion. Detta finns inskrivet i hans journal. Fick nya mediciner När Bernt nu togs in på sjukhuset fick han en ny demensmedicin som han inte prövat tidigare. Den resulterade i problem med balansen och att han blev aggressiv mot medpatienterna. Då besöksrestriktioner rådde till följd av Corona fick ingen hälsa på honom och det dröjde hela tre veckor innan det uppdagades att han fick mediciner som han blev sjuk av. Hans fru Mona tog direkt kontakt med ansvarig läkare och bad dem ta bort samtliga mediciner. - Trots att jag protesterade fortsatte de medicineringen och fördubblade till och med dosen, berättar hon. Han fick ännu fler mediciner dels mot biverkningarna som uppkommit och dels för att dämpa aggressionerna. Familjen ignorerades Läkaren vägrade att lyssna och Mona och övriga familjen kände sig helt maktlösa. Inte ens när en läkarvän tog kontakt med sjukhuset stoppades medicineringen. Till slut fick Bernt 16 mediciner och blev allt sämre. Han sade själv att ”De håller på att ta ihjäl mig … och jag vet inte hur jag ska komma härifrån”. Försämringen fortsatte och Bernt kunde inte längre klara sig själv och tynade sakta bort. - Vi anhöriga var helt maktlösa inför sjukvårdens övergrepp. Det finns ingen ursäkt för vad vårdpersonalen gjort mot Bernt, konstaterar Mona. Gick snabbt utför Medicinerna hade nu orsakat att Bernt inte längre kunde gå själv, tappat sväljförmågan och fått andningssvårigheter. Slutligen fick han morfin för att minska smärtan, men i stället för lindring fick han allvarliga mardrömmar och riktiga skräckupplevelser. - På min uppmaning tog läkaren faktiskt bort morfinet. Sedan dröjde det bara några dagar tills Bernt avled i sviterna av en helt onödig förgiftning. Dessutom med ångest och ett mycket stort lidande. Mona Bergfors säger att sjukhuset inte gjort någon Lex Maria-anmälan. Själv har hon anmält detta till Inspektionen för Vård och omsorg, IVO, vilket är starkt gjort mitt i sorgen. Hela Monas berättelse går att läsa på Tf:s hemsida under fliken ”Min historia”. Tf:s medlemmar är ofta väldigt känsliga för metaller och olika mediciner. Flertalet mediciner innehåller exempelvis det vita färgämnet titandioxid som en del blir allvarligt sjuka av. Många är drabbade Hur många som får lida svårt under sin sista tid i livet vet vi inte, men vi vet att Bernt inte är ensam. Det finns därför anledning att ta detta på allvar. Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog Mona och Bernt Bergfors
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=