5 TF-BLADET NR 3/2021 KONTRASTMEDEL Biverkningar av kontrastmedel efter magnetkameraundersökning Magnetresonanstomografi (MR), oftast kallad magnetkamera, är en metod för att avbilda vävnader i kroppen, till exempel vid multipel skleros (MS), stroke, hjärntumörer med flera (1). Nu visar forskning att vissa patienter kan bli sjuka av det vanligast förekommande kontrastmedlet som injiceras före undersökningen. Vid MR utsätts patienter för ett starkt magnetfält men inte röntgenstrålning. För att förbättra bildkvaliteten vid MR ger man patienten en intravenös injektion med ett kontrastmedel som innehåller en gadoliniumförening (2). Gadolinium är en metall som tillhör gruppen sällsynta jordartsmetaller och har den kemiska beteckningen Gd. I äldre litteratur uppges att MR inte ger biverkningar eller medför risker (1). Under senare år har man emellertid insett att gadoliniumföreningar kan orsaka biverkningar och även speciella sjukdomar (2,3,4). Kan dröja sig kvar Gadolinium kan bli kvar i kroppen under månader eller år efter en MR-undersökning och Gd- koncentrationen kan byggas upp i ben-, hjärn- och njurvävnader (4). Så kallade linjära kontrastmedel medför större risker än makrocykliska kontrastmedel (2,3,4). Risken för biverkningar är större för gravida kvinnor, barn, patienter med svåra njurproblem och patienter med hälsoproblem som orsakar inflammationer (4). Biverkningar kan uppkomma några timmar efter en MR-undersökning eller också efter flera år då det blivit en uppbyggnad av gadolinium i kroppen efter flera MR- undersökningar. Symptomen kan variera för olika personer och svårighetsgraden kan vara mild till svår. Symptom som förekommer kan vara (4): • smärtor i ben och leder • brännande eller stickande känsla i huden • hjärndimma • huvudvärk • syn- och hörselförändringar • förtjockad eller missfärgad hud • illamående, kräkningar eller diarré • svårigheter att andas • influensaliknande symptom • metallsmak i munnen Kontrastmedel, som innehåller gadolinium, tycks även kunna ge upphov till speciella sjukdomar som: nefrogen systemfibros (NSF) och GDD (2,3,4). NSF är en potentiellt dödlig sjukdom som orsakar förhårdnad och förtjockning av huden och inre organ (2,3,4). Speciella riskfaktorer för att få sjukdomen är njurproblem och användning av linjära kontrastmedel (3,4). GDD (Gadolinium Deposition Disease) har ännu inte fått någon bred acceptans som en fristående sjukdom inom medicinen (2). Symptomen inkluderar hjärndimma, huvudvärk, suddig syn och torra ögon, brännande smärta i huden, ben- och ledvärk, nervsmärtor, missfärgad och förtjockad hud (2). Patienterna ska även ha en normal njurfunktion (3,4). Det finns forskare som anser att GDD beror på en genetisk avvikelse som gör det svårt för kroppen att göra sig av med tungmetaller (4). Kelering kan hjälpa Gadolinium kan visserligen utsöndras ur kroppen på naturlig väg men det vore önskvärt om utsöndringen kunde snabbas på med hjälp av kelatorer (2). Kelatorerna skulle kunna binda upp gadolinium och föra ut det ur kroppen genom njurarna (2,4). Det har gjorts en mindre undersökning med 25 patienter med förmodad GDD som behandlades med kelatorerna CaDTPA och ZnDTPA. Symptomen förbättrades för 13 patienter, två patienter försämrades och tio patienter hade oförändrade symptom (2). Referenser: 1. Gunilla Hasselgren, ”Läkarboken för hela familjen”, Wahlström & Widstrand (2007). 2. Blaurock-Busch E,”Gadolinium in medicine - An evaluation and update”, International Journal of Oncology Research and Therapy: IJORT - 109: DOI 10.46715/2020.09.1000109 (2020). 3. Chehabeddine L m.fl.,”Cumulative administrations of gadolinium-based contrast agents: risks of accumulation and toxicity of linear vs macrocyclic agents”, Critical Reviews in Toxicology, 2019; 49:262-279. 4. Drugwatch. Llamas M. (2018) Gadolinium Side Effects. Oct 25. Foto: Jarmoluk/Pixabay Gert Brodén, docent i fysik
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=