9 TF-BLADET NR 3/2021 AMALGAMSANERING Norsk studie: Patienter som amalgamsanerade mådde mycket bättre efter ett år Den norska biverkningsgruppen i Bergen har nyligen genomfört en vetenskaplig studie där patienter med amalgamsymtom genomgick en amalgamsanering (1). Gruppen jämfördes med två grupper, en frisk och en sjuk, som inte genomgick amalgamsanering. Den enda grupp som ansåg sig ha fått betydligt bättre hälsa var den grupp som amalgamsanerats. I amalgamgruppen ingick 32 deltagare som trodde att deras symtom orsakades av amalgamet. Före amalgamsaneringen undersöktes deltagarna av en läkare, bland annat för att fastställa om patientens hälsoproblem hade pågått mer än tre månader. Självskattning Deltagarnas hälsotillstånd bestämdes genom att deltagarna fyllde i ett frågeformulär. Därigenom kunde man ta fram ett GHC-index, som tar hänsyn till tolv hälsoproblem när det gäller muskler, mage/tarm, hörsel, koncentrationsförmåga, trötthet, yrsel med mera. Amalgamsaneringen gjordes av deltagarnas lokala tandläkare, enligt i förväg fastställda riktlinjer. Bland dessa fanns användandet av kofferdam (gummiduk som spänns runt tanden). Alla synliga amalgamfyllningar togs bort. Amalgamsaneringen pågick i ungefär ett år. Tolv månader efter amalgamsaneringen avslutats fick deltagarna återigen fylla i ett frågeformulär för bestämning av ett nytt GHC-index. MUPS- gruppen I den andra gruppen, den så kallade MUPS-gruppen ingick 28 deltagare. MUPS står för Medically Unexplained Physical Symptoms, det vill säga medicinskt oförklarade symtom. Symtomen liknar dem som förekommer hos personer som är sjuka på grund av amalgam. Vissa deltagare i MUPS-gruppen kunde ha amalgamfyllningar medan andra inte hade det. Deltagarna i gruppen trodde emellertid inte att amalgam var orsaken till symtomen. MUPS-gruppens deltagare genomgick ingen amalgamsanering. Deltagarna i gruppen skulle, enligt läkare, ha varit sjuka i åtminstone tre månader. GHC-index bestämdes genom att deltagarna fyllde i ett frågeformulär. Detta upprepades två år senare. Friska gruppen I den friska gruppen ingick 19 deltagare. Deltagarna rekryterades av de tandläkarkliniker som deltog i projektet. Deltagarna skulle inte ha någon kronisk sjukdom eller stadigvarande medicinering. Deltagarna fyllde i ett frågeformulär så att man kunde bestämma ett GHC-index. Två år senare upprepades detta. Resultat Deltagarna i amalgamgruppen förbättrades avsevärt efter amalgamsaneringen medan deltagarna i de grupperna som inte amalgamsanerades (MUPS-gruppen och den friska) bara förbättrades obetydligt. Se tabell. Kommentarer Uppföljningstiden efter amalgamsanering av amalgamgruppen var bara ett år. Detta är egentligen en för kort tid för att göra en rättvisande bestämning av hälsoförbättringen. De norska forskarna planerar därför en femårsuppföljning av studien. Behandlingsresultatet skulle även kunna förbättras med en avgiftningsbehandling av amalgamgruppen (se Tf-bladet nr 3/2018, Tf-bladet nr 3/2019 och Tf-bladet nr 2/2020). Gert Brodén, docent i fysik Referens: 1. Björkman Lars m.fl,”Removal of dental amalgam restorations in patients with health complaints attributed to amalgam: A prospective cohort study”, J. Oral Rehabil, 2020; 47: 1422-1434. GHC-index Amalgamgruppen MUPS-gruppen Friska gruppen GHC-index vid start 43,3 36,6 10,0 GHC-index vid uppföljning 30,5 35,4 9,1 Ändring av GHC-index -12,8 -1,2 -0,8 Tabell: GHC-index. Ett högt index betyder sämre hälsa Minskningen av GHC-indexet för amalgamgruppen är statistiskt säkerställd. Amalgamsaneringen i den norska studien utfördes efter förutbestämda kriterier. Bland annat skulle kofferdam (den blå gummiduken på bilden) användas. Foto: Ann-Marie Lidmark.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=