TF-Bladet_4-12
11 TF-BLADET NR 4/2012 INFORMATION skulle kunna ge samma neurologiska beteendestörningar som visats i den ovan refererade vetenskapliga studien (2). Gert Brodén, docent i fysik Referenser: 1. T. De Rouen m.fl ., ”Neurobe- havioral effects of dental amalgam in children – randomized clinical trial”, JAMA, vol. 295, sida 1784-1792 (2006). 2. J. Woods m.fl. , ”Modification of neurobehavioral effects of mercury by a genetic polymorphism of copro- porphyrinogenoxidase in children”, Neurotoxicology andTeratology, vol. 34, sida 513-521 (2012). 3. Gunilla Hasselgren och Jerk W. Langer, ”Läkarboken för hela familjen”, Wahlström och Widstrand. ADHD omnämns på sid 144. 4. G. Drasch m.fl. , ”Mercury burden of human fetal and infant tissues”, Eur J Pediatr, vol. 153, sida 607-610 (1994). Vilseledande och falskt om amalgam D en första versionen var helt vilseledandeochdelvis felak- tigochsärskiltgälldedetamal- gam.Detta gjorde att Tandvårdsskade- förbundet kritiserade skrivningarna. Tandvårdsskadeförbundet reage- radeävengenomenskrivelse tillSocial- departementet, som var beställare av materialet. Även Amalgamskadefon- den gick i taket och krävde ändringar. Sannolikt har också våra medlemmar påverkat den politiska processen. Kritiken fick effekt Kritiken har delvis fått effekt och i nuvarande text på Sjukvårdsupp- lysningens hemsida kan vi konstatera att texten inte längre är lika usel som tidigare. Från början stod det att ”det inte finns bevis för att amalgam kan or- saka sjukdom” . Nu skriver man att ”det kan inte uteslutas att det finns personer som har besvär av amal- gam” . Det står tydligt att amalgam avger kvicksilver och vilka symtom som kan uppträda. Därtill finns infor- mation om att amalgam avger mer kvicksilver vid tuggning, tandgnissling och intag av varm dryck och att det finns några studier som visar att fyllningsbyteminskar symtomen. Informationen är således mycket bättre än tidigare och vi kan konstatera att det lönar sig att protestera. Inget om fosterskador Tidigare kritiserade vi Sjukvårds- upplysningen för att det saknas var- ningar för amalgamarbeten på gravida. Nu har de lagt till att det för gravida ”kan vara klokt att vänta med omfat- tande tandbehandlingar till senare” . Fortfarande finns inga varningar för putsning och borttagning av amalgam under graviditeten och inte heller nå- gonting om risk för fosterskador. Sjukvårdsupplysningen kanske tror att alla amalgamfyllningar försvann i och med förbudet 2009. Vi vet att många fertila kvinnor har amalgamfyllningar i munnen och risken för fosterskador är stor omdessa fyllningar putsas eller tas bort under graviditeten. En formulering visar tydligt okunskapen hos Sjukvårdsupplys- ningen. De skriver att ”forskning har inte kunnat visa att man har större risk att få biverkningar av tand- material under graviditet och am- ning” . Eftersom kemikalier som kvicksil- ver utsöndras via fostret och bröst- mjölken, löper gravida snarare mindre risk än andra för biverkningar. Det allvarliga är risk för fosterskador och det nämner man inte med ett ord. Information om amalgam och biverkningar av dentala material publicerades under hösten på Sjukvårdsupp- lysningens hemsida (www.1177) via den nya tema- sidan ”Tänder”. Tidigare fanns inte något sådant material, vilket Tandvårdsskadeförbundet har kritise- rat. (För bakgrundsinformation, se Tf-bladet nr 4/2011, sida 8.) Forts. sid 12 Foto: Ulf Strömberg
Made with FlippingBook
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=