TF-Bladet_4-13

14 TF-BLADET NR 4/2013 INFORMATION Kan alzheimer förbättras? Alzheimer är en sjukdom, där sjukvården endast kan ge begränsad lindring med läkemedel, som emellertid ofta ger biverkningar. Genom intag av bland annat antioxidanter kan man dock minska risken för att få alzheimer (Mats Hanson, Tf-bladet nr 3/2009). I den följande artikeln ges en sammanfatt- ning av nyare forskning, som visar att symtomen vid alzheimer kan lindras utan att patienten får biverkningar samt att sjuk- domsutvecklingen kan bromsas upp. Näringstabletter I En amerikansk forskargrupp har blan- dat ihop E-vitaminer och näringsäm- nen i en tablett, som sedan använts för kliniska studier på patienter med alzheimer (1, 2). De ingående ämnena valdes mot bakgrund av tidigare forskning, som visat att ämnena var för sig skulle kunnahaenpositiveffektvidalzheimer. De ingående ämnena i tabletten var folsyra (400mikrogram), vitaminB12 (6 mikrogram), vitamin E (30 IU), S-adenosylmetionin (400 mg), N-acetylcystein (600 mg) och acetyl- L-karnitin (500 mg). Vid de kliniska studierna fick patienterna två tabletter dagligen. I den första kliniska studien deltog patienter, som fått en alzheimer-diag- nos men där symtomen fortfarande var milda eller måttligt svåra (1). Pa- tienterna var mer än 50 år gamla och levde hos sina familjer. Patienterna hade tidigare prövat läkemedel som varit overksamma eller gett biverk- ningar. Var tredje månad under stu- dien följdes patienterna upp med två tester av den neuropsykologiska för- mågan. En vårdgivare inom familjen fyllde dessutom i två formulär, där det ena var en bedömning av hur patien- tens välbefinnande påverkades av av- vikande uppträdande, medan det an- dra gällde förmågan att delta i dagliga aktiviteter. Fjorton patienter fullföljde studien, som avslutades efter 12 må- nader. Patienternas neuropsykologiska förmåga hade då förbättrats med 31 procent. Vårdgivarens bedömning av patientens välbefinnande visade också en betydande förbättring efter 12 må- nader, särskilt när det gäller aggres- sion. Förmågan att delta i dagliga akti- viteter förblev däremot densamma. Dessa resultat är likvärdiga eller bättre än vad som kan uppnås med olika typer av läkemedel. Forskarna konstaterar även att vitaminerna och näringsämnena samverkar synergis- tiskt, dvs de förstärker varandras ef- fekter, så att totaleffekten blir bättre än förväntat. Näringstabletter II I den amerikanska forskargruppens Gert Brodén. andra studie deltog patienter som var intagna på ett vårdhem och som led av måttlig till svår alzheimer (2). Fem patienter fullföljde studien under nio månader. Patienterna genomgick tes- ter på samma sätt som vid den första studien (vårdgivarna var emellertid personalen vid vårdhemmet). Vård- givarnas bedömning av patienternas välbefinnande och förmåga att delta i dagliga aktiviteter uppvisade en viss förbättring efter nio månader. Tes- terna av den neuropsykologiska för- mågan visade emellertid att närings- tabletterna intekunde förhindra en fort- satt försämring, även om ett av tes- terna tydde på att försämringen för- dröjdes med omkring sex månader. Sammantaget visar de båda ameri- kanska studierna att näringstabletter har positiva effekter vid alzheimer i formav symtomlindringvidmild/måt- tlig alzheimer och en minskad arbets- belastning för vårdgivarna. Hur länge dessa positiva effekter kvarstår är osä- kert, men näringstabletterna kan åt- minstone fördröja sjukdomsförloppet. Dessutomärbehandlingenbiverknings- fri. B-vitaminer I MCI (Mild Cognitive Impairment) är en form av lättare nedsättning av den mentala förmågan, somemellertid inte medför någon påtaglig störning av det dagliga livet. MCI kan dock ofta vara ett förstadium till alzheimer (3). En brittisk forskargrupp har funnit att behandling med B-vitamin (daglig dos: 500 mikrogram B12, 20 mg B6, 0,8 mg folsyra) kan förbättra MCI (4). Studien gjordes på 133 personer äldre än 70 år och med en kontrollgrupp på 133personer somfickplacebotabletter. Uppföljningen gjordes under två år. En statistiskt säkerställd förbätt- ring i B-vitamingruppen uppnåddes emellertid bara hos personer, som vid studiens början hade en relativt hög