TF-Bladet_4-13

8 TF-BLADET NR 4/2013 INTERVJU Inne i cellerna oxideras Hg till joner, som inte är fettlösliga och alltså inte kan lämna cellerna. På så sätt anrikas Hg i cellerna utan att det kan avläsas ur Hg-nivån i kroppsvätskorna. Vid lång- varig, låggradigkvicksilverexponering gerHg-mätningikroppsvätskornaingen information om Hg-nivån i t.ex. nerv- systemet. Vissa psykiska sjukdomar uppstod i samhället när man börjat använda amalgam. Eftersom orsaken inte varit känd, har en mängd beskrivande diag- noser kommit att användas. Psykia- trikerna var alltså ”först på plan” och deras diagnoser används fortfarande. Fördelen för patienten är att en psykia- triskdiagnos inte ifrågasätts avFörsäk- ringskassan på samma sätt som t.ex. ”Elkänslighet”. Har du haft problem med Socialstyrelsen? –Socialstyrelsenhar avoch till ringt till min chef, somhar sagt tillmig att nu får du lägga av med amalgamproblema- tiken. Jag har lovat och lovat min chef minst 100 gånger, men jag överger inga patienter – det ärmin etikkod som läkare. – Mats Hanson och framlidne Per Dalén har båda gjort beundransvärda insatser för att djuploda i vetenskapen kringamalgam- ochelöverkänslighets- problemen. Jag beundrar dem liksom flera, som bidragit och bidrar till kun- skapen inom dessa ”lågstatusområ- den”. De har, liksom flera andra som arbetar åt Tf, grävt fram ovärderlig kunskap. ”Experterna” kör med sitt mantra att ”vetenskapliga bevis sak- nas”. – Det finns dock i den vetenskap- liga litteraturenåtskilliga tusenartiklar, som behandlar olika aspekter av dessa sjukdomar, hävdar BoNilsson. För en legitimerad läkare finns ett problem med att ta sig an en amalgampatient: Manblirmedicinskt ansvarig för denne tills han eller hon efter varie- rande tid blir återställd. –Många av mina patien- ter, som blivit friska, finns t.ex . i Göteborgs näringsliv och några av demhar skrivit böcker om sin sjukhistoria, säger Bo Nilsson. Varför har det blivit så här? – Man måste ju laga tän- derna på något sätt. Det man tyckte förr var att Hg inte varmärkvärdigtpånågot sätt. Det användes t.ex . som Hg- salvanSalvarsanmot syfilis. Sedan växte kunskapen fram. Det var den tyske kemisten Alfred Stock, som på 1920-talet insåg att Hg är ett dödligt gift för alla le- vande organismer. Amal- gam innehåller 50 procent kvicksilver (Hg). Hg ligger i samma giftklass som arsenik. – Numera finns det andra alterna- tiv. Under 50- och 60-talen kom kom- positer och keramer, som är bio- kompatibla, och idag finns det t.ex zirkoniumdioxid, somkanersätta titan. Titan är inte biokompatibelt men på ytan bildas titanoxid/titandioxid, som accepteras av vävnaderna en viss tid. Titan är det enda implantatmaterial som Försäkringskassan stöder! Vilka råd ger du dina patienter? –Mitt råd till enamalgamsjuk individär att låta amalgamsanera sig – försik- tigt! förklarar Bo Nilsson. Intag av anti-oxidanter är önskvärt.Någongen- väg finns inte. Framtiden? – Efterhand dör amalgampatienterna och någon gång – kanske postumt – hoppas vi på en attitydförändring och upprättelse. Jag framträder inte imass- media, eftersom jag inte klarar av den anstormning av patienter som följer. – Vi har på högre ort haft några tragiska figurer med familjeproblem ochalkoholproblemochävenpolitiska extremister involverade i amalgam- frågan, som förhalat det hela, men det är onödigt att berätta om dem nu när amalgamet är förbjudet. – Det är klart, att dessa personer har skadat patienterna och förorsakat läkarkåren en massa onödigt arbete. Det har jag självklart känt av, men jag har aldrig kommit på idén att överge patienterna, även om det ibland varit tungt att stå mellan människor som lider och ”experter” som förnekar, hånar och förbjuder och haft makt att kunna ta jobbet ifrån mig, trots att allt arbete med amalgamproblematiken förlagts tillmin fritid. – Värmen från patienterna har mer än väl uppvägt allt! Text och foto: Siv Wirsenius Bo Nilsson i sin trädgård, en oas som ligger in- bäddad med fruktträd, blommor, buskar och häckar, bara ett ”stenkast” från storstaden Göteborg.