TF-Bladet_4-16

17 TF-BLADET NR 4/2016 ALS tidigare. Patienten hade då fått många kronor insatta, inläggoch rotfyllningar. Det visade sig att patienten också hade fem infektioner i käkarna. Saneringen av samtligametaller i tänderna gjordes av en tandläkare som samarbetar med Mutter. Därefter inledde Joachim Mutter en avgiftningsbehandling med DMPS i form av intravenöst dropp och injek- tioner under huden.Totalt har patienten fått DMPS-injektioner cirka 75 gånger och får det fortfarande oralt med 25 dagars mellanrum. Vidtog skyddsåtgärder Patienten övergick efter saneringen till att äta ekologisk råkost och glutenfria livsmedel samt avstod även från kött, mjölkprodukter och frukt. Patienten vidtog även åtgärder för att skydda sig mot elektromagnetisk strålning, bland annat genom att inte använda mobiltelefon och sova i en baldakin. Patienten skadade för 25 år sedan NQlQD RFK ÀFN Gn WLWDQVNUXYDU LQRSH - rerade. På inrådan av doktor Mutter tog patienten ett blodprov som visade allergi mot titan. Patienten genomgick därefter enoperationdär titanskruvarna togs bort. Tatuering togs bort Sedan 2009 har patienten en tatuering påunderarmen.DrMutter råddepatien- ten att låta göra enbiopsi för att klargöra om tatueringen innehöll tungmetaller. Det visade sig att tatueringen inne- höll arsenik, bly, aluminium och zink. Tatueringen togs bort vid ett sjukhus. Dessutom beslutade patienten att inte vaccinera sig då vacciner innehåller aluminium och ibland kvicksilver. En psykolog har funnits som stöd sedan sjukdomen började. Tillfrisknade snabbt Patienten kände sig bättre redan en kort tid efter tandsaneringen och upplevde större kraft i höger lår. Efterhand har tidigare muskelsvagheter förbättrats. Efter 9 månader kände sig patienten i form och kunde åter börja med styr- keträning. I maj 2015 drygt två år efter ALS- diagnosen kan patienten jogga i en timme och har mycket större kraft vid styrketräningen än tidigare. Symtom som återstår är lätta småryckningar i enstaka muskelknippen (fascikulatio- ner, ofrivilliga kontraktioner av en- VNLOGDPXVNHOÀEUHU L HQ VNHOHWWPXVNHO men även dessa har minskat. Kallas en feldiagnos På inrådan av Dr Mutter gjorde patien- ten i oktober 2014 ett besök hos sin neurolog föra att på nytt göra en nål- P\RJUDÀ PlWHUPXVNOHUQDV UHVSRQV Sn stimulering från nervsystemet). Mät- ningen visade inga som helst tecken på ALS. Det kan påpekas att hela sjukvården inte vill kännas vid att pa- tienten blev botad. Dess representanter menar att allt beror på en feldiagnos. Gert Brodén, docent i fysik Referenser -RDFKLP 0XWWHU ´/DVV GLFK QLFKW YHUJLIWHQµ (Låt dig inte förgiftas), Gräfe und Unzer Verlag 2012. ISBN 978-3-8338- 2499-9. Boken kan köpas från bokus.com. 2. RedaktörGunillaHasselgren: Läkarboken för hela familjen. Wahlström & Widstrand, 2007 3. Die Heilung der unheilbaren ALS-Amyo- trophe Lateralsklerose. http://tagesklinik-konstanz.de/testimonials/als Många ALS-patienter hamnar i rullstol. Foto: Pixabay