TF-Bladet_4-18

4 TF-BLADET NR 4/2018 LEDAREN Inom tandvården gäller främst beprövad erfarenhet. Studier från både SBU och Cochrane institutet visar att det saknas evidens för majoriteten behandlingar inom odontologin. I klartext betyder det att behandlingsmetoder i tandvår- den sällan följs upp och utvärderas. Med andra ord är det osäkert att gå till tandläkaren, eftersomde inte riktigt vet vilka långsiktiga effekter behandlingen får. Det gäller allt från förebyggande vård till fyllningsbyten, rotfyllningar och implantat. Systematiska uppföljningar görs sällan och tandläkare är dessutom dåliga på att rapportera avvikande reaktionermot dentalamaterial till Lä- kemedelsverkets biverkningsregister. Tänk om… • Tänk om tandläkarna följt upp häl- soeffekterna avamalgamfyllningar - då hade tandvården använt andra bättre material. Omamalgamsaneringar hade evidensbaserats hade färre blivit i all- varligt sjuka under själva saneringen och många hade sluppit göra om den två eller tre gånger på grund av kvar- lämnat amalgam eller att de inte tålde det nya materialet. • Tänk om rotfyllningar kliniskt hade utvärderats efter ett år, fem år och tio år. Då hade sannolikt tandläkarna inte heller gjort sådana utan extraherat tanden på en gång. Rotfyllningar är i dag omöjliga att göra bakteriefria och många går därför omkring med infektioner orsakade av dem. • Tänk ommetaller i dentala material undersöktsmer noggrant avseende inte bara allergier utan även hur galvanis- ka strömmar uppstår mellan metaller. Då hade tandvården varit metallfri idag och många till synes oförklarliga sjukdomar hade aldrig uppkommit. 0\FNHW PHU ÀQQV DWW VlJD RP WDQG - vården och behovet av evidensbaserad vård. I begreppet evidens ligger inte bara rent vetenskapliga uppföljningar utan även kunskap om hur patienterna upplever behandlingen och de mer långsiktiga effekterna av den. Satsa mer på forskning I dag är kanske bara tio procent av tandvården evidensbaserad, vilket är på tok för lite. Att forska mer på både dagens och morgondagens behand- lingsmetoder är angeläget. Sverige kan ta ledningen i denna fråga och regeringen bör avsätta om- kring 30 miljoner kr årligen under en fem- eller tioårsperiod för kliniska utvärderingar. Det vill säga till uppfölj- ning och seriösa utvärderingar av de behandlingsmetoder somanvänds i dag. Ett annat viktigt och dåligt utfors- kat område är kroppens avgiftning. Tandvårdsskadade har, vad vi tror i för- bundet, ofta dåliga ärftliga egenskaper för avgiftning. Bland annat gener som försvårar tillverkning av enzymet som omvandlar folsyra till metylfolat eller det sombidrar till bildning avglutation. Även uppföljning eftersatt I takt med en allt giftigare omgivning inklusive giftiga dentala material, till- satser imatenochmycket annat, har oli- ka avgiftningskurer vuxit i omfattning. Forskningomavgiftningär eftersatt och problem med förgiftning till följd av giftiga dentala material negligeras helt av tandvården och denmedicinska vetenskapen. För att råda bot på det har Tandvårdsskadeförbundet initierat en vetenskaplig konferens i ämnet, som hålls i Aten under försommaren 2019. Förhoppningen är att hitta kun- VNDSVOXFNRU RFK LQLWLHUD ÁHU HIIHNWLYD avgiftningskliniker. Medel till klinisk forskning behövs också för att kunna utvärdera metoderna. Fokus på avgiftning Nu hoppas vi bara att allt går i lås som det är tänkt och att medialt fokus läggs på avgiftning för att öka trycket på IRUVNQLQJVÀQDQVLlUHU DWW VDWVD SHQJDU på uppföljning och utvärdering. Förhoppningen är att svenskamyn- digheter i framtiden ska acceptera behovet av avgiftning och tillåta ke- lerande ämnen vid amalgamproblem och andra besvär som sannolikt har med förgiftning att göra. Tandvården saknar oftast vetenskaplig evidens Ann-Marie Lidmark, förbunds- ordförande God jul Foto: Yvonne Adamson