En tidning om tänder och hälsa Nummer 4/2020 Den rättsosäkra tandvården Så klagar du på tandvården Extra D-vitamin kan skydda mot Corona Sida 4 Sida 7 Sida 16
INFORMATION Foto: Toni Cuenca Tf-bladet utges av: Tandhälsoförbundet Ansvarig utgivare: Ann-Marie Lidmark Redaktör: Katarina Mattsson Teknisk produktion: Exakta, Borås/Lidköping Lösnummerpris: 40 kr inkl. frakt ISSN 0349-263X Artiklar och insändare: Tandhälsoförbundet Redaktionen Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm E-post: redaktionen@tf.nu OBS! Manusstopp: Nr 1: 29 Januari 2021 Vi förbehåller oss rätten att redigera insända artiklar före publicering i Tf-bladet. Eftertryck av text och bild med angivande av källan kan medges efter kontakt med redaktionen. Kontaktannonser: Tf:s medlemmar kan gratis sätta in kontaktannons på maximalt 50 ord. Skickas till: redaktionen@tf.nu eller Tandhälsoförbundet, Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm. Annonser enskilda medlemmar: 30 kr/rad (ca 35 tecken/rad), sätts in på bg 226-4885. Bifoga medlemsnummer (se adressetikett). Maila in annonstexten till redaktionen@tf.nu eller skicka den med vanlig post till förbundet. Företagsannonser: redaktionen@tf.nu eller 070-710 69 73. Red. anm. Varje annonsör ansvarar för respektive utannonserad produkt. Tf förbehåller sig rätten att vägra annons. Kansli För alla som går till tandläkaren Tandhälsoförbundet (Tf) arbetar för bra tandhälsa, mer jämlik tandvård och för att de som blivit sjuka inom tandvården ska få korrekt diagnos, adekvat behandling och bra stöd av samhället. Munhålan och tänderna är en del av kroppen. Karies, bakterier i tandköttet, rotfyllningar och problem i käkbenet bidrar till uppkomst av sjukdomar. Därför måste tandvården ingå i hälso- och sjukvården. Det ska inte kosta mer att gå till tandläkaren än till doktorn. Stöd och hjälp Information, stöd och hjälp ges till medlemmarna i olika tandvårdsfrågor. Alla som går till tandläkaren har nytta av att vara medlem i Tf. Vår information är värdefull som komplement till den tandläkaren ger och förbättrar möjligheterna att göra ett väl informerat val av åtgärder. Den som fått felaktig eller misslyckad behandling, material den inte tål eller blivit förgiftad kan få värdefull hjälp av Tf. Det gäller också den som är sjuk och misstänker ett samband med tänderna. Kunskapsspridning Samarbete sker både nationellt och internationellt med forskare, läkare, tandläkare och andra experter. Tillsammans med medlemmarnas erfarenhet bidrar det till att vi har en mycket stor kunskapsbank när det gäller tandvården (se www.tf.nu). Tf arbetar för att ständigt öka kunskaperna hos allmänhet, profession och beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Vi driver också på för att få ett fungerande biverkningsregister för dentala material och för bättre uppföljning av hälsoeffekter av olika behandlingsmetoder. Ideell organisation Tf är en ideell patient- och funktionshinderorganisation helt utan kommersiella intressen och är medlem i Funktionsrätt Sverige. Stöd i form av arbetsinsatser, gåvor med mera är alltid välkommet. Medlem blir du via hemsidan eller genom att ringa 08-428 92 42. Det kostar 225 kr (50 kr för familjemedlem). Som medlem får du Tf-bladet 4 ggr per år, våra broschyrer och möjlighet till personlig information. Redaktionellt material Text i Word-format och bild via e-post till redaktionen@tf.nu. Bilder minst 300 dpi. För debatt- artikel gäller max. 2.300 tecken, för insändare max. 1.100 tecken. För innehåll och åsikter i artiklar, insändare och annonser, författat av andra än Tf:s styrelse och redaktion, svarar författarna själva. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis Tf:s uppfattning. /Redaktionen Tandhälsoförbundet Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm Bankgiro: 226-4885 E-post: info@tf.nu Hemsida: www.tf.nu Tel:08-428 92 42 Swish:123 241 52 22 Telefontider: Mån-fredag kl 10-13 Måndag kl 16-18 Onsdag kl 19-20 Frågor om hälsa med mera e-post: fragor@tf.nu Föreningar i våra grannländer Norge Forbundet Tenner og Helse Postboks 114 Nesttun N-5852 BERGEN Tel +47 – 994 22 345 E-post: post2@tenneroghelse.no Hemsida: www.tenneroghelse.no Danmark Foreningen mod Skadeligt Dentalmateriale (FSMD), c/o Trine Jorgensen Stævnen 122, 3070 Snekkersten E-post: fmsd@fmsd.dk Hemsida: www.fmsd.dk 2 TF-BLADET NR 4/2020 Foto: Pexels
INNEHÅLL Ledaren 4 Ann-Marie Lidmark Amalgamanvändning begränsas i USA 5 Gert Brodén Christina lånade till leendet men tandläkaren gjorde fel 6 Ann-Marie Lidmark Så gör du om du är missnöjd med tandläkarbehandlingen 7 Per Kågeson Kan ge bättre effekt än fluortandkräm 9 Ann-Marie Lidmark MELISA testar om du är allergisk mot metaller i dentala material 12 Birgitta Brunes Amalgamkänsliga kan bli dåliga av metaller i fisk och skaldjur 15 Ulrika Åberg ”Ta extra D-vitamintillskott under den mörka årstiden” 16 Mats Humble Munolja mot inflammation 20 Lina Svensson Kan kvicksilver och amalgam öka symtomen vid covid-19? 20 Tävlingar och vinnare 21 Nytt från distrikten 22-23 INNEHÅLL Avisering av medlemsavgiften har gått ut och vi hoppas få behålla dig som medlem även 2021. Tf samarbetar som tidigare med företaget Biszys som skickar ut medlemsavierna. Omslagsbild: Aaron Burden/Unsplash 3 TF-BLADET NR 4/2020 Foto: Pixabay
LEDAREN Den här gången handlar Tf-bladet bland annat om tandvårdspatientens avsaknad av rättigheter när tandläkaren inte riktigt lyckas, gör misstag eller direkta fel. Inte ens när tillsynsmyndigheten IVO och flera tandläkare konstaterar att implantaten är satta på fel ställen och att en bro är oskickligt gjord är det självklart att patienten får omgörningen betald när den utförs av en annan tandläkare (se artikeln på sidan 6-7). Om tandläkaren gör misstag, felbehandlar eller tar betalt för mer än vad som åtgärdats måste patienten själv ta kontakt med tandläkaren och tandläkarens försäkringsbolag. Och om rättelse inte sker även kontakta regionens patientnämnd eller privattandläkarnas förtroendenämnd. Alla orkar inte med denna process eller vill inte göra sig ovän med tandläkaren. Då får man först betala för felbehandling och därefter för korrigering av den. Så borde det inte vara, att lägga hela ansvaret på patienten är inte rätt. Information saknas ofta Vissa behandlingar är riskfyllda och då är det viktigt att tandläkaren berättar vilka komplikationer som kan uppstå. Om tandläkaren varit oskicklig, vilket kan inträffa även hos en mycket duktig tandläkare, behöver jag som patient veta vilka försäkringar tandläkaren har. Viktigt är också att veta hur jag som patient ska agera vid tvister. Sådan information ska enligt branschorganet Privattandläkarna finnas på varje mottagning. Men vi är nog många som inte sett till den informationen. De flesta litar på tandläkaren och systemet kring tandvården. Först när behandlingen gått snett eller blivit dyrare än förväntat börjar folk fundera över vilka rättigheter de har som patient (läs om hur du hanterar en tvist i Per Kågesons artikel på sidan 6-8). Förslag till stärkta rättigheter Några viktiga skillnader i lagstiftningen finns mellan tandvård och konventionell sjukvård. Patienter i sjukvården har tydligare rättigheter, trots att man där sällan betalar hela kostnaden själv. I patientlagen finns regler om vilken information en patient har rätt till, risker med en behandling och vilka biverkningar som kan inträffa på grund av valda läkemedel/material. Regler finns också om samtycke till behandlingen. Konstigt nog gäller lagen inte för tandvården. Både informationsplikt och samtycke är väsentligt för oss som är patienter i tandvården och nu vill förbundet lyfta dessa frågor genom att påverka riksdagens politiker. Redan nu har Kristdemokraterna föreslagit riksdagen en översyn av lagstiftningen kring tandvården. Konsumentlagstiftningen Det finns både en konsumtentlag och en konsumenttjänstlag som bör omfatta tandvården. Branschorganet Privattandläkarna har ett avtal med Konsumentverket för att klargöra vad som gäller mellan tandläkaren och den enskilda patienten. De hänvisar bland annat till konsumenttjänstlagen. För ett branschorgan är ett avtal en bra lösning eftersom det då blir tydligt vad som gäller. Otydlighet skapar en snedvriden konkurrens om vissa tandläkare slirar på patientsäkerheten och garantitider. För oss som patienter är det också en trygghet. Den som ska behandlas av en privat tandläkare bör välja en som är medlem i Privattandläkarna för att rättigheterna ska vara tydliga. Folktandvården hör till regionerna och har andra sorts avtal, vilket man också bör kolla upp innan man går dit. Min önskan inför det nya året är att tandvården läggs in i konsumentlagstiftningen och att försäkringssystemet förändras i riktning mot det som gäller för sjukvården. Det ska inte vara dyrare att gå till tandläkaren än till doktorn. Foto: Yvonne Ada,spmn Den rättsosäkra tandvården Ann-Marie Lidmark, förbundsordförande TF-BLADET NR 4/2020 4 Foto: Ina Hoekstra/Pixabay God Jul och Gott Nytt År!
5 TF-BLADET NR 4/2020 Amalgamanvändning begränsas i USA Den amerikanska myndigheten FDA (Food and Drug Administration) konstaterade förra året att vissa individer kan bli överkänsliga mot kroppsimplantat av bland annat metaller (se Tf-bladet nr4/2019). Nu går FDA vidare med en begränsning av amalgamanvändningen i USA. Beslutet togs den 24 september i år. Amalgam innehåller metallen kvicksilver och det nya beslutet ansluter därför till den tidigare varningen att metaller i kroppsimplantat kan orsaka överkänslighet. FDA anser att vissa grupper i befolkningen kan ha större risk att få skadliga hälsoeffekter på grund av den kvicksilverånga som frigörs från amalgamfyllningar. Detta gäller bland annat för vissa befolkningsgrupper med hälsoproblem, till exempel för dem som är överkänsliga mot kvicksilver. FDA rekommenderar därför att vissa högriskgrupper ska undvika amalgamfyllningar och lyfter speciellt fram nedanstående grupper: • gravida kvinnor (kvicksilver förs även över till fostret) • kvinnor som planerar att bli gravida • ammande kvinnor och deras nyfödda barn • barn, speciellt de under sex år • personer med bakomliggande neurologiska sjukdomar som MS, Alzheimer eller Parkinson • personer med nedsatt njurfunktion • personer med en känd förhöjd känslighet (allergi) mot kvicksilver eller andra ämnen i amalgamfyllningar Kommentarer Man kan se de ovanstående begränsningarna som ett första steg mot ett fullständigt amalgamförbud i USA. Detta skulle vara i linje med Minamatakonventionens rekommendation att fasa ut amalgamanvändningen i tandvården (se Tf-bladet nr 1/2013). Det intressanta med FDA:s rekommendationer är att man uttryckligen anger hälsoeffekter som en orsak till att avråda från att använda amalgam, speciellt för personer med neurologiska sjukdomar. Skälet till detta är antagligen att det finns många vetenskapliga artiklar som tyder på ett samband mellan kvicksilverexponering och dessa sjukdomar1,2,3. När det gäller MS finns bland annat en vetenskaplig studie med sex MS-patienter som samtliga förbättrades efter amalgamsaneringar4. Det kan även påpekas att det finns flera andra sjukdomar vars symtom, enligt vetenskapliga studier, kan minska eller helt försvinna efter amalgamsanering. I artiklar i tidigare Tf-blad har följande diagnoser uppmärksammats: ALS Tf-Bladet nr 4/2017 SLE Tf-Bladet nr 1/2005 Autoimmun tyreoidit Tf-Bladet nr 1/2005 Hudsjukdomar Tf-Bladet nr 4/2018 Tf-Bladet nr 3/2019 Fibromyalgi Tf-Bladet nr 1/2019 Tf-Bladet nr 1/1999 Kemikalieintolerans (MCS) Tf-Bladet nr 3/2014 AMALGAM Foto: Dodo/Pixabay Gert Brodén, docent i fysik Referenser 1. Tavangar A m.fl.,”Dental amalgam and multiple sclerosis: A case-control study”, Oral and Maxillofacial Pathology Journal, 2018; 9(1):11-15. 2. Björklund G m.fl., “Insights into the potential role of mercury in Alzheimer’s disease”, Journal of Molecular Neuroscience, 2019; 67: 511- 533. 3. Yung- Chuang Hsu m.fl., ”Association between history of dental amalgam fillings and risk of Parkinson´s disease: A population-based retrospective cohort study in Taiwan”, PLoS One, 2016; 11(12), article number e0166552. 4. Prochazkova J m.fl.,”The beneficial effect of amalgam replacement on health in patients with autoimmunity”, Neuroendocrinology Letters, 2004; 25 (3): 211-218.
6 TF-BLADET NR 4/2020 DET HÄNDE MIG / SÅ KLAGAR DU Christina lånade till leendet men tandläkaren gjorde fel Christina har inte bara genomgått flera plågsamma tandläkarbesök i onödan, hon har också blivit felbehandlad, utskälld och måste nu göra om behandlingen för att få bättre tuggfunktion. För att klara av det behöver hon ta ytterligare lån utöver det första hon tog. Om hon inte beviljas det kan hon heller inte få all ersättning hon har rätt till. Tandläkaren lät förtroendeingivande men gav ingen information om hur ingreppet skulle gå till eller vilka risker det innebar. – Tandläkaren sa egentligen bara att hen skulle ge mig ett snyggt leende och gav en kostnadskalkyl, säger Christina som tog ett lån på 25.000 kronor för att klara av utgifterna. Christina hade under året redan betalat 12.000 kronor i tandläkarkostnader. Efter ytterligare tre tusen kronor skulle hon uppnå övre gränsen för högkostnadsskyddet, vilket innebär att patienten bara betalar 15 procent av kostnaden. - Jag kände att här har jag min chans att förbättra tuggfunktionen till ett bättre pris, ett snyggt leende var inte så viktigt för mig, säger hon. Blev utskälld Det hela slutade i rena förskräckelsen. Tandläkaren skällde ut Christina när hon klagade på de broar som satts in. Men det var nog tur i oturen för det innebar att hon bytte tandläkare. I korthet vad tandläkaren hade gjort: 1. Extraherat en nyligen rotfylld tand som inte ansågs hålla för en bro (rotfyllningen hade kostat 9.000 kronor). 2. Satt in titanimplantat på den plats där visdomständerna hade suttit då tandläkaren ansåg att benet längre fram var för tunt för implantat. 3. Slipat ned en tand som fäste för en lång bro, vilket gjorde att tanden dog och behövde rotfyllas (kostnad på 8.000 kronor). 4. Tagit avtryck för broar, men misslyckats och gjort om. 5. Gjort provisoriska broar som inte slöt tätt och därför orsakade smärta och obehag. 6. Satt på en permanent bro i underkäken som gav mycket smärta. 7. Tagit bort den permanent ditsatta bron på patientens begäran då den inte kändes bra. Det tog tid och gav obehag och ytterligare smärta. Christina har haft det tufft med alla problem inom tand-vården. Rekreation i skogen är därför välbehövligt. Så gör du om du är missnöjd med tandläkarbehandlingen - många instanser att hålla reda på Om du är missnöjd med utförd behandling hos tandläkaren eller har råkat ut för allvarliga biverkningar ska du i första hand ta upp problemen med vårdgivaren. Om tandläkaren eller tandhygienisten inte tar dina klagomål på allvar kan du gå vidare. Då ser möjligheterna olika ut beroende på om du är patient hos Folktandvården eller går hos en privattandläkare. En patient hos Folktandvården kan vända sig till regionens patientnämnd. Nämnden handlägger klagomål avseende offentligt finansierad hälso- och sjukvård inom regionen och länets kommuner samt tandvård som bedrivs eller finansieras av regionen. Syftet med patientnämndernas arbete är att beskriva problemen, reda ut oklarheter och informera parterna för att därigenom bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre. Det kan gälla synpunkter på bland annat bemötande, vård och behandling, ekonomi, kommunikation och vårdens tillgänglighet. Tar inte ställning Patientnämnderna gör inga egna medicinska bedömningar och tar inte ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. Men de ska uppmärksamma vården på riskområden och föreslå förbättringar. Klagomål till patientnämnden kan göras per telefon, via e-post eller genom skriftlig anmälan. En inkommen skriftlig anmälan översänds alltid till vårdgivaren som får kommentera den.
7 TF-BLADET NR 4/2020 DET HÄNDE MIG / SÅ KLAGAR DU 8. Satt in en ny bro som Christina upplevde som alltför stor och bullig. Brustet förtroende Christina beslutade att avbryta behandlingen då hon inte längre kände förtroende för tandläkaren. Hon begärde att bli remitterad till käkkirurgen på regionsjukhuset. Dessutom bekostade hon själv en second opinion. Den tandläkaren konstaterade att det fanns tillräckligt med ben för att sätta implantaten längre fram i käkbenet, vilket hade gett en kortare bro. De provisoriska broarna ansågs inte vara korrekt gjorda. Samma slutsats drog käkkirurgen som satte in nya implantat som fäste för broarna. Denne käkkirurg ansåg att de icke-kariesangripna framtänderna skulle behållas intakta (den första tandläkaren hade velat slipa ned dem) och satte istället in ett implantat som stöd för bron. De gamla implantaten längst in i käkbenet har förseglats, men sitter kvar. Christina vill dock få dem borttagna. IVO ger rätt Christina anmälde den första tandläkaren till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som konstaterade att tandläkaren ”ej utfört en protetisk konstruktion med god passform” och att ett överskott av cement fanns kvar. IVO ansåg det troligt att patientens upplevda smärta berodde på bron samt att tandläkaren skulle ta hänsyn till IVO:s beslut i det egna arbetet med patientsäkerhet. Ärendet avslutades med detta. Fler anmälningar Anmälan har också gjorts till Privattandläkarnas förtroendenämnd och till Patientskadenämnden. I det första fallet handlar det om att Christina vill få tillbaka pengarna hon lagt ut för den tandvård som nu måste göras om. Ärendet hos Patientskadenämnden handlar om det skadestånd hon begärt hos den första tandläkarens försäkringsbolag. Förtroendetandläkaren har konstaterat att den första tandläkaren varit oskicklig och att de intakta tänderna inte ska slipas ned för att användas som fäste för broarna. Ingen sveda och värk Hittills har Christina beviljats 11.000 kronor för omgörning för det som gjorts fel, men hon får ingenting för sveda och värk. Sedan kommer det lite absurda. För att få ut pengarna måste hon först visa att hon betalat käkkirurgen innan försäkringsbolaget betalar ut ersättningen. Hon behöver ta ytterligare lån som hon kanske inte beviljas. Krävande för patienten Slutsatsen av detta redovisade fall är att en patient som bevakar sina rättigheter måste vara beredd att lägga ned mycket tid på kontakter med olika nämnder, försäkringsbolag, förtroendetandläkare med mera för att kanske få pengar tillbaka. Det finns helt klart brister i lagstiftningen. Tandvårdslagen måste förbättras gällande patientens rättigheter. Och myndigheterna måste kunna besluta om vitesförelägganden eller liknande åtgärder för att patienten ska få rättelse. Till detta kommer att tandvården behöver komma in i konsumentlagstiftningen så att tandläkarens skyldigheter och patientens rättigheter blir tydligare. Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog Du kan bollas runt mellan många olika instanser när du överklagar din tandvårdsbehandling. Foto: Gerd Altman/Pixabay Även om kontakten med patientnämnden inte alltid leder till förändring för den enskilde är alla klagomål viktiga som underlag för nämndens övergripande analyser och slutsatser. Framför därför dina klagomål och iakttagelser till patientnämnden om du inte får gehör för dem hos din tandläkare. Privata tandläkare Är man patient hos en privat tandläkare ska man först kontakta sin vårdgivare. Kommer man inte överens finns möjlighet att vända sig till Privattandvårdsupplysningen som drivs av branschföreningen Privattandläkarna. Men det förutsätter att din tandläkare tillhör föreningen. Tandläkare anslutna till Privattandläkarna förbinder sig att följa ett avtal som slutits med Konsumentverket. I det finns regler om att informera patienterna om olika behandlingar, lämna tydliga kostnadsförslag och ge tre års garantier på kronor, broar och avtagbara proteser. Oberoende tandläkare Vid kontakt med Privattandvårdsupplysningen får man först en telefonkonsultation med en oberoende tandläkare, en så kallad förtroendetandläkare, som avgör om ärendet ska tas upp till handläggning i Förtroendenämnden. Om förtroendetandläkaren ger klartecken, får patienten skicka in en skriftlig anmälan. Efter att ha inhämtat vårdgivarens synpunkter fattar Förtroendenämnden sedan ett beslut som meddelas parterna. Beslutet kan inte överklagas och nämnden prövar inte frågor om skadestånd. Kostnadsfri omgörning Om nämnden bedömer att tandläkaren felat ska denne kostnadsfritt avhjälpa uppkomna fel. Vårdgivaren ska även ersätta patienten för skada som denne kan han lidit till följd av felet.
8 TF-BLADET NR 4/2020 SÅ KLAGAR DU Per Kågeson, forskare i miljösystemanalys och konsult. Det kan bli väldigt dyrt för dig när tandläkaren gör fel. Foto: Steve B /Pixabay Alla tandläkare är skyldiga att ha en patientskadeförsäkring om något går fel. Kolla gärna upp vad tandläkaren har för försäkringar innan du får behandling. Foto: Ann-Marie Lidmark. Patienter hos privattandläkare som inte är anslutna till Privattandläkarna kan klaga hos den som utförde arbetet, men de har därutöver vanligen ingen annan instans att vända sig till. Några privata tandvårdsföretag har dock valt att samverka med regionernas patientnämnder, vilket innebär att klagomål gällande dem kan riktas till regionens patientnämnd. När det gäller privattandläkare är det en fördel att välja någon som antingen är medlem hos Privattandläkarna eller har avtal med regionen. Patientskadelagen Patientskadelagen ger rätt till ersättning för skador till följd av undersökning, vård eller behandling. Om en skada uppstått är vårdgivaren skyldig att informera patienten om möjligheten till ersättning. Enligt patientskadelagen lämnas dock ersättning bara om skadan hade kunnat undvikas vid vård och behandling hos en erfaren specialist. Ersättning lämnas alltså inte till en patient som är missnöjd med behandlingens resultat. Försäkringsbolagens utredning och bedömning av anmälda skador görs utifrån reglerna i patientskadelagen och med beaktande av gällande försäkringsvillkor. Beloppen beräknas enligt reglerna i skadeståndslagen. I patientskadelagen definieras vilka typer av skador som kan ge ersättning, vilka bland andra är: • Behandlingsskada • Materialskada • Diagnosskada • Infektionsskada • Olycksfallsskada • Medicineringsskada Svårt att få rätt Alla vårdgivare är skyldiga att ha en patientförsäkring. Vårdgivare anslutna till regionerna försäkras genom Löf (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag). Endast 11 procent av 17.900 inkomna anmälningar till Löf år 2019 handlade om tandvård. Knappt 40 procent av det totala antalet ärenden ledde till ersättning och mestadels med små belopp. Om man går hos en privat tandläkare riktas anspråk på ersättning till den enskilda tandläkarens försäkringsbolag. Om vårdgivaren saknar försäkring hänvisas man till Patientförsäkringsföreningen (PFF) som är ett samarbetsorgan för patientförsäkringsgivare i Sverige. Patientskadenämnden Om du är missnöjd med den ersättning vårdgivarens försäkringsbolag erbjuder kan du vända sig till Patientskadenämnden som prövar frågor om rätt till patientskadeersättning och ersättningens storlek. Nämnden gör vanligen ingen egen utredning, men om den vid prövning av ett ärende finner att försäkringsbolagets utredning är otillräcklig kan den begära kompletterande underlag. Patientskadenämnden avger endast rådgivande yttranden, men försäkringsbolagen rättar sig oftast efter dem. Nämnden består av experter inom medicin och tandvård, juridik, ersättningsfrågor och har tre patientföreträdare. Alla utses av regeringen utom ersättningsspecialisten som utses av Patientförsäkringsföreningen. Om vårdgivaren inte följer patientskadenämndens rådgivande yttrande har patienten möjlighet att i domstol begära skadestånd. Inspektionen för vård och omsorg I vissa särskilt allvarliga fall kan patienten eller en anhörig anmäla ett ärende till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Efter en omläggning 2018 begränsas dock IVO:s utredningsskyldighet till ärenden där patienten har fått en sjukdom eller skada som är bestående och inte ringa samt till ärenden som har lett till ett väsentligt ökat vårdbehov eller till att patienten avlidit. Utredningsskyldigheten omfattar även händelser i vården som påverkat eller hotat patientens självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning. Det finns alltså möjligheter både för patienter och vårdgivare (Lex Maria) att anmäla vissa händelser till IVO. Som framgått ovan ska övriga typer av klagomål efter omläggningen riktas till patientnämnderna om vården skett i regionens regi eller till någon del bekostats av regionen eller kommunen.
9 TF-BLADET NR 4/2020 NYA TANDKRÄMER Hydroxiapatit: Kan ge bättre effekt än fluortandkräm Med lite hjälp kan tänderna laga sig själva. Förutom att äta en bra kost kan man använda tandkräm eller munsköljmedel med hydroxiapatit, ett ämne som finns naturligt i tandemaljen. Tänderna består till största delen av hydroxiapatit. Det blir mer lösligt i sura miljöer. En viktig ”försvarseffekt” är att emaljen kan lösgöra kalcium- och fosfatjoner för att neutralisera syror som uppstår i munnen då vi äter. När surheten minskar är det meningen att salivens innehåll av kalcium och fosfater ska täppa till de mikroskopiska hålrum som bildats. Det kallas åter- eller remineralisering och innebär att kalcium och fosfat sätts tillbaka i tandemaljen. Störning ger hål Om denna remineralisering är störd, exempelvis genom ständiga syraattacker och/eller brist på kalcium och fosfater, uppstår hål i tänderna. Vikten av att saliven innehåller tillräckligt med kalcium och fosfater upptäckte tandläkaren och näringsforskaren Weston Price redan under mitten av 1900-talet. Han förordade därför omläggning av kosten och intag av egenhändigt gjord buljong varje dag. Detta för att uppnå tillräckligt höga halter av kalcium, fosfater och fettlösliga vitaminer. Hans undersökningar visade att saliven blev ”immun mot karies” efter cirka fem veckor på den nya dieten1. Man kan alltså tillföra mineraler till kroppen för att förbättra saliven, vilket kan ske via kosten, tillskott eller tandkräm. NASA visade vägen På 1970-talet forskade NASA i USA på hur de skulle kunna remineralisera tänder och skelett på astronauter som befann sig en längre tid i tyngdlöshet, eftersom de då utsattes för kraftig urkalkning. Lösningen blev tillförsel av hydroxiapatit, det vill säga det ämne som tänder och skelett består av. Ett japanskt företag tog till sig kunskapen och började undersöka om man kan minska risken för kariesangrepp med en tandkräm som innehåller hydroxiapatit. Företaget satsade mycket på forskning och jämförelser med fluortandkräm, vilken också anses ha egenskaper som bidrar till att kariesangreppen ”läker ut”. Flera olika tandkrämer finns nu på marknaden med hydroxiapatit och egenskaperna har utvecklats för att kalcium och fosfater ska tas upp mer effektivt av tandens emalj och dentin2, 3, 4. Dock har det varit trögt i portgången på den svenska marknaden. Emaljen försuras Tandens emalj nybildas normalt inte, däremot har den en biologisk funktion genom att joner kan läcka ut och senare återtas som byggsten i emaljen. Detta är en kemisk reaktion som styrs av salivens surhet (pH). Tittar man på emaljen i mycket stor förstoring så ser man att den är uppbyggd av kristaller av hydroxipatit som främst består av kalcium och fosfater. Äter man alltför ofta, dricker sura drycker eller har bakterieplack som ständigt surgör emaljen skapas större hålrum som karies kan trivas i och därmed fortsätter emaljen att försuras. Det blir som en ond cirkel. Forskning visar att tändernas naturliga funktion kan återställas genom att man dagligen tillför hydroxiapatit, genom exempelvis tandkräm och bra kost. Tandkrämens effekter Forskning har pågått under lång tid och följande goda egenskaper har man funnit för användning av hydroxiapatit i kariesförbyggande syfte, främst i tandkrämer: Vilken tandkräm ska man välja? Utbudet är enormt och förvirrande. Vad är det för skillnad på fluortandkrämer och de med hydroxiapatit? Foto: Shutterstock ”Några negativa effekter av nanopartiklar av hydroxiapatit har inte upptäckts”
10 TF-BLADET NR 4/2020 NYA TANDKRÄMER • Snabb remineralisering av kariesangrepp, vilket inte bara sker på ytan utan även på djupet. Hålen lagas alltså naturligt2, 4, 5. • Små partiklar av hydroxipatit på tänderna gör att bakterier inte fäster så lätt på emaljen3, 6. • Partiklar av hydroxiapatit binder upp bakterier så att de inte attackerar tänderna3. • 10 % hydroxiapatit i tandkräm är optimalt och partikelstorleken ska vara 1-3 mikromy3. Det handlar alltså om nanopartiklar. • Istället för blekningskemikalier (som ger lyster och gör att tänderna ser vitare ut) kan tandkräm eller gel med hydroxiapatit användas7. • Hydroxiapatit som munsköljmedel har lika bra effekt som klorhexidin på bakterier i munhålan6. Hydroxiapatiten är inte bakteriedödande utan försämrar i stället möjligheterna för bakterier att fastna på emaljen. Förebygger bättre Det finns alltså forskning som ger stöd för att profylax (förebyggande åtgärd) med hydroxyapatit har positiv effekt på tandhälsan även i jämförelse med andra preparat8. Några negativa effekter av nanopartiklar av hydroxiapatit har inte upptäckts9. Japanska tandkrämer har funnits sedan början av 1980-talet och innehåller 10-15 procent hydroxyapatit i en form som kallas M-HAP (medicinsk hydroxiapatit). En tysk tandkräm har också utvecklats med liknande koncept och deras hydroxiapatit kallas Bio-HAP. Även i Ryssland och USA finns företag som utvecklat egna koncept för tandpulver, tandkrämer, munsköljmedel och geler ofta med egna patent. I Sverige säljs bland annat märkena Biomed och Splat. En del av dessa tandkrämer innehåller tyvärr också fluor, vilket inte alls behövs om publicerad forskning är korrekt. Kontrollera därför alltid innehållet. Bättre än fluorider Fluorider av olika slag har länge använts som profylax för att förbättra tandhälsan. På många ställen i världen tillsätts också fluor i dricksvattnet i syfte att minska kariesrisken. Fluor kan dock vara giftigt i för stora mängder och skillnaden mellan nytta och skada är liten. Känsligheten är individuellt betingad. Barn kan få fluoros, det vill säga vita fläckar på tänderna. Fluor kan skada Dricksvattnet i fluorrika områden kan nå tillräckligt höga halter för att orsaka hälsoproblem och detsamma gäller vissa flaskvatten. Barn som sväljer tandkräm kan få i sig för stor mängd. Måttligt höga halter ökar risken för hormonpåverkan och cancer. En del personer undviker fluor i tandkräm på grund av hälsoriskerna. I dag finns forskning som visar att hydroxiapatit har lika goda eller bättre egenskaper i form av kariesprofylax än tandkrämer med fluorider2, 5, 8. Fluortandkräm och annan fluorprofylax liksom klorhexidin kan utan problem bytas ut mot tandkräm, gel eller munsköljmedel med hydroxiapatit6. Ann-Marie Lidmark, zoofysiolog Tandborstning är viktigt. Enligt forskare tar det cirka 12 månader för ett kariesangrepp att nå ett djup på 100-120 mikrometer, vilket fortfarande är ett rätt litet hål. (J Dent Res 1992; 71:860-863).
11 TF-BLADET NR 4/2020 NYA TANDKRÄMER / ANNONSER Referenser 1. Price, WA: Nutrition and Physical Degeneration. A Comparison of Primitive and Modern Diets and Their Effects. Förlag: Benediction Classics, Oxford (2010) 2. Manchery, N, John, J, Nagappan, N, Subbiah, GK & Premnath, P (2019). Remineralization potential of dentifrice containing nanohydroxyapatite on artificial carious lesions of enamel: A comparative in vitro study. Dent Res J; 16(5): 310-317 3. Fabritius-Vilpoux, K, Enax, J, Herbig, M, Raabe, D & Fabritius, H-O (2019). Quantitative affinity parameters of synthetic hydroxyapatite and enamel surfaces in vitro. Bioinspired, Biomimetic and Nanobiomaterial 8(2); 141-153 4. Enax, J, Fabritius, H-O, Amaechi, BT & Meyer, F (2020). Hydroxylapatit als biomimetrischer Wirkstoff für die Remineralisation von Zahnschmeltz und Dentin. ZWR – Das Deutsche Zahnärzteblatt; 129: 277-283. 5. Amaechi, BT, AbdulAzees, PA, Okoye, LO, Meyer, F & Enax, J (2020). Comparision of hydroxyapatite and fluoride oral care gels for remineralization of initial caries:a pH-cycling study. BDJOpen; 6:9 6. Kensche, A, Holder, C, Basche, S, Tahan, N, Hanning C & Hanning, M (2017). Efficiency of mouthrinse based on hydroxyapatite to reduce initial bacterial colonisation in situ. Archive of Oral Biology; 03.013 7. Sarembe, S, Enax, J, Morawietz, M, Kiesow, A & Meyer, F (2020). In Vitro Whitening Effect of a Hydroxyapatite-Based Oral Care Gel. Eur J Dent;14:335-341 8. Carrouel, F, Viennot, S, Ottolenghi, L, Gaillard, C & Bourgeois, D (2020). Nanoparticles as Anti-Microbial, Anti-Inflammatory, and Remineralizing Agents in Oral Care Cosmetics: A Review of the Current Situation. Nanomaterials; 10 (1):140 9. Ramis, JM, Coelho, CC, Cordoba, A, Quadros, PA & Monjo, M (2018). Safety Assessment of Nano-Hydroxyapatite as an Oral Care Ingredient according to the EU Cosmetics Regulation. Cosmetics 5 (3), 53. Annons Elöverkänsligas Riksförbund www.eloverkanslig.org Huvudvärk? Sömnproblem? Koncentrationssvårigheter? Trådlös teknik är en vanlig orsak. Använd trådbundet och undvik all trådlös teknik, speciellt där du sover! Bli medlem idag och skaffa dig kunskap. Första året betalar du endast 120 kr och får bl.a. medlemstidningen Ljusglimten 4 ggr/år. Efterföljande år 220 kr/år. Välkommen! Tel. 08-712 90 65 Bli medlem: ring eller anmäl via hemsidan eller swisha 120 kr till 123 337 56 72 En del av Funktionsrätt Sverige Annons 20% rabatt till Tf-bladets läsare på www.cosmetictreasures.se Ange koden FT20 i kassan.Gäller tom 2021.01.31
12 TF-BLADET NR 4/2020 MELISA testar om du är allergisk mot metaller i dentala material - mäter minnes-T-celler Om du söker på ”Melisa” så finns det 729 kvinnor med Melisa som tilltalsnamn, men det är inte dem det handlar om här. MELISA är ett registrerat varumärke sedan 1993 för ett blodtest som bland annat används för att mäta metallallergi. MELISA är en initialförkortning (akronym) av MEmory-Lymphocyte Immuno Stimulation Assay. Testet är ett så kallat lymfocyttransformationstest (LTT). I vårt blod finns lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, vars uppgift är att skydda kroppen mot till exempel virus och bakterier. En typ av lymfocyt är minnes-T-celler, vilka ger immunsystemet ”minne” av tidigare inkräktare. Dessa lymfocyter ”transformeras” - de förstoras och blir lymfoblaster, samt förökar sig - då de möter en inkräktare. Nu i Corona-tider talas om eventuell T-cellsimmunitet när antikroppar saknas. Försenad reaktion LTT kan användas för att mäta en så kallad Typ IV allergisk reaktion, en reaktion som uppstår cirka två dagar efter exponering för en allergen. Den försenade reaktionen gör det ibland svårt att koppla ihop en exponering med symptom som uppstått av en allergisk reaktion. Testet LTT återskapar situationen i kroppen i ett laboratorium, vilket gör att man kan mäta antalet minnesceller. Allergener som kan orsaka Typ IV allergier är bland annat läkemedel, kemikalier samt metaller. I ett LT-test måste först de vita blodkropparna separeras från ett venöst blodprov. Minnescellerna odlas därefter i fem dagar i 37o Celsius tillsammans med olika metallsalter. Om cellerna aktiveras (det vill säga ökar i antal och bildar lymfoblaster) av metallsalterna tyder det på att de har träffat på ämnet tidigare, och reagerat på detta sätt. Lymfocytaktiveringen mäts objektivt och resultatet sätts i proportion till tillväxten av lymfocyter odlade i frånvaro av metallsalter. Stimulationsindex (SI) är ett mått på lymfocyternas tillväxt: ju högre SI-värde, desto större tillväxt i cellkulturen samt desto starkare reaktion, det vill säga allergi. Så här går det till Metoden att mäta tillväxt av minnesceller utvecklades under 1960-taMELISA-TESTET MELISA-testet kräver flera rör med färskt blod eftersom det söker efter sällsynta minnesceller. Foto: Beluba 59/Pixabay. ”Nu i Corona-tider talas om eventuell T-cellsimmunitet när antikroppar saknas.”
13 TF-BLADET NR 4/2020 MELISA-TESTET let. MELISA-testet är dock en av få versioner av LTT som utvecklats till en standardiserad, reproducerbar och validerad testmetod. Det finns flera skillnader mellan vanlig LTT och MELISA, till exempel mängden blod som behövs. Viktigast är dock att resultaten bekräftas med studier i mikroskop. MELISA-testet är validerat sedan 20031 och har använts i flera studier på universitetsnivå (melisa.org/articles). Den kliniska relevansen har också publicerats2. MELISA-testet kan användas för att undersöka om en person är allergisk mot metaller som finns i tandfyllningar, tandställningar och olika typer av implantat. Det går också att mäta metaller och ämnen som finns i omgivningen som föroreningar eller ämnen som finns på kroppen i form tatueringar, smycken eller smink. Genetisk känslighet Alla människor reagerar inte allergiskt eller autoimmunt mot metaller. För det krävs en genetisk känslighet. Det behövs inte heller någon särskilt hög dos av ämnet i fråga, utan mer en lång tids lågdosexponering för att känsliggöra lymfocyterna, till exempel kvicksilverånga från amalgamfyllningar eller nickel från nickelinnehållande smycken eller någon annan källa. Det överaktiva immunförsvaret kan ge symtom lite varstans i kroppen, såsom inflammation och smärta, kronisk trötthet, led-och muskelsmärta, nedsatt kognition, depression, huvudvärk eller fibromyalgi. På senare tid har vissa ortopeder uppmärksammat att höft- eller knäledsproteser kan ge sjukdomssymtom systemiskt i kroppen eller en steril inflammation (en immunreaktion som inte orsakats av virus eller bakterier) runt implantatet, ett kroppens eget sätt att försöka avlägsna det. Viktigt är att förstå metallernas olika påverkan i kroppen. MELISA-testet mäter immunförsvarets reaktioner, där dosen inte är avgörande för en genetiskt känslig person. Många metaller, speciellt kvicksilver, verkar också toxiskt (giftigt, skadligt) och kan negativt påverka många kemiska processer i kroppen. Då handlar det om dos och gränsvärden. Skonsamt och precist MELISA-testet har, till skillnad från hudtest (lapptest), fördelen att det inte utsätter patienten för någon ökad sensibilisering för det eller de ämnen patienten kan vara allergisk emot. Hudtestet är också mer okänsligt än MELISA-testet. Hudtester görs genom att doktorn sätter plåster på ryggen med en liten droppe av det ämne som ska testas. Efter några dagar läser man av det och ser eventuellt en inflammation. Den kan bara uppkomma om en känsliggjord lymfocyt i blodet kommer i kontakt med metallen. Testet är svårt att läsa av och det kan bli både falska negativa och falska positiva provsvar. Utvecklade testet Vera Stejskal, känd av många metallskadade tandvårdspatienter, utvecklade MELISA-testet under sin tid på Astra Läkemedel i Södertälje, där hon var chef för den immunotoxikologiska avdelningen. Vera lämnade Astra 1996 för att på heltid utveckla MELISA-testet och driva forskning av metallallergi. Studier visade gång på gång att individer med skilda hälsoproblem såsom kronisk trötthet, autoimmunitet och bindvävssjukdomar hade lymfocyter som reagerade mot metaller som de var exponerade för. Oftast via tandlagningar. När de allergena metallerna togs bort, förbättrades eller försvann hälsoproblemen. Ett nytt MELISA-test som tas efter saneringen visar tydligt att Stimulationsindex sjunker i takt med att immunsystemet lugnar ned sig – ”inkräktaren” har besegrats. Vera var en fantastisk forskare som arbetade systematiskt för att få fram orsaken bakom olika sjukdomssymtom. Hon deltog och stöttade många sjuka människor i deras kamp för att tillfriskna. Hon har publicerat omkring 100 vetenskapliga artiklar. Tyvärr blev Vera sjuk och kunde inte fullfölja alla idéer och tankar hon hade. Hösten 2017 avled hon. Det finns dock flera internationella konferenser som spelat in henne och lagt upp dem på Youtube. Lyssna exempelvis till Jeffrey Blands anförande ”Immunotoxicology A Tribute to Dr Vera Stejskal”. Här framgår det tydligt vilken avgörande betydelse Vera har haft i förståelsen av detta nya forskningsfält. Så började det En god vän som arbetade på Astra samtidigt med Vera var intresserad av min verksamhet med att hjälpa amalgamsjuka patienter. Han pushade för att jag skulle träffa Vera och berätta om de tandvårdsskadade, kvicksilver och deras problem att bli trodda. Under hösten 1990 besökte jag flera gånger Vera på Astra. Hennes entusiasm och nyfikenhet smittade av sig. Vi inledde ett samarbete. Ett år därefter deltog Vera och jag på IAOMT:s möte i Seattle, där jag delade mina erfarenheter av behandling av de amalgamskadade. Vera, som MELISA-testet bygger delvis på att man tittar på blodet i mikroskop. Här syns vita blodkroppar som delar sig. Foto: Elizabeth Valentine-Thon. ”Det överaktiva immunförsvaret kan ge symtom lite varstans i kroppen, såsom inflammation och smärta, kronisk trötthet, led-och muskelsmärta, nedsatt kognition, depression, huvudvärk eller fibromyalgi.”
14 TF-BLADET NR 4/2020 MELISA-TESTET den verkliga forskare hon var, var lite tveksam till detta och ansåg att det först måste bevisas. Hon hade själv många amalgamfyllningar i sina tänder men tyckte inte att de orsakade några problem, men var nyfiken och sanerade tänderna. Hon blev mycket piggare. 1992 bildades Stiftelsen MELISA Medica och jag har varit medlem sedan dess. Under många år organiserade Vera MELISA Study Groups runt om i Europa. Med åren deltog allt fler tandläkare, läkare, forskare och intresserade. Koppling till MS I mitt arbete med att ”lotsa” patienter med den neurologiska sjukdomen MS (Multipel Skleros) genom amalgamsanering har MELISA-testet utgjort en enormt viktig informationskälla. Ju mer kvicksilverallergisk en patient var, desto försiktigare sanering måste till, ibland med skydd av kortison för att hålla immunreaktionerna nere. Jag är en genetiskt känslig person och mina amalgamfyllningar var en faktor i min autoimmuna sjukdom. Nickel, oorganiskt kvicksilver och titan var mina ”stötestenar”. MELISA-testet var vägledande i min rehabiliteringsprocess, liksom hos många av mina patienter. Tacksamheten är stor för all kunskap som Vera generöst delade med sig av. Det tar lång tid att få genomslag för ett nytt diagnostiskt test i den medicinska forskningsvärlden men MELISA-testet har successivt blivit alltmer känt och accepterat och det finns flera laboratorier, bland annat www.invitalab.de i Tyskland och www.labomgd. ch i Schweiz som gör analyser. Ett bevis för detta genomslag var när Veras dotter, Linda Nelson, talade inför FDA (Food and Drug Administration) i USA i november 2019 (se ”MELISA Statement to the FDA Committee Meeting on Medical Devices” på Youtube). Till följd av mötet har FDA ändrat en del officiella rekommendationer. Amalgamfyllningar ska inte längre kallas “silver fillings”, eftersom namnet döljer att de innehåller kvicksilver. Måste varna för nitinol Amalgamfyllningar ska inte ges till individer som är överkänsliga mot metaller som finns i amalgam. Inte heller ska personer med neurologiska sjukdomar få amalgam. Dessutom säger FDA att tillverkarna av materialet nitinol, en legering av nickel och titan som används i kirurgiska implantat, måste varna för att metallerna kan orsaka allergiska reaktioner3 Birgitta Brunes, leg läk och specialist i allmänmedicin. Professor Vera Stejskal som utvecklade MELISA-testet. Foto: Olaf Beckord I dagsläget måste blodprov skickas utomlands till laboratorier som utför MELISA testet. Följande kliniker kan hjälpa till med blodprovstagning och transport: Lev Frisk, Södertälje (levfrisk. com), Miralakliniken, Stockholm (mirala.se), Privatkliniken, Karlskrona (privatkliniken.se). MELISA-testet (www.melisa.org ) drivs numera av Linda Nelson, Veras dotter, via MELISA Diagnostics i Storbritannien. Hon kan nås via info@melisa.org eller tel +44 20 81 33 51 66. Referenser: 1. Valentine-Thon E, Schiwara HW. Validity of MELISA for metal sensitivity testing. Neuroendocrinology Letters 2003;24(1/2): 5764 2. Valentine-Thon E et al LTT-MELISA® is clinically relevant for detecting and monitoring metal sensitivity. Neuroendocrinology Letters 2006;27 Suppl. 1:15-21 3. https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/fda-issues-recommendations-certain-high-risk-groups-regarding-mercury-containing-dental-amalgam https://www.fda.gov/media/123272/download
15 TF-BLADET NR 4/2020 NOTA BENE / ANNONSER Selen med E-vitamin Selen är ett ämne som normalt sett finns i jorden. Våra jordar i Sverige är selenfattiga. Selen ingår i enzymer som skyddar cellerna mot oxidation och samverkar med E-vitamin. Selen skyddar kroppens celler från oxidativ stress samt bidrar till normal funktion av immunförsvaret. TF-medlemmar har 10% med rabattkoden: TFBLADET Green Line serien är en ren, högkvalitativ serie med vitaminer, mineraler och andra spårämnen, de är alltid veganska. Bättre Hälsa order@vitaminer.nu Tel. 08-664 50 33 webshop: www.vitaminer.nu Annons Annons Ring för gratis katalog 08-510 25 510 www.RTK.se Glödlampor normal klot, kron E14 och E27 Kläder med EMF skydd Elsanerad belysning Sängbaldakin med skydd mot mobilstrålning, WiFi och Dect m.m. Hyrköp 0-2månader för prova på. Strålningskydd och hjälpmedel ESI24 enklaste EMF mätaren. Ett tryck på en knapp och se allt. att prova på. Förtydligande: Amalgamkänsliga kan bli dåliga av metaller i fisk och skaldjur Amalgampatienter bör undvika livsmedel med högt innehåll av metaller. Det gäller bland annat insjöfisk, strömming och tonfisk. Även skaldjur som kräftor, krabba och hummer och andra bottenlevande djur innehåller höga metallhalter och andra gifter. Livsmedelsverket har mer information i sin rapport ”Metaller i livsmedel - fyra decenniers analyser. Fisk och skaldjur. (Rapport 25-2014)”. I verkets kostråd till gravida finns också intressant information till den som är metallkänslig. Min erfarenhet som läkare för många amalgamskadade patienter är att en del som amalgamsanerat för länge sedan kan tåla att äta fiskar och skaldjur vid enstaka tillfällen. För mycket kan dock ställa till problem. Var försiktig En av mina patienter köpte flera tonfiskburkar på extrapris för några år sedan. När utgångsdatum närmade sig åt han upp innehållet under relativt kort tid. Det ledde till att hans hälsa försämrades påtagligt även en tid efter att han intagit den stora mängden tonfisk. Den som är eller varit metallkänslig måste alltså vara försiktig i sina val av livsmedel. Att jag skriver detta beror på att det i förra numret av Tf-bladet (nr 3/20) som illustration till min artikel om vitamin B12 fanns en bild på skaldjur med texten ”Festa på kräftor och andra skaldjur så får du i dig mycket av det viktiga vitaminet B12”. Det är alltså inte lämpligt för den som varit sjuk av sina amalgamfyllningar. Ulrika Åberg
16 TF-BLADET NR 4/2020 D-VITAMIN ”Ta extra D-vitamintillskott under den mörka årstiden” - mycket tyder på att det skyddar mot Corona Sedan mitten av 2000-talet har vi kunnat ta till oss ett flöde av ny information om D-vitamin. Det har rentav tett sig som en modevåg, som många, kanske just därför, förhållit sig skeptiska till. Innan detta informationsflöde svepte in över oss intog D-vitamin en ganska undanskymd plats i det medicinska medvetandet. Följande är en lätt karikerad version av vilken uppfattning man kunde förvänta sig att en genomsnittlig läkare hade om D-vitamin omkring år 2000: ”D-vitamin behövs väl för att bygga upp skelettet. D-vitaminbrist yttrar sig som rakit (engelska sjukan), en sjukdom från 1800-talet som försvann när vi började ge våra barn D-vitamintillskott. Idag har nog ingen D-vitaminbrist, eftersom litet sol på ansikte och underarmar någon gång i veckan ger det man behöver. Och för dem som inte solar finns det ändå tillräckligt med D-vitamin i normal kost. D-vitaminbrist måste vara en raritet som sköts av specialintresserade endokrinologer.” Ökad kunskap under 20 år Bilden har ändrats dramatiskt sedan dess. Idag vet vi till exempel att rakit förekommer även i Sverige, framför allt bland mörkhyade barn som uteslutande ammas. D-vitaminbrist diskuteras även som bidragande faktor till nästan alla tänkbara sjukdomstillstånd, från förkylning till cancer. Här några faktorer som har varit avgörande för denna utveckling: • Ökad kunskap om D-vitaminets omsättning i kroppen, då man förstod att en viss form av D-vitamin, 25-hydroxy-D-vitamin (25-OHD) även kallat kalcidiol, är kroppens förrådsform av D-vitamin. 25-OHD är alltså det blodprov som säger om man har brist eller inte. (Jag ser dock fortfarande patienter som rapporterar att deras läkare valt analys av andra D-vitaminformer för detta ändamål.) • Tillkomst av analysmetoder som gjorde det möjligt att ta blodprover på stora grupper av personer och mäta deras 25-OHD-nivåer. Man kunde då se om personer med olika sjukdomar tenderade att ha lägre D-vitaminnivåer än friska kontrollpersoner. (I de vetenskapliga artiklarna står det ofta att D-vitaminnivåerna är lägre, men man ska ha mätt 25-OHD för att det ska vara relevant.) • Kunskap om hur mycket D-vitamin som bildas i huden vid solbestrålning, och att det är solens ljusstrålning av våglängd ultraviolett-B (UVB) som krävs. Det betyder till exempel att solen under hela vinterhalvåret i Sverige är för svag för att det ska bildas något D-vitamin alls, undantaget om man är på hög höjd med tunnare atmosfär. Men under sommaren kan man faktiskt bilda mycket mer D-vitamin från solen än vad som är möjligt att skrapa ihop från kosten resten av året (beroende på hur mycket fisk man än äter). • Kunskap om hormonella mekanismer: Förrådsformen 25-OHD är råvara för bildandet av D- vitaminets hormonform, kalcitriol (1,25-(OH)2-D-vitamin). Kalcitriol kan bildas i de celler som har användning för det, förutsatt att det finns tillräckligt med 25-OHD i blodet. Mycket små mängder kalcitriol räcker för att utöva hormoneffekter. (Molekylen är mycket lik de så kallade steroidhormonerna.) • Kunskap om molekylära mekanismer: Kalcitriol kan (precis som kortisol, testosteron och östrogen) ta sig in i cellkärnan och öka eller minska aktiviteten av utvalda gener på DNA-strängen. Så kan bildningen av vissa proteiner ökas och andra minskas, det vill säga ett ändrat genuttryck. Man anser att mellan 1000 och 2000 av våra gener kan påverkas av kalcitriol. Eftersom dessa gener kan påverka många olika celltyper i kroppens Om man vill behålla den hälsosamma nivån av D-vitamin som vi kan få under sommaren via solens strålar så krävs det ett tillskott av 20 - 50 µg (800 – 2000 IE) dagligen under vinterhalvåret för att upprätthålla den nivån. De flesta svenskar har för lågt D-vitamin under de mörka årstiderna. Foto: Steve Buissinne/Pixabay.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=