TF-Bladet-4-20

14 TF-BLADET NR 4/2020 MELISA-TESTET den verkliga forskare hon var, var lite tveksam till detta och ansåg att det först måste bevisas. Hon hade själv många amalgamfyllningar i sina tänder men tyckte inte att de orsakade några problem, men var nyfiken och sanerade tänderna. Hon blev mycket piggare. 1992 bildades Stiftelsen MELISA Medica och jag har varit medlem sedan dess. Under många år organiserade Vera MELISA Study Groups runt om i Europa. Med åren deltog allt fler tandläkare, läkare, forskare och intresserade. Koppling till MS I mitt arbete med att ”lotsa” patienter med den neurologiska sjukdomen MS (Multipel Skleros) genom amalgamsanering har MELISA-testet utgjort en enormt viktig informationskälla. Ju mer kvicksilverallergisk en patient var, desto försiktigare sanering måste till, ibland med skydd av kortison för att hålla immunreaktionerna nere. Jag är en genetiskt känslig person och mina amalgamfyllningar var en faktor i min autoimmuna sjukdom. Nickel, oorganiskt kvicksilver och titan var mina ”stötestenar”. MELISA-testet var vägledande i min rehabiliteringsprocess, liksom hos många av mina patienter. Tacksamheten är stor för all kunskap som Vera generöst delade med sig av. Det tar lång tid att få genomslag för ett nytt diagnostiskt test i den medicinska forskningsvärlden men MELISA-testet har successivt blivit alltmer känt och accepterat och det finns flera laboratorier, bland annat www.invitalab.de i Tyskland och www.labomgd. ch i Schweiz som gör analyser. Ett bevis för detta genomslag var när Veras dotter, Linda Nelson, talade inför FDA (Food and Drug Administration) i USA i november 2019 (se ”MELISA Statement to the FDA Committee Meeting on Medical Devices” på Youtube). Till följd av mötet har FDA ändrat en del officiella rekommendationer. Amalgamfyllningar ska inte längre kallas “silver fillings”, eftersom namnet döljer att de innehåller kvicksilver. Måste varna för nitinol Amalgamfyllningar ska inte ges till individer som är överkänsliga mot metaller som finns i amalgam. Inte heller ska personer med neurologiska sjukdomar få amalgam. Dessutom säger FDA att tillverkarna av materialet nitinol, en legering av nickel och titan som används i kirurgiska implantat, måste varna för att metallerna kan orsaka allergiska reaktioner3 Birgitta Brunes, leg läk och specialist i allmänmedicin. Professor Vera Stejskal som utvecklade MELISA-testet. Foto: Olaf Beckord I dagsläget måste blodprov skickas utomlands till laboratorier som utför MELISA testet. Följande kliniker kan hjälpa till med blodprovstagning och transport: Lev Frisk, Södertälje (levfrisk. com), Miralakliniken, Stockholm (mirala.se), Privatkliniken, Karlskrona (privatkliniken.se). MELISA-testet (www.melisa.org ) drivs numera av Linda Nelson, Veras dotter, via MELISA Diagnostics i Storbritannien. Hon kan nås via info@melisa.org eller tel +44 20 81 33 51 66. Referenser: 1. Valentine-Thon E, Schiwara HW. Validity of MELISA for metal sensitivity testing. Neuroendocrinology Letters 2003;24(1/2): 5764 2. Valentine-Thon E et al LTT-MELISA® is clinically relevant for detecting and monitoring metal sensitivity. Neuroendocrinology Letters 2006;27 Suppl. 1:15-21 3. https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/fda-issues-recommendations-certain-high-risk-groups-regarding-mercury-containing-dental-amalgam https://www.fda.gov/media/123272/download

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=