16 TF-BLADET NR 4/2020 D-VITAMIN ”Ta extra D-vitamintillskott under den mörka årstiden” - mycket tyder på att det skyddar mot Corona Sedan mitten av 2000-talet har vi kunnat ta till oss ett flöde av ny information om D-vitamin. Det har rentav tett sig som en modevåg, som många, kanske just därför, förhållit sig skeptiska till. Innan detta informationsflöde svepte in över oss intog D-vitamin en ganska undanskymd plats i det medicinska medvetandet. Följande är en lätt karikerad version av vilken uppfattning man kunde förvänta sig att en genomsnittlig läkare hade om D-vitamin omkring år 2000: ”D-vitamin behövs väl för att bygga upp skelettet. D-vitaminbrist yttrar sig som rakit (engelska sjukan), en sjukdom från 1800-talet som försvann när vi började ge våra barn D-vitamintillskott. Idag har nog ingen D-vitaminbrist, eftersom litet sol på ansikte och underarmar någon gång i veckan ger det man behöver. Och för dem som inte solar finns det ändå tillräckligt med D-vitamin i normal kost. D-vitaminbrist måste vara en raritet som sköts av specialintresserade endokrinologer.” Ökad kunskap under 20 år Bilden har ändrats dramatiskt sedan dess. Idag vet vi till exempel att rakit förekommer även i Sverige, framför allt bland mörkhyade barn som uteslutande ammas. D-vitaminbrist diskuteras även som bidragande faktor till nästan alla tänkbara sjukdomstillstånd, från förkylning till cancer. Här några faktorer som har varit avgörande för denna utveckling: • Ökad kunskap om D-vitaminets omsättning i kroppen, då man förstod att en viss form av D-vitamin, 25-hydroxy-D-vitamin (25-OHD) även kallat kalcidiol, är kroppens förrådsform av D-vitamin. 25-OHD är alltså det blodprov som säger om man har brist eller inte. (Jag ser dock fortfarande patienter som rapporterar att deras läkare valt analys av andra D-vitaminformer för detta ändamål.) • Tillkomst av analysmetoder som gjorde det möjligt att ta blodprover på stora grupper av personer och mäta deras 25-OHD-nivåer. Man kunde då se om personer med olika sjukdomar tenderade att ha lägre D-vitaminnivåer än friska kontrollpersoner. (I de vetenskapliga artiklarna står det ofta att D-vitaminnivåerna är lägre, men man ska ha mätt 25-OHD för att det ska vara relevant.) • Kunskap om hur mycket D-vitamin som bildas i huden vid solbestrålning, och att det är solens ljusstrålning av våglängd ultraviolett-B (UVB) som krävs. Det betyder till exempel att solen under hela vinterhalvåret i Sverige är för svag för att det ska bildas något D-vitamin alls, undantaget om man är på hög höjd med tunnare atmosfär. Men under sommaren kan man faktiskt bilda mycket mer D-vitamin från solen än vad som är möjligt att skrapa ihop från kosten resten av året (beroende på hur mycket fisk man än äter). • Kunskap om hormonella mekanismer: Förrådsformen 25-OHD är råvara för bildandet av D- vitaminets hormonform, kalcitriol (1,25-(OH)2-D-vitamin). Kalcitriol kan bildas i de celler som har användning för det, förutsatt att det finns tillräckligt med 25-OHD i blodet. Mycket små mängder kalcitriol räcker för att utöva hormoneffekter. (Molekylen är mycket lik de så kallade steroidhormonerna.) • Kunskap om molekylära mekanismer: Kalcitriol kan (precis som kortisol, testosteron och östrogen) ta sig in i cellkärnan och öka eller minska aktiviteten av utvalda gener på DNA-strängen. Så kan bildningen av vissa proteiner ökas och andra minskas, det vill säga ett ändrat genuttryck. Man anser att mellan 1000 och 2000 av våra gener kan påverkas av kalcitriol. Eftersom dessa gener kan påverka många olika celltyper i kroppens Om man vill behålla den hälsosamma nivån av D-vitamin som vi kan få under sommaren via solens strålar så krävs det ett tillskott av 20 - 50 µg (800 – 2000 IE) dagligen under vinterhalvåret för att upprätthålla den nivån. De flesta svenskar har för lågt D-vitamin under de mörka årstiderna. Foto: Steve Buissinne/Pixabay.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=