TF-Bladet-4-20

18 TF-BLADET NR 4/2020 D-VITAMIN Den är ungefär dubbelt så hög som dagens svenska genomsnitt, den som vår ämnesomsättning från början var anpassad till och som vi därför fortfarande borde må bra av. Historiskt låga värden Att stora delar av mänskligheten under historien behövt höja sina D-vitaminnivåer, vare sig de varit medvetna om det eller inte, stöds av att de befolkningsgrupper som i förhistorisk tid har flyttat till solfattigare områden på jordklotet tycks ha utvecklats både genetiskt och kulturellt för att kunna uppnå dessa högre D-vitaminnivåer. De har exempelvis med få undantag utvecklat en minskad pigmentering (ljusare hy) som gör att de kan bilda mer D-vitamin i huden på kortare tid jämfört med sina mörkhyade förfäder. Pigmentet melanin, som motverkar solens skadliga effekter, gör nämligen samtidigt D-vitaminbildningen långsammare. Ett exempel på kulturell anpassning är att nästan alla folkgrupper som under många generationer klarat livhanken i arktiska eller polnära områden och nås av extremt lite UVB-strålning utslaget över året har livnärt sig på olika traditionella dieter som är ovanligt D-vitaminrika. Ett exempel är en nordnorsk anrättning ”mølje” som består av torsk, torsklever och torskrom stekt i torskleverolja. En portion kan ge 5000 IE (internationella enheter) D-vitamin, det vill säga mer än dagsbehovet. (5000 IE motsvarar 125 mikrogram, en enhet som svenska rekommendationer ofta anges i, reds anm.) Svårt att bevisa Mot denna bakgrund ligger det nära till hands att tolka lägre 25-OHD-nivåer vid olika sjukdomstillstånd som en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Det skulle i så fall gälla så kallade välfärdssjukdomar som uppstår därför att vår livsstil skiljer sig så mycket från den våra förfäder utvecklades för. Men många tycker att detta är långsökt och omöjligt att bevisa. En rimlig förklaring är ju annars att de som har den sjukdom man studerar kan ha varit ute i solen mindre än friska kontroller, kanske för att de blivit mindre rörliga eller mindre företagsamma. Å andra sidan har man i prospektiva studier (framåtblickande studier som studerar samband mellan olika riskfaktorer och en viss sjukdom), till exempel vid demenssjukdomen Alzheimer, visat att patienterna hade lägre D-vitaminnivåer redan ett decennium innan de fick sin diagnos. Då kan skeptikerna hävda att det skulle kunna vara en passiv livsstil som i sig bidrar både till uppkomsten av Alzheimer och till mindre solande, alternativt mindre födointag av D-vitamin. Omega 3-fett eller D-vitamin? Det är ett forskningsproblem att fet fisk utgör vår främsta kostkälla till både ω3-fett (Omega 3)och D-vitamin. Om studier visar att personer som äter mycket fet fisk skonas från vissa sjukdomar då är det svårt att veta om det var ω3-fettet eller D-vitaminet som hade skyddseffekten. När det gäller Alzheimer finns det flera sådana studier men än så länge är det inte klarlagt vilken som är viktigast. Det var alltså några exempel på hur svårt det är att dra säkra slutsatser. Det har varit svårt att enas om hur viktigt D-vitamin är för vår hälsa och vilka Fet fisk innehåller mycket D-vitamin men också Omega 3 därför har forskarna ibland haft svårt att särskilja vilket av dem som gett specifika hälsoeffekter. Foto: Pixabay. ”En placebokontrollerad studie från Spanien har visat att behandling med D-vitaminpreparat på sjukhusinlagda covid-19-patienter lindrar sjukdomsförloppet.”

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=