13 TF-BLADET NR 4/2021 NYA RIKTLINJER tandvården så valde Socialstyrelsen att själv göra nödvändiga bedömningar utifrån det underlag som fanns tillgängligt. Bristfälligt underlag Vid ”bristfälligt vetenskapligt underlag” har Socialstyrelsens expertgrupp fattat beslut om vad som är bäst och mest kostnadseffektivt. Om vetenskapligt underlag helt har saknats har frågor skickats till ett litet antal praktiserande tandläkare för bedömning, man har sedan kallat det för ett konsensusförfarande. Förutom detta har en särskild grupp funnits som prioriterat mellan de olika behandlingsalternativen som funnits på bordet. Riktlinjerna för tandvården är inte tänkta att vara ett vårdprogram. Som tidigare nämnts ska de främst ses som ett sätt att styra mot mer kunskapsbaserad, effektiv och jämlik vård. Det framgår dock att riktlinjerna också ska kunna vara vägledande i kontakten mellan tandläkare och patient. Barntandvården finns med i de nya riktlinjerna, vilket inte var fallet i 2011 års riktlinjer. Kan leda till osäkerhet Detaljrikedomen är stor, trots att majoriteten av riktlinjerna saknar evidens eller har mycket svag evidens. Vi kan konstatera att behandlingar som Tf:s medlemmar ofta önskar är satta på undantag eller nämns inte alls. Inte heller har lasertandvården tagits upp på ett relevant sätt. Inte ens när det gäller barntandvård eller tandvårdsrädsla nämns lasertandvården som ett alternativ till tandläkarborren. Eftersom många områden saknas i det nya förslaget kan detta skapa osäkerhet hos tandläkarna om vad som gäller. I några få fall anses FoU (Forskning och utveckling) behövas. Det gäller periimplantit respektive bendefekter. Betydligt fler områden hade kunnat nämnas för att markera behovet av FoU. Mycket fattas Trots den stora detaljrikedomen i Socialstyrelsens förslag till riktlinjer saknas en del rekommendationer, bland annat för följande områden: • Materialval för känsliga individer när det gäller fyllningsmaterial, protetik och implantat • Provtagning för att testa allergi mot dentala material • Hur fyllningsbyten ska gå till vid allergi och överkänslighet • Hur säker amalgamsanering utförs • Hur risken för infektioner i käkbenet kan minska i de fall infekterade tänder dras ut, till exempel med ozonbehandling/PRF • Diagnos av infektioner inuti käkbenet, särskilt gällande käksmärta med mera • När och hur infektioner inuti käkbenet bör tas bort • Vilka bakterieprover vid infektioner i käkben/slemhinna som behövs • När och hur tandläkarlaser ska användas vid borttagning av karies • Tandvårdsrädsla och hur den påverkas av om tandläkaren använder borr eller tandläkarlaser • Tandläkarlaser i barntandvården • Ozonbehandling vid exempelvis extraktioner och rotfyllningar • Användning av tandläkarlaser vid rotfyllningar • Användning av tandläkarlaser vid borttagande av kronor och broar • Vilka membran eller tandersättningsmaterial som bör användas • Mätning av näringsstatus, exempelvis D-vitamin hos patienter • Hyaluronsyra och kollagen vid parodontit för att läka tandköttet • Alternativ till konventionella tandställningar, till exempel så kallade bioblock. • Alternativ till fluortandkräm, exempelvis tandkräm med hydroxiapatit • Behandling av dålig andedräkt, till exempel med algen ascophyllum nodosum. • Vilken kost som bör rekommenderas till personer med dålig tandhälsa förutom undvikande av socker. En del av det som räknas upp ovan kanske behöver mer forskning för att en svensk myndighet ska kunna rekommendera metoden/materialet. Då kan möjligheten att sätta behandlingen i kolumnen för FoU användas. Socialstyrelsens riktlinjer för tandvården saknar helt direktiv för hur tandläkaren ska informera sin patient om vilka tillgängliga metoder som finns, utfallet av dem och vilka biverkningar som kan tillstöta. Infekterade tänder ska rotfyllas Om de föreslagna riktlinjerna går igenom och tandläkarna verkligen följer dem så kommer vården för Tf:s medlemmar att försämras. Förslagen för behandling av infekterade tänder handlar bara om rotfyllningar. Ingenting om eventuell borttagning av tanden nämns. Inte heller riskerna med kvarvarande infektioner tas upp. Göra om rotfyllningar Om besvär uppstår eller om rotfyllningen är dåligt gjord är det revidering av rotfyllningen som gäller och i svåra fall rotspetsoperation. Tandutdragning nämns endast om implantat ska sättas in. Det finns alltså inga riktlinjer för hur en tandextraktion bör utföras. Detta trots att bakterieinfektioner kan uppstå vid felaktig behandling. Inte heller ”Socialstyrelsens riktlinjer för tandvården saknar helt direktiv för hur tandläkaren ska informera sin patient om vilka tillgängliga metoder som finns, utfallet av dem och vilka biverkningar som kan tillstöta. ”
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=