15 TF-BLADET NR 4/2022 SYMBIOTIKA Symbiotika för bättre magtarmhälsa Symbiotika är en ny generation av kosttillskott som innehåller bakterier, fibrer och näring. Tillverkningen sker genom fermentering eller jäsning. Då får man en stor variation av bakteriestammar som är nyttiga för tarmen liksom kostfibrer, lättupptagliga näringsämnen och enzymer. Tillsammans ger detta snabba hälsoeffekter. Den brittiska näringsterapeuten Graham Botfield har utvecklat en speciell fermenteringsprocess, som gör att man får en mycket bra effekt och nytta av de örter och näringsämnen som symbiotikan innehåller. Symbiotikan tas fram genom naturlig fermentering under lång tid, vilket gör att man får ett levande ekosystem med stor mångfald. Produkten består av mer än hundra bakteriestammar, fibrer, enzymer, aminosyror med mera och säljs under namnet Living Nutrition. – Jag efterliknar de traditionella medicinerna såsom Ayurveda och tar till vara örternas krafter på liknande sätt, säger Graham Botfield. Fermenteringen gör att örterna utnyttjas maximalt. Dels skapas nyttiga bakterier och andra mikroorganismer och dels tas den frigjorda näringen upp mycket bra av kroppen. Han anser också att allergiker tål de fermenterade produkterna bra då allergener ”neutraliseras” av själva fermenteringsprocessen. Living Nutritions symbiotiska produkter framställs genom en kombination av de mest ansedda fermenteringsmetoderna; kefir och kombucha. – Vi förbereder vårt tillskott mycket noggrant så att den mikrobiella mångfalden och aktiviteten förbättras. Vi utgår från ekologiska råvaror och inga tillsatser används. I slutskedet frystorkas den färdiga produkten, vilket bevarar effekten av fermenteringen, säger Graham Botfield. Han anser att den symbiotiska produktserien har en överlägsen effekt jämfört med probiotika och prebiotika som utvecklats under senare år. Probiotika syntetiskt framställt Syntetiskt framställda ”superstammar” av tarmbakterier framställs i dag i laboratorier, vilket gör att företag kan ta patent på dem. Denna probiotika kan ha god effekt för många, men det finns också studier som visar problem hos vissa personer då de tagit ”megadoser” probiotika1. Ett annat problem med laboratorieframställda bakteriestammar är att de behöver stabiliseras. Till detta används kolhydrater, vanligen i form av maltodextrin, som är processad stärkelse från majs, potatis, ris, korn, tapioka, kassava eller vete. Så mycket som 60 viktsprocent av produkten kan utgöras av maltodextrin, som snabbt bryts ner till socker i kroppen. Denna tillsats behöver inte deklareras då den ingår i själva tillverkningsprocessen. Än så länge råder brist på långtidsstudier om effekten av specifika probiotiska stammar i matsmältningssystemet. Gällande fermentering rent allmänt är det en process som olika befolkningskulturer använt sig av sedan urminnes tider och därför är det ingenting nytt. Positivt är den stora mångfalden av bakterier, fibrer och andra näringsämnen som skapas vid fermenteringen. Bra tarmhälsa med symbiotika Man bör fråga sig varför våra förfäder hade en så god tarmhälsa med bra matsmältningsfunktion och varierad mikrobiota. Svaret är fermenterad mat. I tusentals år har kulturer över hela världen konsumerat fermenterad mat, vilken tillfört ett komplett ekosystem med bakterier och andra mikroorganismer, enzymer, aminosyror, vitaminer, mineraler och fibrer. Ibland har fermenterade produkter utgjort upp till 30 procent av kosten, vilket bidragit till att stödja mikrobiellt liv i tarmkanalen. Fermenteringen har utvecklat kosttillskotten till nya intressanta produkter som bygger på gammal kunskap. Symbiotika tillverkas av många olika örter i olika kombinationer och används därför för flera olika syften. De olika produkterna kommer att kunna bidra till bättre framtida hälsa, särskilt för personer som inte själva lägger om kosten till mer fermenterade livsmedel. Victoria Portnoff, vd för VP Trading AB som importerar Living Nutrition. Referens: 1. Kotharia, D, Patelb, S, Kima & S-K (2019). Probiotic supplements might not be universally effective and safe: A review. Biomedicine & Pharmacotherapy 111 (2019) 537–547. Graham Botfield
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=