8 TF-BLADET NR 4/2022 SELEN Selen skyddar din kropp När vår internationellt berömde kemist Jöns Jacob Berzelius 1817 utförde forskning med svavel upptäckte han grundämnet selen. Och Marco Polo beskrev ett sjukdomstillstånd redan på 1200 talet som sannolikt var selenbrist, men då visste man ju inte att selen fanns. Efter det att Berzelius upptäckt selen betraktades det länge som ett ämne som människor och djur inte behöver. Först i slutet av 1950-talet visade forskare att selen kunde förebygga levernekros (nedbrytning av levern) hos råttor. Fortsatt forskning visade sedan att selen var ett essentiellt (livsnödvändigt) näringsämne för både människor och djur. År 1978 kunde forskningen visa att en dödlig hjärtsjukdom i Kina, Keshans sjukdom drabbade människor med svår selenbrist. Efter det att kosttillskott med selen började användas i de drabbade delarna av Kina kunde sjukdomen förvånande nog helt elimineras. En hypotes var att en särskilt typ av virus i kombination med selenbrist kunde leda till denna hjärtsjukdom. Att selen visade skyddande effekt mot denna allvarliga hjärtsjukdom bidrog till en intensifierad selenforskning. I början av 1970-talet upptäcktes det för oss människor nödvändiga antioxidantenzymet glutationperoxidas (GSH-px). Selen utgör en nödvändig del av detta enzyms kemiska struktur. Idag vet vi att selen är ett essentiellt näringsämne som krävs för flera olika typer av enzymers funktioner och inte minst i det så kallade glutationsystemet. Kemi och funktioner GSH-px är ett selenberoende enzym (fyra selenatomer per enzym) som ständigt krävs för att driva en nödvändig kemisk reaktion där ett kroppseget ämne glutation eliminerar skadliga härskningsprodukter (peroxider) som främst bildats när fleromättade fettsyror oxiderats i olika vävnadscellers membran. När en molekyl glutation med hjälp av enzymet GSH-px eliminerat en skadlig peroxidmolekyl, så är glutationet tillfälligt förbrukat (oxiderat). Då kan ett annat enzym, glutationreduktas ”reparera” (kemiskt reducera) glutationet så att det åter kan eliminera peroxider. Denna oundgängliga cykel benämns ofta som glutationsystemet. Behöver hjälpämne För att nämnda glutationreduktas ska fungera så behöver det ett hjälpämne (coenzym) i form av vitamin B2 (riboflavin) kopplat till sig. Därför behöver vi tillräckliga intag av både selen och vitamin B2 för att få intakta välfungerande glutationsystem. Det krävs för att ständigt skydda våra kroppar mot skadliga härskningsämnen och därmed även förhöjd skadlig oxidativ stress (se sid 11). Syre kan ”läcka” och skada Syre är livsnödvändigt men det kan också bli mycket skadligt. Av det syre vi andas in för att omsättas vid energiproduktionen i våra celler så kommer några procent av syret alltid att ”läcka”, som skadliga fria syreradikaler. Den typ av radikal som först bildas kallas superoxidradikalen. GSH-px enzymet med glutationsystemet står också i direkt samverkan med ett annat oundgängligt antioxidantenzym, nämligen superoxiddismutas (SOD). Vårt naturliga ständigt arbetande skydd mot denna fria syreradikal utgörs av SOD-enzymet som påskyndar en kemisk reaktion som effektivt undanröjer denna radikal. Då bildas dock härskningsämnet väteperoxid som kan elimineras med hjälp av det likaså ständigt arbetande nämnda glutationsystemet. Selen kan starkt binda och avgifta från giftiga tungmetaller, främst kvicksilver. Det gäller inte minst den kvicksilverånga från dentalt amalgam, som personal på tandvårdskliniker och även patienter utsätts för när amalgamfyllningar byts ut. Foto: Cedric Fauntleroy/Pexels
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=