Hur är det att ha Shqiponja som danslärare? Första gången jag såg henne blev jag förvånad över hennes energi, hennes entusiasm över dansen. Hon försöker lära ut vackra koreografier och det är helt underbart, jag är bara “Wow”, jag är jätteglad över att hon är “the main character” här, säger Valeria. Hon ser ut att ha kul och det smittar av sig till oss deltagare vilket gör att vi också motiveras och vill dansa. Det gör oss bekväma, säger Anna. Känns dans som en fysiskt ansträngande träning? Om jag verkligen lägger all min uppmärksamhet på min kropp så kan jag känna hur musklerna aktiveras. Pratar vi om K-pop-dans så finns det både enkla koreografier och mer intensiva, så man måste träna mycket och aktivera sig mer, säger Anna. När jag väl dansar så känns det som att det är väldigt viktig grej i livet, och det hjälper mig nu när jag inte tränar så mycket. Det är väldigt bra träning för kroppen, samtidigt som man har kul och träffar nya människor. Man ser fram emot att vara med i dansträningen, det är inte som gymmet där man är helt i sin egen bubbla. Med dansen kommer man in i en helt ny värld. Man märker det efteråt. I början kanske man känner att det här är ingenting, jag klarar det hur bra som helst. Men efter två timmar är man helt slut och helt svettig, säger Valeria. Hur mycket betyder dans för er? Det är en del av min personlighet. Ibland när jag är med en grupp vänner kan jag drömma mig bort och börjar dansa omedvetet, och det reagerar kompisarna positivt på. Jag känner att jag måste dansa varje dag och vill aldrig förlora dansen. När vi håller presentationer i skolan vill jag dö för jag gillar inte att prata framför klassen. Men när det kommer till dans har jag inget att skämmas över eftersom jag vet att jag är duktig på det, säger Anna. Samma sak för mig. Jag känner att det är en del av mig själv. För mig är det samma känsla för dans som med böcker. Jag läser mycket fantasy- och romantikböcker. Samma kärlek känner jag för musik. Båda ger viktiga kunskaper och lärdomar att ha i mitt liv, för då känner jag mig som mest trygg och glad. Det är som en liten hörna där man kan gå in och gömma sig, och bara vara där och alltid vara fullkomligt glad, säger Valeria. 71 Valeria och Anna, 21 och 19 år, deltagare
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=