Lugnt inre välmående

ryggmärgsvätskan. Det gick undan när ambulansfolket kom. Jag kördes till sjukhuset i Malmö där de gjorde en hjärnröntgen och såg att det var en blödning. Sedan fick jag vänta någon timme på ambulansfärd till Lund. Där vet jag inte hur många veckor jag låg, jag har så svårt att hålla reda på tider och datum. Informationen blev till en enda stor röra. Det var mycket som sades som jag glömde bort. Jag var lite som en guldfisk. När de hade gått in andra gången med en slang i ljumsken och kroppspulsådern och in i hjärnan limmade de ihop kärlet som hade brustit. Jag hade medfött AVM, en arteriovenös missbildning, och det var fullt ös genom det där kärlet som inte kunde bromsa blodtrycket. När kärlet inte höll längre gick det sönder och det var det som orsakade min blödning. Hjärnblödningen var liten som tur var, så jag kom lindrigt undan. Men den har påverkat mig på alla möjliga sätt, inte minst inombords. Man ska ju komma tillbaka efter alla tankar om att man faktiskt riskerade livet. Mitt korttidsminne har blivit sämre. Däremot har jag inte några fysiska men eller talsvårigheter, så jag är tillbaka på heltid i mitt jobb som kranförare. Hur kom du i kontakt med Projekt LIV? Ja, du, jag kommer inte ens ihåg hur det började! Är det korttidsminnet som spökar? Ja, det är så jag märker av min stroke. Jag har svårt att komma ihåg tider, jag har svårt att minnas om jag har pratat med folk. Om någon ringer måste jag vara snabb med att göra anteckningar, annars är det 19 Anders