PORTRÄTTET
framåt vad som behöver göras för att det
framöver ska bli ett rättvist hjälpmedelsförsörjningssystem
18 REFLEX #4 2017
för alla behövande medborgare
i Sverige.
Enligt Ida Kåhlin går yrket arbetsterapeut
ut på att skapa förutsättningar för att alla
ska kunna vara så aktiva som de vill och behöver
i sin vardag.
– Med aktiva i det här sammanhanget
menar jag att personen ska kunna genomföra
sina dagliga aktiviteter, relaterat
till personlig vård, boende, arbete, skolgång
och fritid. Det handlar om att skapa förutsättningar
för aktivitet och delaktighet,
säger Ida Kåhlin.
– En viktig grundtanke för oss är att det
har en väldigt nära och tydlig koppling till
personens egna upplevelser av hälsa. Därför
är vår profession också en hälsoprofession
i grunden.
Första världskrigets trauman inledde
Det svårstavade och svåruttalade ordet
arbetsterapeut kommer av att det handlar
om terapi, en rehabilitering tillbaka till
aktiviteter efter skada eller sjukdom.
Yrket började utvecklas för hundra år
sedan i USA, då alla överlevande, skadade
och traumatiserade soldater behövde rehabiliteras
efter första världskrigets fasor.
För att dessa människor skulle kunna komma
tillbaka till ett fungerande liv behövdes
också meningsfull sysselsättning och därför
började nya former av terapier inom hälso-
och sjukvården skapas.
Engelskans benämning på yrket är occupational
therapist, ”sysselsättningsterapeut”.
Stora regionala skillnader svider
Ida Kåhlin tycker att det finns en hel del att
önska på hjälpmedelsområdet nationellt.
– Vi ser stora regionala skillnader på
hjälpmedelstillgången i dag när det gäller
vem som får vad förskrivet – och om det
är till arbetslivet eller till hemmet. Detta är
inte hållbart.
– Som hjälpmedelsförskrivare hamnar vi
arbetsterapeuter inte så sällan i ett dilemma.
Vi ser behovet hos en människa som skulle
vinna mycket på att få ett eller flera hjälpmedel
förskrivna, men så finns det regelverk
som säger något annat. Det vi alltid försöker
att göra, är att lämna en så rättvis bedömning
av varje individs behov som möjligt.
Jobb- och fritidshjälpmedel
En problematik som hon tycker måste lösas
är de i dag vattentäta skotten mellan olika
hjälpmedelsförskrivare och olika sammanhang.
– Det kan inte fortsätta som det är i dag,
att en person som av arbetsförmedlingen
får ett hjälpmedel förskrivet, inte får använda
samma hjälpmedel på fritiden. Vi måste
få till en helhetsbedömning och se till individens
bästa i livet och bejaka att rehabiliteringen
från exempelvis en stroke pågår både
på fritiden och på arbetet, betonar Ida Kåhlin.
Service på hjälpmedel måste fungera
En annan utmaning är att få till en assistansservice
för hjälpmedel som går sönder.
– Det kan inte heller vara så att personer
blir strandsatta en längre tid för att en elrullstol
går sönder. Det måste fungera med
snabba reparationer på hemmaplan, säger
Ida Kåhlin.
Hon tycker att Neuroförbundets idé om
en medlemsassistansförsäkring för hjälpmedel
är intressant. Att på samma sätt som
det går att teckna en assistansförsäkring för
sin bil ska gå att snabbt få hjälp med sina
hjälpmedel.
En hel del innovationer säljs snabbt på
marknaden som konsumentprodukter och
kan vara till stor hjälp i vardagen. De som
har råd köper också dessa privat, eftersom
de inte vill vänta på att de eventuellt blir
godkända för förskrivning i framtiden. Det
är dock inte självklart att personen får den
hjälp som hen sedan kan behöva med sitt
egeninköpta hjälpmedel, om det krånglar
eller rent av går sönder.
Flera yrkesgrupper har förskrivningsrätt
av hjälpmedel, men enligt Ida Kåhlin är det
arbetsterapeuterna som förskriver flest.
– Men jag vill betona att vi verkligen kan
hjälpa personer med mer än hjälpmedel.
Inte minst att hitta nya strategier för livet
för att kunna hantera hjärntrötthet, fatigue
och andra kognitionsutmaningar.
– Vår specialistkompetens är samspelet
mellan individen, miljön och aktivitet och
hur de här tre delarna hela tiden påverkas
av varandra. Vi läser medicinsk vetenskap
och humanbiologi, men också samhälls-
och beteendevetenskap. Och inte minst aktivitetsvetenskap,
som innefattar teorier
om människors vardagliga aktiviteter och
kopplingen mellan aktivitet, miljö och person,
berättar Ida Kåhlin.
Vill få en helhetsbild av personen
För att kunna kartlägga en människa och
dennes individuella behov har arbetsterapeuterna
flera verktyg till sin hjälp. Bland
» Vi måste få till en helhetsbedömning och se
till individens bästa i livet och bejaka att
rehabiliteringen från exempelvis en stroke pågår
både på fritiden och på arbetet. «
›