Att falla eller inte falla
E
ftersom personer med neurologiska
20 REFLEX #4 2017
skador eller sjukdomar ofta
har nedsatt styrka och/eller nedsatt
känsel, blir balansen vanligtvis
nedsatt och fallrisken större.
I vår forskningsstudie med 224
deltagande ryggmärgsskadade personer, visar
resultatet att fall är vanliga och verkar ske oftare
för ryggmärgsskadade, än hos personer
utan ryggmärgsskada. De flesta av dem som
går, föll minst en gång under året, och hälften
föll mer än två gånger. Rullstols brukarna
föll något mindre, cirka två tredjedelar föll
minst en gång under året och en tredjedel föll
mer än två gånger. Ungefär hälften av fallen
skedde inomhus.
FALL BLIR ETT problem om det får negativa
konsekvenser med skador, eller att
man undviker något man vill göra av rädsla
för att falla. Risken för skador vid fall är
förhållande vis stor, och det var många som
rapporterade blåmärken och skrubbsår. Det
är viktigt att vara uppmärksam och ta hand
om sina små skador så att de inte utvecklas
till något värre.
Lyckligtvis var ett fåtal av skadorna
allvarliga. Omkring 5 procent av deltagarna
råkade ut för benbrott eller andra allvarliga
skador. Vi har letat efter riskfaktorer med
tanke på att kunna förebygga fall och fallskador.
Det har inte varit lätt eftersom fall
har så många och sammansatta orsaker. En
sak är i alla fall säker: brukar du falla, är det
hög risk att du kommer att fortsätta falla.
DET FINNS MYCKET forskning om fall hos
äldre personer, men mindre om personer med
neuro logiska skador. Fallrisken kan troligtvis
vara annorlunda då man är yngre, mer aktiv
och ofta använder rullstol eller gånghjälpmedel.
Eftersom vården blivit bättre, l ever
många länge och åldras med sina neuro logiska
skador och sjukdomar vilket innebär nya utmaningar.
För personer med ryggmärgsskada fanns
det väldigt lite kunskap om fall. Därför utvecklades
studien om fall ”Spinal cord injury
p revention of falls – SCIP falls study”. Studien,
som utforskar förekomsten av fall och
fallskador, är ett samarbete mellan Rehab Station
Stockholm/Spinalis, Karolinska institutet
och Sunnaas rehabiliteringssjukhus i Norge.
TOTALT DELTOG 224 personer i studien, ungefär
hälften i Sverige och hälften i Norge, 151
var rullstolsbrukare och 73 gående. De fick ett
sms varannan vecka under ett år med frågan
”Har du fallit? Vänligen svara ja eller nej”. När
någon fallit ringde vi upp och frågade vad som
hänt, om man gjort sig illa och ställde några
ytterligare följdfrågor. Vi är otroligt glada för
att nästan alla genomförde hela uppföljningsperioden
på ett år, och de var snabba att svara
Det kan tyckas självklart, men tål att upprepas; att bli mer uppmärksam
på fallrisken, minskar risken. En annan slutsats i Emelie
Butler Forslunds forskningsrapport om fallrisk vid ryggmärgsskador
är att den som brukar ramla löper hög risk att fortsätta
göra det. Det tar också tid att vänja sig vid ett nytt hjälpmedel:
en lättare rullstol är inte lika stabil vid förflyttning och en käpp är
inte lika stadig som en rollator.
FORSKNING
Emelie Butler
Forslund är
fysioterapeut på
Karolinska institutet/
Rehab Station
» Många föll
inomhus
i vardagsaktiviteter,
ofta när man
minst väntade
det. «