40 REFLEX #4 2017
nda fram till 1960-talet, låstes
cp-skadade in på vanföreanstalter.
Ett exempel var
Vipeholm- anstalten utanför
Malmö. 1943 dog var femte
”manlig idiot” där inom ett år,
enligt överläkare Fröderberg.
Han skrev i sitt arbete: ”Ökningen i dödlighet
kan icke förklaras av näringsbrist utan måste ha
sin orsak i biologisk mindervärdighet.”
Doktor Fröderberg diskuterade även om
det var rätt eller fel att döda detta människomaterial,
som är lägre utvecklat än djur ”för
många torde det inte finnas någon som helst
tvekan om det berättigade i ett avlivande”,
rekommenderade han ordagrant enligt FoUrapporten
”Från fattighus till LSS”.
FÖR 70 ÅR sedan var det alltså inte alls självklart
att vi i nuvarande Neuroförbundet,
hade rätt till liv. Det låter avlägset i våra öron,
men förändringar går fort. Att vi funktionshindrade
fått del av mänskliga rättigheter under
1900 -talet, beror på politisk vilja och på att
det funnits eldsjälar i funktionshinder rörelsen,
som kämpat för ett samhälle för alla.
Att vi fått hjälpmedel och assistans med
mera, har gjort oss till människor för första
gången i världs historien. Detta är något vi
måste vara rädda om och bevaka. Ingen vet om
framtiden blir bättre eller sämre. Den skapar
vi.
På 1980-talet fick jag en specialanpassad
cykel som hjälpmedel, när jag inte klarade av
en elrullstol. Då kunde tjänstemännen anslå en
cykel, för deras uppdrag var att skapa de förutsättningar
jag behövde.
Nu på 2000-talet styrs inte vårt samhälle av
moraliska ambitioner. Rättvisa betyder inte
längre att alla ska få de förutsättningar de behöver.
Nu är rättvisa enbart likhet. Alla ska
få samma. En cykel är inget hjälpmedel enligt
vetenskapliga expertbeslut, om än helt specialanpassad.
En cykel kan ingen arbetsterapeut
förskriva som ett hjälpmedel i dag. Däremot
kan man vid behov få en elrullstol förskriven,
men den passiviserar i stället för tränar mina
muskler.
DIREKTIVEN SOM STYR politik och offentlig
sektor i dag, handlar inte om visioner om
en bättre värld. De handlar enbart om att följa
regler, för att alla ska få samma stöd, enligt en
vetenskapligt verifierbar effektivitetsskala.
För oss med neurologiska skador är denna
vetenskapliga effektivitetsstyrning ett verkligt
Rörelsehindrade fick rätt att gå i skolan först 1962, medan
blinda, döva och utvecklingsstörda hade tillgång till skola och
specialpedagogik redan på 1800-talet. Inte ens i dag 2017,
finns specialpedagogik för rörelsehindrade. Det är ett av de
uppseende fakta, som framkommer i Lars Mullbacks nya
bokserie ”CP-upproret”. Här utvecklar han några av sina
utmanande tankar.
Dagens visioner
skapar vår framtid
Ä SISTA ORDET
Lars Mullback
är författare
och debattör
» Att vi fått
hjälpmedel
och assistans,
har
gjort oss till
människor
för första
gången i
världs-
historien. «