REFLEX #5 2017 17 Karin Rudling 59 år, från Sollentuna, Stockholm (nyvald). Q Beskriv dig själv Energisk, inspirerande, uthållig och något envis. Har ingen egen neurologisk diagnos. Utbildad läkare. Verksamhetschef för rehabiliteringsmedicin och primärvård, samt chefsläkare vid Stockholms sjukhem Q Vilka är de viktigaste frågorna? Delta i sjukvårdens stora paradigmskifte där personalen får mer coachande roller. Utbilda medlemmarna om möjligheter att vara förberedd inför mötet med sin läkare via ”Journal via nätet”. Viktigt att Neuroförbundets frågor inte tappas bort i förändringsarbetet inom sjukvården. Q Vad kan förbundet göra bättre? Att bli tydligare mot allmänheten med sitt uppdrag och visa vem man är till för. Också sprida kunskap om hur det kan vara att leva med ett funktionshinder. Ann Bubère 60 år,från Trosa (nyvald). Q Beskriv dig själv Positiv, kreativ, engagerad och ödmjuk. Har egen neurologisk diagnos, progressiv multipel skleros, ms sedan länge. Har arbetat som ekonom och hundfysioterapeut. Driver nu en webbshop med hundprodukter/ hundapotek. Q Vilka är de viktigaste frågorna? Rehabiliteringsteam för alla. Kontinuerliga rehabinsatser och inte enstaka insatser. Att det ska skapas en flerårig utbildning till personlig assistent. Legitimation skulle säkerställa en hög och jämn kvalitet för de som är i behov av personlig assistans. Q Vad kan förbundet göra bättre? Fortsätta vara aktiva inom offentlig sektor, men även inom neurologisk privatvård. Vara en självklar partner i frågor inom funktionshinder med neurologiskt perspektiv. Upparbeta goda relationer/ kontakter med utbildningssektorn i Sverige och utomlands. Peder Westerberg 50 år, från Umeå (nyvald). Q Beskriv dig själv Snäll, positiv, nätverkare och energisk. Ingen egen neurologisk diagnos, men har många vänner som är engagerade i Neuroförbundet. Tidigare egen företagare och jobbat som platschef på ett åkeri. Nu kommunalpolitiker på heltid. Ordförande för Neuroförbundet Västerbotten och för Funktionsrätt Västerbotten (HSO). Q Vilka är de viktigaste frågorna? LSS och rehabilitering är två viktiga frågor. Även Neuroförbundets opinionsbildning är oerhört viktig. Q Vad kan förbundet göra bättre? Förbundet är på rätt väg i sitt arbete och opinionsarbetet är lyckat. Det fungerar otroligt bra för oss i Västerbotten. Sedan borde förbundet satsa på en typ av regionsombud, det behövs för att hålla våra föreningar levande. Therése Lange 47 år, från Strängnäs (nyvald). Q Beskriv dig själv Energisk, prestigelös, nyfiken och en ”doer”. Har ingen egen neurologisk diagnos, men var tidigare närstående till person med als, amyotrofisk lateralskleros. Teamchef på en pr-byrå och jobbar med krishantering, internkommunikation och ledarskap i förändring. Q Vilka är de viktigaste frågorna? Hur Neuroförbundet kan bli mer synligt i påverkansarbete och kampanjer. Sociala medier, digital marknadsföring, kampanjer kopplat till våra frågor tror jag är en av många nycklar till framgång. ”Syns man inte finns man inte” – det är inte bara ord. Q Vad kan förbundet göra bättre? Jag tror att vi kan bli effektiva i att ta plats i debatten om hur ett framtida sjukvårdssverige ska se ut. Många av våra medlemmar är stora konsumenter av hälsosjukvård på olika sätt. Ord som personcentrerad vård, vårdplaner, spetspatienter är några exempel. Kerstin Kjellin 50 år, från Upplands Väsby, Stockholm (omvald). Q Beskriv dig själv Systematisk, konsekvent, arbetsvillig och teaminriktad. Har egen neurologisk diagnos, ms, sedan 1997. Är utbildad jurist och jobbade länge på Skatteverket. Har nu hel sjukersättning, men har också uppdrag som rättsombud för Neuroförbundet. Q Vilka är de viktigaste frågorna? Regeringens LSS-utredning och arbetet med att återupprätta assistansreformen. Har ett grundintresse för frågor kring funktionsnedsättningar: att forskning bedrivs, att läkarbehandling och rehabilitering erbjuds, att de som vill och kan får arbeta. Men också bra färdtjänst och att kollektivtrafiken är tillgänglig. Q Vad kan förbundet göra bättre? Attrahera nya medlemmar. Om alla de bra saker vi gör inte backas upp av medlemmar, utarmas förbundet på ekonomiska och personella resurser och vår röst blir svag. Uno Johansson 70 år, från Töreboda (omvald). Q Beskriv dig själv Engagerad, lyhörd, lyssnare och idérik. Jag har diagnosen ms sedan 1994. Före min pensionering 2011 jobbade jag som försäljningschef hos Lantmännen och Kronfågel. Q Vilka är de viktigaste frågorna? Öka medlemsantalet, lyssna på medlemmarna, hitta nya info vägar. Jobba mot samma mål i alla lokalföreningar. Bättre upp följningar. Öka insatserna för att få samma vårdresurser i hela Sverige, bostadsort ska inte styra möjlig heter till vård, rehab och hjälpmedel. Fortsätta att bygga på vår organisation, bli moderna, lyhörda och fatta snabba riktiga beslut. Q Vad kan förbundet göra bättre? Vi ska alltid ligga i framkant och jobba för våra medlemmars bästa. Jag vill att Neuroförbundet stärker sin roll som samtalspartner i olika sammanhang, vi ska bli den man naturligt tar kontakt med i neurologiska frågor. Petra Nilsson 52 år, från Karlskoga (omvald). Q Beskriv dig själv Glad, positiv, lyhörd, innovativ. Jag har den neurologiska diag nosen multipel skleros, ms, sedan år 2000. Jobbar som kanslist på Neuroförbundet Örebro län. Q Vilka är de viktigaste frågorna? Rehabilitering, hjälpmedel och att se till att arbetsmarknadsreformen Flexjobb blir verklighet. Det är en modell enligt dansk förebild (Fleksjob) där personer med olika funktionsvariationer kan fungera på arbetsmarknaden och jobba till 100 procent utifrån sin enskilda förmåga. Q Vad kan förbundet göra bättre? Fortsätta arbeta aktivt med aktuella frågor. Förbättra och utveckla förbundet för att få fler medlemmar. Och jag hoppas också på fler yngre medlemmar med hjälp av förändrat arbetsupplägg och arbets grupper. Patrik Magnusson 50 år, från Ljungskile (nyvald). Q Beskriv dig själv Noggrann, framåtskådande, aktiv och prestigelös. Har inget eget funktionshinder eller någon neurologisk diagnos. Utbildad jurist och arbetar med funktionsnedsattas rättigheter. Q Vilka är de viktigaste frågorna? Att intressepolitiskt påverka så att vi kan ändra den negativa utvecklingen som nu pågår när det gäller funktionsnedsattas rättigheter Q Vad kan förbundet göra bättre? Att få fler personer som är i behov av förbundets verksamhet att bli medlemmar i Neuroförbundet,
Reflex nr 5 2017
To see the actual publication please follow the link above