Page 18

Reflex nr 5 2017

NOTERAT Nanoteknik ska kartlägga hjärnan 18 REFLEX #5 2017 HALLÅ DÄR! … digitaliseringsminister Peter Eriksson (MP). Q E-hälsa är något som alla i Sverige måste ha tillgång till. Att kunna sköta delar av vårdkontakterna via webben. Det blir resurs effektivt och patienterna slipper vissa vårdresor. Hur ska alla kunna erbjudas detta? –Det handlar om två delar: se till att det finns en bra digital infrastruktur för ehälsa i hela Sverige. Dessutom måste landstingen och kommunerna, som har det över gripande vårdansvaret, komma in i matchen och ta ett mycket större ansvar för det här a rbetet. Det är de som måste se till att e-hälso tjänsterna levereras. Det får inte bli så att en del av e-hälso tjänsterna bara levereras av privata företag. QMorgondagens äldre har vant sig vid att använda internet. Fritt och gratis wifi, alltså trådlöst datanätverk, kommer bli ett krav på äldre- och omsorgs boenden i framtiden. Vem ska betala? – Ett fritt, gratis och bra wifi ska man kunna kräva redan i dag på den typen av boenden. Det här borde kommunerna se till att det finns i deras olika boendelokaler och att det ingår. Det här kommer att tvingas fram allteftersom. Det blir också ett starkt krav också från de äldres barn som vill kunna ha kontakt med sina föräldrar via sociala medier. Hypertunna elektroder i hjärnan som kan stoppa smärta, förbättra minnet och avlyssna hjärnverksamheten. Detta är ny teknik som testas vid Lunds universitet och som kan revolutionera kunskapen om hjärnan. Elektroderna är 20 gånger tunnare än ett hårstrå och kan ledas in i hjärnan utan att vävnaden tar skada. Tekniken som Jens Schouen borg och hans forskarteam vid Lunds universitet tagit fram kan innebära ett paradigmskifte i forskningen om hjärnan. När elektroderna kopplats i hjärnan får de direktkontakt med nervcellerna, och kan kartlägga hur hjärnan arbetar på ett helt nytt sätt. Dessutom ska tekniken kunna behandla en lång rad neurologiska sjukdomar. – Forskningen går ut på att förstå hur hjärnan fungerar när vi tänker, när vi lär oss någonting, när vi känner smärta och när vi rör på oss, säger Jens Schouenborg, professor i fysiologi. Studier i mänsklig hjärna kan komma att inledas om något år. ANKAN: Annika ”Ankan” Andersen lever själv med en neurologisk diagnos.I Reflex kommenterar hon livet med utgångspunkt i egna och andras upp levelser i vardagen. Hjärnforskning. Professor Jens Schouenborg leder forskningen om hur hjärnan fungerar när vi tänker. FOTO: LUNDS UNIVERSITET Blodprov kan avslöja Huntingtons sjukdom XEtt blodprov, som kan förutsäga uppkomsten och progressionen av Huntingtons sjukdom, har identifierats av forskare. – Det här är första gången en potentiell blodbiomarkör har identifierats för att spåra Huntingtons sjukdom så starkt, säger studiens ledande författare, doktor Edward Wild vid UCL Institute of neurology. Testet mäter neurofilament, ett protein som frigörs från skadade hjärnceller. – Neurofilament har potential att fungera som en hastighetsmätare i Huntingtons sjukdom, eftersom ett enda blodprov återspeglar hur snabbt hjärnan förändras. Det kan vara till stor hjälp när vi testar en ny generation genavstängande behandlingar. LÄS MER: www.medicalnewstoday.com Viktig nyckel. Blodprov hjälper huntington- forskare.


Reflex nr 5 2017
To see the actual publication please follow the link above