FORSKNING Forskning i fokus. Karolinska institutet samarbetar med amerikanska forskningsinstitut i det stora Combat-ms-projektet. Den breda studien ”Combat-ms” har sjösats i Sverige för att studera långtidseffekten och patientnöjdheten för majoriteten av läkemedlen mot skovvis multipel skleros (ms). – Det svenska ms-registret är unikt eftersom patienterna representerar hela befolkningen. Det var därför vi fick det stora amerikanska forskningsanslaget på 75 miljoner kronor, säger projektkoordinatorn Anna Fogdell-Hahn. Neurologen Fredrik Piehl vid Karolinska institutet (KI) är projektledare för studien och han är dessutom ny som samman kallande för Neuroförbundets forskningsfond. Eva Helmersson är involverad intressent i projektet och företräder patienterna och Neuro. Uppdraget som projektkoordinator har Anna Fogdell-Hahn, docent i immunologi vid Karolinska institutet. Pengarna till Combat-ms-studien kommer 22 REFLEX #5 2017 från en amerikansk fond skapad genom tidigare Obama-administrationens hälsoprogram Obama Care. – Deras krav för att finansiera forskning var att den handlar om just utvärderande av behandlingseffekter och därför passade vi på att ansöka, säger Anna Fogdell-Hahn och fortsätter: – Det spelar stor roll att Sverige har ett omfattande och detaljerat ms-register som består av personer från hela befolkningen, tack vare vårt lands socialförsäkrings system. Alla med skovvis ms erbjuds modern behandling här. Alla har inte tillgång till läkemedel I USA och andra länder, som saknar en allmän socialförsäkring, får inte alla som behöver tillgång till aktuella ms-läkemedel. Detta eftersom alla inte har råd med privata sjukförsäkringar. Det gör att läkemedelsstudier i de länderna inte blir helt sanningsenliga, eftersom privatekonomin och samhällsklass blir bortgallrande faktorer. För 23 år sedan kom den första bromsande behandlingen mot skovvis ms. I dag finns drygt tio bromsande behandlingar mot just skovvis ms. Dessutom använder ett antal neurologer sin fria förskrivningsrätt och behandlar många skovvis ms- patienter med substansen rituximab med god patientnöjdhet. Denna läkemedelssubstans är godkänd mot andra antiinflammatoriska sjukdomar, men hittills inte Fas 3-godkänd mot ms. Stamcellsterapi var inledningsvis också tänkt att ingå i Combat-ms-studien. Dock har Läkemedelsverket bedömt att man inte kan ha med stamceller som jämförelsebehandling. De anser att regelverket fortfarande är oklart och att säkerheten kring stamcellsterapier är för lite dokument erade, när det gäller behandling av skovvis ms. Detta anser projektledningen är anmärk- Patientnöjdheten avslöjas i första stora ms-studien Teknikstöd. Combat-ms- projektets koordinator Anna Fogdell-Hahn vid en av de enheter på Karolinska institutet som mäter antikroppar i blodprov. FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Reflex nr 5 2017
To see the actual publication please follow the link above