REFLEX #5 2017 23 ningsvärt eftersom behandlingen använts framgångsrikt under ett drygt decennium. Den aktuella Combat-ms-studien beräknas omfatta 6 000 patienter varav cirka 4 000 ska följas upp årligen under en flerårsperiod. En av patienterna är alltså Eva Helmersson som både representerar Neuro och är projektanställd av Neuroförbundet för msrådgivning. – Det är mycket intressant att patientnöjdheten för de olika ms-behandlingarna nu äntligen ska studeras på allvar under så lång tid. Neurologerna tycker det är viktigast att bromsa sjukdomsförloppet, men för oss patienter handlar det också om att ha en så bra livskvalitet som möjligt, säger Eva Helmersson och fortsätter: – Det är smickrande att ha fått erbjudandet att få vara med i denna viktiga forskning. Jag vänder mig hela tiden till olika grupper och forum av ms-patienter och ställer frågor vars svar och åsikter jag tar med mig till styrgruppen. Livskvalitetsstudier saknas Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet har fått anslag på närmare 8,5 miljoner dollar. Tillsammans med medarbetare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och i samarbete med kliniska forskare runt om i Sverige och i Kalifornien i USA, ska Fredrik Piehl studera långtids effekter av olika bromsbehandlingar för multipel skleros. – Det saknas viktig kunskap om långtidsverkan och upplevd livskvalitet hos patienterna, när det gäller olika ms-läkemedel. Livskvaliteten är den enskilt viktigaste faktorn för patienterna, säger Fredrik Piehl och fortsätter: – Dessutom har vi under senare år upptäckt att en medicin som sedan tidigare är godkänd för ledgångsreumatism, rituximab, verkar vara en mycket effektiv, förhållandevis säker och mycket kostnadseffektiv behandling i jämförelse med våra nuvarande registrerade ms-behandlingar. Detta anslag ger oss möjligheter att jämföra rituximab med andra ms-behandlingar och på så sätt förstärka evidensbasen för dess användning. Första svar blir julklapp 2021 Vad är ett bra läkemedel sett till hel heten, frågar sig koordinatorn Anna Fogdell- Hahn. – Patientorganisationer och anhöriga upplever att läkemedlen bara utvärderas effekt mässigt, inte hur det går i vardagen och hur patienterna mår, med olika biverkningar och att ofta behöva ta sprutor. Detta får vi svar på i denna studie, säger hon. Slutgiltig analys och tolkning kommer att avslutas den första oktober 2021, med ett utkast till en slutlig vetenskaplig rapport den första december 2021. Förutom så kallad skovvis ms, finns det en annan variant av diagnosen, primärprogressiv ms. Hittills finns ingen effektiv bromsande behandling för den ms- varianten, men läkemedelsstudier i en omfattande internationell forskning pågår på området. Majoriteten av alla godkända behandlingar i Sverige mot skovvis ms ska långtidsstuderas både ut ifrån behandlingarnas effekt och patienternas upplevelse och livskvalitet i Combat- ms-studien. Det handlar om: Avonex, Betaferon, Copaxone, Extavia, Gilenya, Plegridy, Rebif, Tecfidera och Tysabri. Dessutom ska effekten av Rituximab (Mabthera) undersökas. HÅKAN SJUNNESSON PODDRADIO: Lyssna på reportaget om Combat-ms på neuroforbundet.se » Sverige har ett stort och omfattande ms-register med personer från hela befolkningen, tack vare vårt lands socialförsäkringssystem. Alla med skovvis ms erbjuds behandling här. « Projektkoordinator Anna Fogdell-Hahn
Reflex nr 5 2017
To see the actual publication please follow the link above