Region Skåne Budget 2020

40 REGION SKÅNES VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2020 EKONOMI VÅRA RESURSER kvar i närheten av 2 procent och SKL antar att Riksbanken höjer reporäntan i maklig takt kommande år. Det är framför allt sysselsättningen som påverkar skatte- underlaget, och i och med att sysselsättningen ökar lång- sammare kommer också skatteunderlaget att öka långsam- mare. Nedväxlingen i timmar motverkas bara till en mindre del av stigande löneökningstakt. Prognosen för 2020 är att högkonjunkturen går mot sitt slut, med ännu svagare sysselsättningsutveckling och en minskning av arbetade timmar som följd. Effekten på skatteunderlaget motverkas av att lönehöjningarna blir lite större liksom vissa sociala ersättningar, samtidigt som grund- avdragen endast ökar svagt. Utvecklingen för år 2021–2022 bygger på förutsättningen att högkonjunkturen upphör mot slutet av 2020 och den svenska ekonomin utvecklas i kon- junkturell balans från och med 2021. Det betyder fortsatt svag skatteunderlagstillväxt 2020 (3,1 procent) och 2021 (3,1 procent) men större ökningstal 2022 (3,7 procent). ( Källa: SKL ) Ekonomiskt utgångsläge Region Skånes finansiella ställning är svag. De totala skulderna är cirka 20 000 miljoner kronor större än tillgång- arna i 2019 års budget. Soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner bland den svagare i landet. Årsbokslutet 2018 visade ett ekonomiskt underskott på 90 miljoner kronor. Det var 485 miljoner kronor sämre än budget. Verksamhetens samlade budgetunderskott uppgick till 878 miljoner där nämnderna inom hälso- och sjukvården redovisade ett budgetunderskott på 1 079 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 4,4 procent, vilket var 0,1 procentenhet lägre än rikssnittet. Nettokostnadsutvecklingen har tilltagit ytterligare 2019 och ligger efter april månad på 6,8 procent. Denna utveck- ling är för hög då budgeten i förhållande till bokslut 2018 uppgår till 4,8 procent. Region Skånes årsprognos för 2019 pekar på ett budgetunderskott på 605 miljoner kronor (enligt prognos per mars). Budgetunderskottet för nämn- derna inom hälso- och sjukvården prognostiseras till 692 miljoner kronor. I syfte att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra årets resultat har Regionstyrelsen uppmanat nämnder och styrelser med ekonomisk obalans att snarast påbörja arbetet med kostnadsreducerande åtgärder för att uppnå tilldelad budget. Trots ett tidigare omfattande, systematiskt och i många stycken framgångsrikt förbättringsarbete omfattande resultatförbättrande åtgärder, medicinska- och kliniska förbättringar, insatser för att förbättra tillgängligheten och de särskilda satsningarna inom till exempel cancersjukvård har detta inte medfört förväntade effekter och nödvändigt trendbrott i det ekonomiska resultatet. Ytterligare resultat- förbättrande åtgärder är nödvändiga för att Region Skåne ska infria de finansiella målen och nå god ekonomisk hushållning. Eftersom Region Skåne tillämpar fullfonderingsmodell vid redovisning av pensionskostnader måste resultatet i balanskravsberäkningen årligen justeras mot den lagstadgade blandmodellen. Detta har inneburit att regionen har stora negativa balanskravsresultat för åren 2017-2019 som enligt kommunallagen ska återställas inom tre år från bokslutstill- fället. För innevarande planperiod 2020-2022 uppgår återställningskravet till cirka 1 300 miljoner kronor. Samtidigt som äldre underskott måste återställas ska också medel avsättas för att kunna genomföra investeringar på över 40 miljarder kronor under kommande tio år. Givet verksamheternas budgetförutsättningar går denna ekvation inte ihop om verksamheten i nutid har stor ekonomisk obalans i budgeten. Arbetet med kostnadsreducerande åtgärder är därför nödvändigt för att förbättra verksam­ hetens ekonomiska utgångsläge inför kommande år. Intäktsutveckling Skatteintäkter I denna budget används SKL:s prognostiserade uppräk- ningsfaktorer för riket och Skåne avseende skatteunderlaget för perioden 2018-2022 (från maj 2019). Den prognostise- rade ökningen av skatteunderlaget för inkomståret 2018 uppgår till 3,6 procent i riket. Motsvarande prognos för Skåne är marginellt högre och medför att den relativa skattekraften minskar något på grund av befolkningstill­ växten. För perioden 2019-2022 förväntas en ökning av skatteunderlaget i Skåne som ligger något över den redo­ visade ökningen för riket. Ökningen är dock inte tillräckligt stor för att påverka skattekraften i positiv riktning. Medel- skattekraften (skatteunderlaget per invånare i relation till riksgenomsnittet) har minskat med drygt 1 procentenhet från 2009 (93,7 procent) till 2018 (92,3 procent). Skatte- kraften i Skåne bedöms i slutet av planperioden ligga på 91,3 procent jämfört med medelskattekraften i riket. I denna budget föreslås skattesatsen vara oförändrad, det vill säga uppgå till 11,18 kronor. Skatteintäkten 2020 beräknas öka med 1 068 miljoner kronor eller med 3,3 pro- cent jämfört med 2019. 2021 ökar skatteintäkterna med 1 042 miljoner (3,2 procent) jämfört med 2020, och 2022 med 1 278 miljoner (3,8 procent). Skattesatsen på 11,18 kronor innebär att Region Skånes skattesats även i fortsätt- ningen hör till de lägre i landet. Kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag I regeringens vårproposition gick det inte att utläsa några nya satsningar eller förändringar angående statsbidragen. I kalkylerna ligger statsbidragen 2022 på en lägre nivå än 2019. I januariöverenskommelsen finns dock löften om ökade statsbidrag. Nivån på dessa är inte tydligt uttryckt, men det som diskuterats är en ökning med 5 miljarder kronor per år till hela kommunsektorn. Den nivån skulle innebära en årlig ökning på cirka 200 miljoner kronor till Region Skåne.