– Vi pratar med många föräldrar som säger att deras barn inte skulle ha klarat skolan utan medicinerna, säger Anna Norrman på Attention. FOTO: ATTENTION trovert. Därför upplevs de inte som störande i skolan och upptäcks i lägre grad, berättar Anna Norrman. Flickornas beteende tar sig också andra uttryck än pojkarnas, många gånger i form av ätstörningar, självskadebeteenden och depressioner. Diagnosen kan komma senare, när de får egna barn eller kommer ut i arbetslivet. Skyddande eff ekt De biverkningar som ADHD-läkemedlen kan ge handlar om att de driver hjärta och kärl och blodtrycket kan därför gå upp, Varför fattar – Vi vet inte riktigt vad det beror på. Antingen är det fel i förskrivningen, det vill säga det förekommer en under- eller överförskrivning eller så fi nns det socioekonomiska skillnader som kan samspela med biologiska och förklara skillnaderna, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen. Att det fi nns socioekonomiska skillnader kring ADHD är dock inte konstigt, eftersom det är ett starkt genetiskt påslag för diagnosen, menar Anna Norrman, ombudsman på Riksförbundet Attention. – Det är inte fattigdomen som ger ADHD utan ADHD som skapar fattigdom, säger hon. Den som inte klarar att gå ut skolan eller behålla ett jobb blir fattig och sedan ärvs diagnosen vidare till barnen. Svårare för fl ickor att få diagnos Bland Attentions målgrupper är det ungefär en tredjedel som använder läkemedel och tycker att de blir hjälpta, en tredje del som inte vill använda läkemedel eller inte tycker att det hjälper dem. För den sista tredjedelen kan läkemedlet vara svårt att ställa in på grund av att man tar andra läkemedel för andra diagnoser. En del kan behöva läkemedel under en kort are period för att kunna tillgodogöra sig annan behandling. Det är alltid en fråga mellan varje enskild patient och läkaren om och hur läkemedlen ska användas. Skillnaden mellan pojkar och fl ickor är också stora, men planar ut i vuxen ålder. Flickornas ADHD syns inte lika mycket i skolan och tenderar att yttra sig mer in- man kan få svårt att sova. I vissa fall kan läkemedlen ge ökad aggressivitet eller till och med psykosliknande tillstånd. När läkemedlen godkändes var det tänkt att de endast skulle förskrivas till barn, men många av patienterna ville inte sluta använda läkemedlet när de fyllde 18 år. Och läkarna fortsatte skriva ut dem ändå eftersom man såg att läkemedlen gjorde nytta. I dag fi nns också ett läkemedel även för vuxna. De fi nns få långtidsstudier på metylfenidatsläkemedlen. Men enligt Peter Salmi har de använts kliniskt så pass länge i till exempel USA att kunskapen är relativt god ändå. Det handlar om så kallad beprövad erfarenhet. Anna Norrman hänvisar till journal- och registerstudier som gjorts av bland andra Henrik Larsson vid Karolinska Institutet. I dessa studier jämför man personer när de tar läkemedel jämfört med om de inte tar det. – Studierna visar att läkemedlet har en skyddande eff ekt. Personer som tar läkemedel hamnar i färre olyckor, mindre i kriminalitet eller drogberoende och blir mindre självmordsbenägna, säger hon. Riktigt svår ADHD kan göra att utvecklingen stannar upp både känslomässigt och utvecklingsmässigt. Då kan medicineringen vara livsavgörande. – Läkemedlet kan betyda mycket för personer som har diagnosen. Inte minst under de viktiga skolåren då det är viktigt att kunna ta till sig undervisningen och fullfölja sin utbildning, säger Peter Salmi. • Barn har svårt att Försäkringskassan vänta. Särskilt i flera år. Isabelle är 11 år och andas genom och ett platsrör kommunen i halsen. När hon var liten behövde hennes andningstub sugas rent olika var beslut? femte minut, dygnet runt. Det är svårt att förstå för den som inte har upplevt oron och tröttheten som är ständigt närvarande. Jag får inga raka svar! Har mitt barn rätt till personlig assistans? 9LEULQQHUOLWHHWUDI|UYnUDEDUQNXQGHURFKlUVWROWDDWWÁHVWYlOMHURVV 9nU|YHUW\JHOVHlUDWWEDUQLQWHVNDEHK|YDYlQWDVlUVNLOWLQWHLÁHUDnU Ring 020 - 30 31 00 Ett tryggt val av personlig assistans Kostnadsfri rådgivning om personlig assistans. Vi på Humana Assistansrådgivning ger dig svar, helt kostnadsfritt, om vilka rättigheter du eller din närstående har. Du kan helt enkelt fråga oss om allt som gäller personlig assistans. Välkommen att ringa oss vardagar kl 9-17. RÖRELSE NR 4 ˜ 2015 15
Rörelse nr 4 2015
To see the actual publication please follow the link above