Martin och Mehmet rycker ut Hjälper föreningar lösa problem Fotbollen rymmer inom sig många dimen-sioner. Så många att problem ibland uppstår därför att för sporten väsentliga egenskaper och krav från olika håll oftast är oförenliga. Text: Roger Gottfridsson Foto: Micke Dahl Ställ samhällets krav på ”alla ska med” och idrottens grundregel att alltid försöka vinna mot varandra. Hur många gånger har inte i omklädningsrummen sagts/ skrikits ”det enda som gäller är seger”? Hur ofta har inte ambitionen att vilja vinna krossat den vackra tanken på att det ska finnas plats för alla? I århundraden har kravet på att vinna fullkomligen raserat visionen att det ska finnas plats för alla. De som inte drivits av en stark vinnarinstinkt har obönhörligen kommit till korta. Med i de flesta fall resultatet att den som saknar stark vinnarinstinkt stigit åt sidan. Förhoppningsvis för att, menar de som sätter vinnarinstinkten högst av allt, ”knyta näven i byxfickan och träna hårdare, komma igen och få sin revansch”. Verkligheten torde vara en annan: nio av tio har tackat för sig, slutat spela fotboll och för att kanske resten av sitt liv gå omkring och bära ett agg mot allt som har med fotboll att göra. Först på senare år har ropen på hjälp, ”jag vill också vara med”, accepterats och börjat tas på allvar. Det har skett jämsides med att samhället upptäckt att ungdomar som finns i föreningslivet, och då inte minst idrotten, inne-bär färre problem. Pengar slussas från stat, landsting och kommuner men också näringsliv för att föreningar ska kunna bedriva idrott – men inte mindre för att det visat sig vara en för hela vårt samhälle lönsam affär. Lönsam i vidare mening än att ortens lag uppmärksammas. Krasst uttryckt: de som har vad vi kallar sunda fritidsintressen vandaliserar inte väderskydden vid busshållplatserna lika ofta som de som från tidiga år säger ”det finns inget att göra, allt är så trist”. Fotbollen behöver samhällets stöd Konflikter uppstår här och där. Ibland är de olösliga. På senare år, i takt med av samhället beviljade inkomstför-stärkningar, har idrotten om än i många fall motvilligt börjat acceptera tanken på att i sina led behålla även dem som i tidiga år vet att de aldrig får uppleva glädjen att spela i ett division 5-lag. Vi har lag 1, lag 2 och så vidare i ungdomsleden. Vi utbildar ungdomar till ledare, tränare och domare – vi vill att barnen ska stanna kvar i idrotten. Dessa vackra men också framgångsrika tankar har inneburit att föreningslivet svällt. Genomsnittsåldern för dem som lämnar idrotten har kanske höjts men vi vet från fotbollen hur svårt det kan vara att behålla ungdo-mar i 15-årsåldern. Åtminstone dem som själva insett att deras talang för att nå framgång i fotboll inte finns. Andra intressen kommer också in även om ”idrotts-motståndaren” moped tycks ha tappat det mesta av sin attraktionskraft. Mehmet Culum och Martin Ingvarsson. Skånedistriktet vill stötta föreningarna Föreningarna gör ett bra jobb men vad gör förbunden, i vårt fall Skånes Fotbollförbund (SkFF)? Visst initieras idéer och kampanjer. Trots det har vår utbildning/upplys-ning inte nått längre än att distriktsstyrelse och kansliper-sonal på plats vid matcher alltför ofta ses som ”dom” och antas leva i någon sorts motsatsförhållande till ”vi” - vi som finns ute i verkligheten. Jag som finns/funnits i båda lägren kan berätta att den ovan redovisade uppfattningen är fel. Den är en vrångbild av exakt samma slag som finns över allt i samhället där maktstrukturer råder. Alltför många inom idrotten förmedlar också gärna bilden av att alla som finns på nivåer ovanför den där jag själv finns, är okunniga och inkompetenta. De mest välmenande åtgärder, som att försöka minska konfliktrisker genom att skicka ut kontrollanter för att följa lag som rapporterats omge sig med bråkiga spelare eller publik, missuppfattas. Förbundet, vem annars?, har organ som tillrättavisar och dömer i de fall där våra gemensamma regler överträtts. Samma demokratiskt tillsatta organ ser också till att avgifterna är neutrala och rättvisa – och så vidare, och så vidare. Rätt man på rätt plats! Det senaste tillskottet av organ inom SkFF går under namnet Föreningsakuten. Där kan vem som helst få hjälp i ärenden från fotbollens värld. Martin Ingvarsson och Mehmet Culum är ansvariga på kansliet men tjänsten, om den ska kallas så, uppstod spontant för några år sedan enligt Martin: – En förälder ringde till kansliet om en händelse i den förening där hens barn var verksamt. Den som ringde på-stod sig inte få stöd för att lösa frågan i föreningen. Barnet ville spela kvar men upplevde sig vara utsatt för orättvis behandling. 38 Skånebollen nr 1 # 2018
Skånebollen nr 1 – 2018
To see the actual publication please follow the link above